Citat:
Ja, jag kan ju bara tala för mig själv, och jag säger "jag vet inte". Men jag kan också säga till de som tror/är övertygad, "ge mig bevisen för din övertygelse".
Troende säger i regel att de tror, eller att de är övertygade om att det finns en gud. De som säger att de vet att det finns en gud är någon form av fundamentalister
Och varför tror de? Jo för att det är mest logiskt att det finns något större än oss själva.
Men varför säger vetenskapen (eller snarare "scientisterna") att de vet att det det inte finns någon orsak trots att det är mer sannolikt statistiskt?
Varför säger de inte: "Det borde logiskt finns en skapare/orsak men vi vet inte vad det är"
Jag vill påstår att svaret är att det finns ett överliggande syfte med den "vetenskapliga-synsättet" (inte vetenskapen i sig) och det är att till varje pris motarbeta religionen. Det är en kamp som pågått sedan renässansen på 1500-talet och som pågår än idag. Men stor rätt. Kyrkan stod för vidskeplighet och motarbetade vetenskapen.
Problemet är att om de säger att "vi vet inte, men det borde finnas något" öppnar de en glipa för gud i resonemanget. Och det är viktigare för dem att hålla det helt vattentätt stängt än att vara intellektuellt och vetenskapligt 100% ärliga.
De är rädda att om de ger ett finger så tar vidskepligheten hela handen
Och det kan låta illa, men om man tänker att det bara är en liten del av världen som har en sund syn på Gud som vi här i (nord)västra Europa så är det ett faktiskt hot.
Resten av världen är fortfarande kvar i medeltiden och i USA finns en stark konservativ kristen rörelse som kämpar (med stora resurser) för att få bort evolutionsläran från grundskolan.
Så det kanske har ett högre syfte att vara ateistisk fundamentalist. Kanske är civilisationen inte mogen för att närma sig den verkliga Guden.
Men för oss som vill söka sanningen duger vare sig religiösa eller ateistiska fundamentalister. Vi måste vidare.
Och varför tror de? Jo för att det är mest logiskt att det finns något större än oss själva.
Men varför säger vetenskapen (eller snarare "scientisterna") att de vet att det det inte finns någon orsak trots att det är mer sannolikt statistiskt?
Varför säger de inte: "Det borde logiskt finns en skapare/orsak men vi vet inte vad det är"
Jag vill påstår att svaret är att det finns ett överliggande syfte med den "vetenskapliga-synsättet" (inte vetenskapen i sig) och det är att till varje pris motarbeta religionen. Det är en kamp som pågått sedan renässansen på 1500-talet och som pågår än idag. Men stor rätt. Kyrkan stod för vidskeplighet och motarbetade vetenskapen.
Problemet är att om de säger att "vi vet inte, men det borde finnas något" öppnar de en glipa för gud i resonemanget. Och det är viktigare för dem att hålla det helt vattentätt stängt än att vara intellektuellt och vetenskapligt 100% ärliga.
De är rädda att om de ger ett finger så tar vidskepligheten hela handen
Och det kan låta illa, men om man tänker att det bara är en liten del av världen som har en sund syn på Gud som vi här i (nord)västra Europa så är det ett faktiskt hot.
Resten av världen är fortfarande kvar i medeltiden och i USA finns en stark konservativ kristen rörelse som kämpar (med stora resurser) för att få bort evolutionsläran från grundskolan.
Så det kanske har ett högre syfte att vara ateistisk fundamentalist. Kanske är civilisationen inte mogen för att närma sig den verkliga Guden.
Men för oss som vill söka sanningen duger vare sig religiösa eller ateistiska fundamentalister. Vi måste vidare.