Tråden om armbandsur och andra klockor.

Jag frågade butiken i centrum som ringde upp mig dagen efter och dom kunde beställa hem klockan och dom tog 5500kr men med 4 jävla veckors leveranstid.

Unger Uhren und Schmuck svarade snabbt på mitt email och nämnde att modellen inte var släppt än utan skulle dröja några veckor. Vidare hävdade dom även att eftersom dom är AD i ett EU-land så ska det inte vara någon skillnad mot en AD i Sverige när det gäller garantin. Men så av en slump såg jag idag att dom hade ändrat status till "I lager" och beställde trots att jag inte kan tyska. 529€ (51**kr) med 5-7 dagars lev. tid. Återkommer med recension av butiken när jag fått klockan.

/#LOUDmouth#

Speedmastern är lite av en ikon i klockvärlden. Att många klockor idag är så dyra, beror på att det ligger i tillverkarens prisstrategi, att få produkterna att verka exklusiva, vilket de också blir när bara ett fåtal har råd att köpa dem. Om den är värd sitt pris för dig, kan bara du avgöra. Själv gillar jag både Oris Artix och Speedmastern, men de spelar inte riktigt i samma liga de två modellerna du nämnde. Är själv särskilt förtjust i Oris eftersom deras motto är att de inte krånglar till det, eller försöker ge intrycket att vara mer än vad de är. Det är väldigt ärlig marknadsföring. Det speglas bra i deras catchphrase "real watches for real people".

Vad jag fiskar efter är att något rent objektivt tekniskt med klockan (t.ex. med verket) borde vara överlägset (åtminstone aningen överlägset) hos t.ex. Speedmastern jämfört med denna: https://www.prisjakt.nu/produkt.php?p=1725104 Eller så är Orisen bättre med tanke på att de inte lägger så mycket pengar på reklam. Eller likvärdiga. Vore kul att veta vad de lägger i tillverkningskostnad, t.ex.

Ska man se det rent objektivt så är i princip ingen dyr klocka värd sina pengar. En stor del av dyra klockors pris består av vinst och marknadsföringskostnader som på inget sätt höjer kvaliteten på klockan. Så en direkt koppling mellan pris och vad man får försvinner redan vid några tusenlappar. Med just Speedmaster så köper du in dig på historien om månlandningen och att det var den första klockan på månen, men det är ju inget fysiskt du kan ta på, utan bara storytelling.

Men t.ex. Grand Seiko tillverkas ju för hand! Sådant är givetvis kostsamt för tillverkaren och måste ge ett mervärde för köparen. Är klockan tillverkad i guld höjer detta både tillverkningskostnad och värde. En Porsche (med risk för att gå OT) kostar mer än en Skoda, men man kan väl inte påstå att detta enbart är en följd av reklam? Även tillverkningen är väl mer avancerad och kostsam? Annars känns alltsammans som en bluff.

Varför det? Är klockan bättre för att den är gjord för hand? Snarare så ökar risken för fel p.g.a. den mänskliga faktorn.


Samtidigt är en klocka i guld objektivt sämre än motsvarande i stål eftersom guld är ett ömtåligare (mjukare) material.


Det är det jag menar, en del av den högre kostnaden är hänförlig till att du får en objektivt bättre produkt, och en del är hänförlig till marknadsföring/vinst som inte gör din klocka objektivt bättre. Men vill man ha objektiv "valuta för pengarna" så är dyra klockor inte rätt väg att gå eftersom det finns en övre gräns för hur bra en klocka kan vara. Den kan bara visa tiden rätt, vara snygg och hålla i X antal år. "Resten" som du får när du betalar för en dyrare klocka är bara immateriella saker, typ varumärkesassociationer, exklusivitet o.s.v. men det gör inte klockorna objektivt bättre.

