Citat:
Jag menar dessa bryr sig inte om att förlora eller vinna. De väljer likt som redan i USA mål där de tjänar mest och även får mest mediautrymme för att få fler mål. Det var min poäng mot denna skribent som skrev att det inte var som i USA i Sverige. Att få ett mål som Möller då extremt bra ekonomiskt men om de verkligen ville göra nytta finns det andra bättre om "nu alla ska vara förtjänade av ett rättvist försvar". Det var poängen att det redan i Sverige är pengar som styr. I Sverige är det skattekronor i USA om du heter OJ är det bara dina egna pengar men likväl pengar styr för att få de bästa advokaterna och detta borde liksom synas mer. Om vi inte vill bli som helt som USA.
Du kan vända på det och säga att de allra flesta advokaters dagliga arbete är en ganska ledsam lunk med ändå ganska krävande åtaganden vad gäller att fördjupa sig i folks lidande och osämja. Jag påstår inte att de gör det bra, för det vet jag inte, men det lär finnas en stark skråkontroll eftersom statusen är hög och konkurrensen hård. Såna fall som JM är sällsynta. Men du har ju rätt i att de bevisar sig bäst i andra fall än hennes.
Sen får man nog se det mer som att det är AH:s byrå som blivit tilldelade fallet, eller accepterat fallet, för att en mängd förhållanden ska mötas och falla på plats. Och det betyder att hon har hjälp och stöd i sitt arbete, och resurser. Och det betyder att man betalar lite för att det ska se tjusigt ut också och man får någon som är funktionell med media och kan klara jobbet samtidigt och har huvudet tillräckligt på skaft. Det rör sig då om prövat professionellt folk i en byrå, och det är klart att det kostar. Det är inte så konstigt. De kanske ska vistas från hemorten under perioder och alla kan inte det just då.
Nu har jag inte följt AH så noga men alla advokater skulle kanske inte trivas eller verka trovärdiga i hennes roll, sånt spelar nog in. Advokater har olika temperament och karaktärer och alla, många, skulle inte fungera så bra och det skulle hojtas en massa om det i pressen.
Ska man låsa in någon i 30 år så ska det gå rätt till, och vår psykosociopatiska JM har rätt till en försvarare som hon kan synka med någotsånär. Annars kommer det också bara dyka upp dolkstötslegender bland uppväxande folk som läser med nackhåren och tänker med tårna. Dolkstötslegender uppstår på 30 sekunder och är förtvivlat trist.
Och rättvisa är (säg inte detta till advokaterna...) kanske det viktigaste vi har, och det är också, ej att förglömma, en form av offentlig teater, eller dramatiserad offentlighet, där lagen och det förebyggande budskapet kommuniceras och medieras. Förr var det schavotten på torget med närvaroplikt som skulle fungera avskräckande – vi har offentliga rättsprocesser, men för övrigt är likheterna stora i just det avseendet: alla ska se och alla ska lära. Och alla ska kunna se att det går rätt till och rätt person döms för rätt sak. Det är medvetet uttänkt och avsiktligt och förbaskat bra.
Det är detta som gör oss till de vi är och skiljer oss från det träl- och undersåtssamhälle där statsöverhuvudet i betydande mån kunde få igenom vad denne ville.
Det är vi medborgare som dömer JM. Det ska vi vara glada för. Det är viktigare än ett synbart fungerande försvar, även om det går lite hand i hand. Det är detta som är Sverige (innan stugan vid Hjälmaren), verkligen. Kostnaderna är vikta. Gläds!
Men visst kan de väl pruta ner ersättningen lite.
