Har någon lyckats bli frisk från HPPD?

Nu skriver jag i en 4 år gammal tråd så man kan ju bara hoppas du svarar.

Hur är det med dig nu, blivit bättre än? Själv lever jag med HPPD sen ett år tillbaka och det är inte kul, det värsta är dock koncentrationen. Skulle vara kul å höra om det går att få tillbaka sitt liv efter att man fått sjukdommen.

Hallå OffTheCharts! Jag mår bättre, även om symptomen fortfarande finns där. Den stora skillnaden är att jag lärt mig att hantera dem på ett bättre sätt, och att acceptansen (som tar ett par år) faktiskt tar bort udden av både ångest och DP/DR. När jag startade tråden var jag, som framgår, i ett väldigt uppgivet tillstånd. Jag bodde mitt i en skog, och huset lämnade jag endast för psykolog- och läkarsamtal. Jag hade inte någon gymnasieexamen och jag hade långt gående planer på att ta mitt liv. Idag har jag gymnasieexamen samt bor i en studentstad (miljöombytet var viktigt för mig) där jag också studerar på universitetet. Visst är det jobbigt till och från, men jag har inte ångrat en sekund att jag fortsatte kämpa.

Om du vill komma i kontakt för hjälp & pepp kan jag rekommendera en bra HPPD-grupp på facebook, som jag är admin i. Vi är ett par svenskar där, och i gruppen finns även HPPD-gurun David Kozin. Mr Kozin är akademiker och lider själv av HPPD, och han har samarbetat med en mängd läkare om forskning kring HPPD. Bland annat då Dr. Henry Abraham, som både forskat lite kring HPPD och delat ett nobelpris för läkare mot atombomber. Länk till gruppen här: https://www.facebook.com/groups/2051...72670/?fref=ts

Fortsätt kämpa,
Myrslingerbult

Minns denna tråd, glad att höra att du mår bättre!

Tack du!

Läste nyss på jodel (vilket kan ha varit du ts) om en annan som säger sig ha lyckats bota det genom att undvika kaffe alcohol och droger samt att man tränar 30-60min om dagen och käkar nyttigt. Och den personen lyckades bota det på lite över 2 två år. Det är säkert individuelt men kan vara intressant att veta om.

Det var fan det bästa jag läst på ett tag. Känner några med psykisk ohälsa och det är väldigt vikt med bra exempel från personer som lyckats ta sig framåt och mår bättre.

Kul att du gillade det. Och jag håller helt med.

Jag har äntligen blivit frisk efter ca 6 år

6,5 år in sedan en svamptripp. Livet är förstört. Jag har ALLA symptom samt bland de värsta fallen jag läst om. Det enda som hjälper är iktorivil. Då försvinner det mesta utav depersonalisationen. Problemet är att den drogen är väldigt beroendeframkallande, dödar all libido.

Den enda gången det känts bättre är konditionsträning, men det är nog mest det allmänna måendet.

Jag har varit så uppgiven så jag har fortsatt dricka mycket samt ta andra droger.

Jag skulle betala allt jag någonsin skulle äga för ett botemedel.

Men jag måste sluta med alla stimulanter. Depersonalisationen är värst, autopilot konstant. Inlärningen är helt förstörd så kan inte ens studera om jag skulle vilja, konversationer blir också svåra då närminnet är helt förstört. Finns det några success Stories som kan ge ett litet utlägg, som lite hopp bara....

Hur har forskningen gått,, har det kommit någon ny fakta eller nya behandlingar ? jag har haft det sedan 2001 det är 16 år..

Jag fick det efter 2 veckor på Ibiza ...Jag hade kört rätt hårt i flera måander innan jag åkte till Ibiza mycket E, Tjack, Cannabis även svamp och Lsd ,,,,

Finns en facebooks grupp sök på "HPPD när trippen aldrig slutar"

Min hppd är inte botad, men hanterbar. Har haft alla symptom; visuell snö (omfattande), tryck i högerhemisfär, dp/dr, tinnitus; detta efter omfattande bruk av psykedeliska (lsd, psilocybin), kombinerat med alkohol och cannabis.