Tja, men maskinerna är också tillverkade av människor. Det blir mest till en filosofisk fråga. Men handgjort är väl bättre i den meningen att det gör klockan intressantare, om än inte exaktare. Någon rimlig fördel borde det väl finnas, annars hade Seiko inte kunnat ta betalt för det.
Guldet gör klockan vackrare och intressantare, och därmed bättre.
Så är det nog, Omega marknadsförs säkert hårdare än t.ex. Oris.
Det som skiljer är väl stöttålighet, antal rubiner, kronometer-certifiering (exakthet), tourbillon, gångreserv...möjligen andra innovationer som gör uret intressant och exklusivt. Men alltsammans är väl lyx, är det bara en funktionell tidvisare man önskar sig ska man väl satsa på en digital RC-klocka, typ Casio för några hundralappar. Vissa klocktillverkare har ett fönster på baksidan. Det finns väl ett skäl till det: att den misstrogne kan se vad han betalar för...

Man kan betalt för att det adderar till "flärden" runt en klocka. På samma sätt som att handsydda sömmar på klädseln i en Ferrari adderar till känslan av ett hantverk. Men det är fortfarande inte rationellt, objektivt, fysiskt bättre.


Helt subjektivt. Det finns inte något biologiskt hos människan som gör att vi uppfattar guld som snyggare. Jag tycker stål/silver är snyggare, exempelvis.


Det mesta av det du räknar upp gör fortfarande inte klockan rationellt, objektivt, fysiskt bättre. Du kan lägga miljoner på en avancerad Patek och ändå få sämre exakthet än en Daniel Wellington. Så det är inte en objektivt bättre produkt man får, det taket slår du i redan vid några tusenlappar, utan du får mer av något "intangible", d.v.s. något du upplever som intressantare, lyxigare, något som du får mer positiva associationer till, något exklusivare o.s.v. Det är liksom inte rationellt att betala 20 000 extra för att klockan ska gå 1 sekund mer korrekt per dag. När i vardagen mäter man någonsin tiden på sekundnivå? Och dessutom är quartz ändå oslagbart i jämförelse.


Jag tror det är viktigt att tänka på vad det egentligen är man köper. Köper man ett verktyg för att visa tid, ett smycke eller en statussymbol? Utifrån svaret på den frågan så ska man välja klocka.

Det börjar handla om preferenser, vissa kanske tycker läder är skönare att sitta i, t.ex. Men nu börjar vi hamna riktigt ot...
Nej, men om du får välja mellan en hundralapp (som du tycker är vacker) och en (ful) tusenlapp, så väljer du väl ändå tusenlappen? Vi anpassar oss ständigt efter andras normer...
Som sagt, diskussionen är komplicerad. Men jag ser det oavsett såhär: Företaget som jag handlar en produkt av får inte ha alltför stora marginaler på produkten. Om klockan kostar hundra spänn att framställa och kostar hundratusen att köpa så känner jag mig jävligt blåst. Det måste alltså finnas ett rimligt förhållande mellan framställningskostnad och vad jag betalar.

Det är ju precis det som är min poäng. Att det handlar om preferenser, inte någonting som objektivt är bättre än något annat.

Va? Självklart väljer jag tusenlappen men det är ju just det som är poängen, att ingen klocka bara för att den har lite "krims-krams" blir tusenlappen. Det är fortfarande en hundralapp, bara i en annan färg.




Bäst sådan kvot skulle jag gissa att du får hos Seiko.

Ok, men vi har lite olika syn på vad som är "rationellt". Jag tror egentligen att absolut ingenting är rationellt när det gäller människan.
Ok. En faktor till är förstås upplagan. Styckpriset blir givetvis lägre ju fler enheter som produceras.
Men hur vet man? Och hur mycket bättre? Och vad grundar du tron på? Dessutom gillar jag inte Seiko nämnvärt...

Ladda ner varje företags årsredovisning, där bör du kunna utläsa vinstmarginaler och se var du objektivt får mest valuta för pengarna.