Stor humor när Karlsson ska måla sin bild utav gemenskap, och de allra första penseldragen starkt påminner om tyrrunan och SMR.
Sen när dom ska sluta måla står han lite tafatt med färgbrickan medans hon yttrar "lägg ner" två gånger och avslutningsvis med ett "hallå" medans han mest ser ut som ett frågetecken och undrar var han ska göra av prylarna, lär ju bitit sig i tungan en o annan gång där.
Sedan efter dom borstat tänderna så yttrar MK att han ska gå och knyta sig och får ett "auf wiedersehen" tillbaka, undrar om även detta är den käre Segals egna tankar och yttranden eller kommer allt utifrån, tro?
Det ter sig även ganska ironiskt att hon jollrar om världsbilder och svårigheten att kunna se saker ur andra perspektiv, när det i själva verket är just just hon som vägrar att vidga sina vyer så att säga. Sanningen är väl snarare den att det är just den typen utav retorik och luftslott till världsbild som MK och övriga i SD får bemöta titt som tätt, verkligen inget nytt under solen och det märks tydligt i Karlssons trötta blick.