Allt kom inte på en gång, utan gradvis, och jag var dum nog att ignorera de begynnande symptomen, och fortsatte mitt bruk av ovan nämnda ämnen. Stort misstag.

De första symptomen kom någon gång 2013-14, alltså för ungefär 4-5 år sedan.

I början är det mycket svårt att hantera psykiskt, men som många i tråden påpekar, går det att i princip bli "frisk" (så till den grad att ens vardagliga liv inte påverkas i någon högre utsträckning; man kan upprätthålla relationer, arbete, studier osv).

Jag är i princip frisk idag. Jag har fortfarande visuell snö, men inte samma grad som innan (då mörka rum nästan kunde vara helt vita av statisk visuellt brus), men dp/dr är borta, hemisfärtrycket och tinnitusen förekommer endast om jag blir mycket stressad, vilket är sällsynt.

Nyckeln har varit tålamod, och total avhållsamhet från alla stimuli. Det sorgliga med det här syndromet, eller vad man nu ska benämna det som (neuropsykiatriskt handikapp?), är att man verkligen, för de allra flesta (har spenderat tusentals timmar läsandes om hppd, om tusentals olika fall), måste vara totalt avhållsam från alla droger, i vissa svåra fall t.om. kaffe (så var det för mig en period när det var som värst, inte ens kaffe kunde jag bruka utan att det förvärrade min symptombild).

Jag har läst om alldeles för många fall om personer som har utövat avhållsamhet i flera år, för att se sina symptom bli mycket bättre, för att en kväll, inta alkohol och droger, och vara tillbaka på ruta ett. Detta är så förödande, och jag känner tyvärr till fall av självmord som kommit av detta :/ Snälla snälla, var inte en av dessa (jag gjorde detta misstag, och det höll på att kosta mitt liv), ingenting är värt det; allra minst en "rolig" kväll. Ångest och självhat kan följa, av en grad man inte tror är möjligt.

Jag hade tur och träffade en läkare som forskat om drogrelaterade skador, och faktiskt kände till hppd. Förmodligen en av de få i hela Sverige (en specialist i Lund). Han remitterade mig till två överläkare, som startade en utredning. Mina värden var dock ok, pånär som förhöjd talgskottskörtel, vilket normaliserades naturligt med tiden. Detta är det luriga med hppd; de flesta instrument idag är inte tillräckligt fina för att kunna detektera det (standard magnetröntgen t.ex.).

Jag erbjöds att börja äta keppra (som egentligen används mot epilepsi) då detta hjälpt många med hppd. Den ena läkaren ville även skriva ut iktorivil, något den andre läkaren var emot pga mitt tidigare drogmissbruk.

Jag valde istället att själv försöka hitta en lösning. Djävulen ligger i detaljerna när det kommer till hppd.

Jag var tvungen att ta bort alla stimulanter, för alltid. Alkohol (extremt dåligt för hppd), cannabis, trappa ner nikotin, allt som kan ha en stimulativ eller inflammatorisk effekt på hjärnan. Kosten fick läggas om; allt snabbt socker skars ur kosten, och ersattes med bra fleromättade och mättade fetter (omega 3 tillskott, avokados, olivolja, diverse nötter, kokosolja). Jag inkorporerade också en daglig blandning av gurkmejja, svartpeppar, lions mane mushroom (detta bör alla som lider av hppd börja med genast, sök paul stamet lions mane på YT med Joe Rogan, helt fantastiskt och naturligtläkemedel för neurologiska åkommor). Jag startade även med vitamintillskott (multi, d-vitamin, extra magnesium och zink). Till detta har jag börjat med nootropics (se noopept, ökar halter av bdnf och ngf i hjärnan, vilket underlättar läkningen av hjärnan). Även ALCAR (acetyl l karnitin, bra för hjärnan). Magnesium är köpt från USA och är en speciell form av magnesium (MAGNESIUM L THREONATE, googla det) som kan passera blod-hjärnbarriären och även tas upp enkelt i magen. Andra former av magnesium har inte i närheten gett samma effekt. Varit ren magi för min hppd; minskat ångest, Visuell snö och hemisfärtryck. Köpte mitt från nootropicsdepot (billigaste jag kunde hitta, och vet att de har bra kvalite, de har tom ett eget analyslabb med en anställd kemist som kollar renhetsgrad på deras produkter osv). http://nootropicsdepot.com/magnesium...eonate-powder/. Om ni hittar billigare än dem skriva gärna ett pm eller här i tråden.

