Historia - Frågesport

Carl-Gustaf Östling är från början ett hett namn i utredningen. Vid mordet tjänstgör han vid Norrmalmspolisens beryktade A-tur. Han är polisens vapenexpert och har även en bisyssla som vapenhandlare.

Blindtarmsopererad veckan före mordet, avviker han på morddagen från sjukhuset mot läkares order. Saknar alibi för mordkvällen.

Östling förhörs redan i augusti 1986 om vad han hade för sig kvällen då statsminister Olof Palme mördades – detta eftersom ett flertal tips om hans högerextrema läggning och Palmehat kommit in!

I början av1988 blir han inblandad i ett tillslag från Helsingborgstullen för smuggling av olovlig avlyssningsapparatur knuten till Ebbe Carlsson-härvan där det gamla PKK-villospåret skulle återupprättas.

Den 19 juli 1988 förhörs återigen Östling eftersom en husrannsakan visat att han innehaft en mängd vapen och ammunition, bland annat kulor av samma kaliber som det hävdas att Palme mördades med.

Där påträffades också ett antal vykort där det bland annat talas om ett mystiskt ”järnvägsspår som blir allt hetare” och där Östling med sin vapenhandlarkompanjon Ingvar Grundborg ses göra Hitlerhälsningar på en judisk kyrkogård!

Dagen efter, alltså den 20 juli 1988, är Östling ett hett objekt på tidningarnas förstasidor med Aftonbladet och Expressen i täten. I samband med detta kommer det in två tips till Palmeutredningen som är minst sagt utpekande och sensationella:

• En livrädd kollega till Östling på Norrmalmspolisens Vaktdistrikt 1 (VD 1) kommer in med följande uppgifter i ett brev. Han har tidigare inte vågat berätta om händelsen för att ”de är mörkblå och bruna”, att de har ”våldshistorier” bakom sig och att ”de har goda kontakter med polisledningen”. Jag citerar polisprotokollet:

”Ett halvår efter Palmemordet var jag befäl på en radiobil. Jag skulle ta en transport från polishuset till amerikanska ambassaden. De som skulle transporteras visade sig vara Åkerbring [han som anordnade nazistiska möten med marschmusik och tal för högerextrema kretsar bland annat inom Stockholmspolisen] och Östling. Båda var civilklädda och upprymda och nyktra. De sade att de visste vem Palmemördaren var och att det aldrig går att få reda på mördaren. Detta sades på ett rått sätt. Båda är kända för att hata Palme.”

• En taxichaufför kontaktar polisen. Han har gjort det vid två tidigare tillfällen men själv inte blivit kontaktad – och han säger så här enligt de utlämnade handlingarna:

”Tid som ovan (20/7 1988) inkom telefonsamtal till KVC där anmälaren ansåg sig känna igen en taxipassagerare som den i tidningen den senaste tiden publicerade bilden på fd polismannen och vapenhandlaren Östling.
UL (taxichauffören) tog mordnatten upp ovannämnda man tillsammans med en annan man i 30-årsåldern i korsningen Malmskillnadsgatan/Mäster Samuelsgatan [ca 400-500 meter från mordplatsen], UL beräknar att detta händer ca 4-5 minuter efter mordet. Körningen gick till Duvnäsgatan [alldeles i närheten av Östlings bostad]. Båda verkade nervösa och uppträdde konstigt.”

Vad händer nu? Kallar Palmeutredningen med Ölvebro i spetsen in Östling till nya förhör med anledning av de för honom graverande uppgifterna om en förmodad inblandning i mordet på Olof Palme? Låt oss se.

Först en månad senare, i augusti 1988, kontaktas taxichauffören för kompletterande förhör och dessa handlingar har jag fått ut. Och där säger han bland annat att han nog skulle känna igen den man som satte sig fram i passagerarsätet [Östling] vid en konfrontation. Vilket inte genomförs!

Ännu senare, först i slutet av oktober 1988, hörs Östlings kollega från Norrmalmspolisens VD1 om transporten till den amerikanska ambassaden (av alla ställen). Enligt det förhörsprotokollet jag fått ut görs det i en bil ute i en park för VD 1-kollegan är fortfarande rädd – han vill inte förhöras inne på polishuset och inte förknippas med Palmeutredningen – och han vidhåller sina uppgifter om att paret Östling/Åkerbring vet vem Palmes mördare är.

Den 17 oktober, tre månader efter det att tipsen inkommit tas äntligen Östling in för ett nytt förhör. Ett sista förhör skall det visa sig. Hörs han om de två ovannämnda tipsen? Nej, nej, nej – vad kunde vi förvänta oss? Men låt oss se vad som avhandlas enligt det förhörsprotokoll jag fått ut.

Förhöret hålls av kriminalinspektör Åke Röst och det med anledning av ”i utredningen lämnade sakuppgifter samt kompletteringsförhör med anledning av tidigare hållna förhöret från den 19 augusti 1986”.

Och vad frågar då Åke Röst om?

Jo – 1) Om vad Östling gjorde mordnatten 2) Om lägenheten som han tillfälligt hyrt vid David Bagares gata/Regeringsgatan (oktober 1985-mars 1986) vilken direkt ligger i mördarens förmodade flyktväg.

Alltså – ingenting om VD 1-kollegans tips om att Östling vet vem Palmemördaren är, ingenting om att en taxichaufför plockar upp densamme 4-5 minuter efter mordet direkt i mördarens flyktväg!

Jag träffar Åke Röst i december 2012, och påtalar bristen i förhöret, om han inte kände till de två inkomna tipsen.

– Jag kommer inte ihåg direkt. Du säger att du har fått ut alla förhör med Östling, hur vet du det? Jag hade bara hand om förhören med Östling som hade att göra med mördarens flyktväg.

• Ja, men taxichaufförens tips ligger ju här, direkt i mördarens flyktväg.
– Du har ”en point där”, säger Röst. Men jag kan inte säga mer för jag lyder under sekretess, även om jag har gått i pension och slutat i Palmeutredningen.

Åke Röst minst sagt slirar i sin förklaring. Att veta om han känt till tipsen eller inte är svårt att få grepp om. Efter mötet har jag skrivit brev till honom med frågor och reflexioner samt ringt honom ett antal gånger – men han verkar onåbar!

Dock innan vi skiljdes åt sa Röst till mig:
– Om du vill veta om du fått ut alla handlingar vad gäller Östling så begär att få ut handlingar från Palmeutredningen om det hållits några konkreta förhör med Östling angående tipsen från taxichauffören och poliskollegan på VD 1!

Och det har jag gjort! Svaret blev: ”Hos Rikspolisstyrelsen finns inte de efterfrågade handlingarna som du frågar efter.”

Här ser vi nu bevisligen – svart på vitt – hur en viktig del i det så kallade polisspåret sopats under mattan, mörklagts. Ingen taxichaufför, ingen poliskollega! Svart på vitt!

Bara några veckor efter Åke Rösts förhör med Östling grips dock en gärningsman – Östling?

Nej då, men väl Christer Pettersson!