Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

[Spår i Kevin-fallet undersöktes aldrig, SvD 2017-08-08]

[Åklagare Niclas Wargren till SvD]

– Jag trodde inte att det skulle finnas så mycket som kan ge ny information.

– Det känns meningsfullt att fortsätta utredningen, samtidigt är vi inte i närheten av något slags avslut.

– Det handlar inte om nyfunna saker, men vissa av föremålen har inte testats förut och vissa testar vi om på nytt. Vi tycker att det är betydelsefullt att göra det igen och på nya sätt.

– Utan att veta vad det blir av det här så kan jag säga att jag faktiskt förvånad över att det fanns så mycket förvarat i beslag som man kan undersöka. Det trodde jag inte, att det skulle finnas så mycket som kan ge ny information.

– För de som går och väntar på nåt slags besked kan det dröja.

– Vissa av sakerna har vi inte kunnat fastställa om de varit testade förut eller inte, då vi haft svårt att hitta en bra sammanställning över analyssvar. Har de inte det, ja, det vore förvånande.

[(PDF) 11 veckor av oro och kraftsamling,
Per Folkesson, Bengt G Eriksson & Marit Grönberg Eskel.
IKU-rapport 2009:3, ISSN 1651-2138]

[//]

Denna studie baserar sig på ett enda fall. Det kan primärt definieras som: Det händelseförlopp inom lokala myndigheter och organisationer i Arvika kommun, som tog sin början då misstankar om att den fyraårige pojkens död inte förorsakades av en olyckshändelse, och som avslutades i och med att polis och sociala myndigheter kunde meddela att händelseförloppet klarlagts och att de personer som låg bakom dödsfallet fått stöd och hjälp genom socialtjänsten. [...]

[//]

[...] Vi gick igenom samtliga dokument i förundersökningen, uppskattningsvis ca 10 000 sidor, för att få en djupgående bild av hur polisen arbetat, men också hur andra myndigheter och organisationer deltagit och hur samverkan mellan de olika parterna skett. Inför detta arbete gav polismyndigheten tillstånd för projektet att ta del av materialet. Parallellt med studier av polisens material gjordes fortsatta intervjuer, inte sällan i ett slags interaktiv relation mellan datakällorna. Frågor som väcktes av det skrivna materialet togs upp i intervjuer med ansvariga inom polis och socialtjänst. [...]

[//]

Arbetet med studien togs åter upp efter något års avbrott. Det var uppenbart att den bild av skeendet som dokumentstudierna gett skulle behöva kompletteras genom omfattande intervjuer med under utredningstiden centrala personer, i tillägg till de intervjuer som redan gjorts. En frågeguide utvecklades (bilaga 1).

Under 2003 intervjuades sammanlagt 10 personer med ledning av frågeguiden. Intervjuerna, som genomgående skedde på de intervjuades arbetsplatser (efter deras egen önskan) varade 1 – 2 timmar. De spelades in på band och skrevs ut ordagrant. Flera av dessa personer har också intervjuats vid andra tillfällen under arbetet med studien. Under den perioden gjorde som nämnts också ett flertal mindre omfattande intervjuer med andra personer, t ex inom kommunens informationsfunktion. Inga personer anges vid namn. Namn som ingår i intervjuerna och som återges som citat i rapporten har ersatts med ’NN’. Undantaget är professor Sven-Åke Christiansson, vars namn för tydlighetens skull återfinns i texten. Vi anser att han i en mening stod utanför skeendet och att det därför inte kan vara etiskt känsligt att hans namn återges i texten.