Träning har också varit en nyckel. Målet är att ta bort allt som kan verka stressande och inflammatoriskt på hjärnan. Träningen reducerar stresshormoner i kropp och hjärna, och leder till högre halter av ngf (nerve growth factor) och bdnf (brainderived neurotropic factor), och att hjärnan och kroppen får högre halter av syre att arbeta med. Det hjälper också till att rensa ut toxiner.

Meditation har hjälpt till med psykiska aspekter såsom acceptans. Varit till stor hjälp för mig och många andra med hppd (googla på guided meditation på YT, hitta en instruktör som passar dig, och kör!!).

En av de absolut viktigaste faktorerna är att utveckla ett bra sömnschema, där du får så djup och läkande sömn som möjligt. Googla efter "how to get optimum sleep" osv för guider.
Sömnen är så fruktansvärt viktig för hppdn. Det är här all reparation sker. När hppdn varit som värst har jag tvingat mig att äta rätt, träna, och gå och lägga mig vid 9 varje kväll. Tidigare har jag gått och lagt mycket senare, vilket har haft förödande effekt på hppdn. Gå och lägg er senast 11 varje kväll, helst redan 9-10, många med hppd blir förvånade över vilken styrkande effekt det har på symptomen (psykiskt och neurologiskt). Det är celler vi arbetar med, de är levande, och har en sådan fantastisk plasticitet.

Sömnen är också viktig för att rensa ut toxiner och stresshormoner från hjärnan. Under sömnen minskar faktiskt axonernas storlek, och vätska sköljer ut ämnen som inte ska befinna sig i hjärnan.

Min hppd är idag i princip botad. Mitt liv är återställt; jag studerar på universitet, det går bra; om ett par år väntar ett välbetalt och roligt jobb, och jag har träffat en underbar tjej jag vill bilda familj med. Men det har krävt disciplin, aldrig förr har jag i hela mitt liv tvingats till en sådan disciplin, och ett stort tålamod. Ett litet steg varje dag mot förbättring. Och hela tiden att ha framtiden i åtanke; ett år, fem år, tio år. Att ha ett starkt mindset; JAG SKA KLARA DETTA, MEN KOMMER TA TID.

När man genomgått helvetet, och är tillbaka på denna fantastiska plats, uppskattar man sitt liv, och värdesätter det, på ett helt nytt sätt.

Kom ihåg att ni är viktiga, att ni räknas, och att det kommer bli bättre, om man har tålamod, och tror på det

Det finns de som blivit 100% symtomfria (temporärt) från HPPD genom en kombination av läkemedel. Jag har haft HPPD sedan 2011 och Iktorivil är det överlägset bästa läkemedel mot just HPPD för mig. Lamotrigin fungerar också bra. Lamotrigin (200 mg+) + Iktorivil (minst 1 mg/dygn) är oerhört effektivt. Keppra fungera bra för många. Har velat testa Keppra men vården har vägrat skriva ut just Keppra. Jag tror tyvärr inte att man kan bota HPPD till 100% annat än temporärt, men som relativt kunnig inom området kan jag säga att det går att bli väldigt mycket bättre. Det närmaste "botemedel" jag vet är Lamotrigin (200 mg+) + Iktorivil (minst 1 mg/dygn). Man kan symtombehandla HPPD genom att behandla huvudvärk, ångest, sömnstörningar osv, men Lamotrigin och/eller Iktorivil behandlar hela problematiken även om det inte hjälper till 100%. Däremot har jag fått mitt liv tillbaka av Iktorivil.