Citat:
Ursprungligen postat av
Lingbos
När jag var 18 var jag vuxen, ryckte in i lumpen och mina föräldrar behandlade mig som en jämlik. Min nu 18-årige son behandlar jag som ett barn, han skulle aldrig kunna ta det ansvar jag tog i den åldern. Klandrar inte föräldrarna, tiderna är annorlunda i dag med cykelhjälmar och curling och alla är olika. Kraven från skolan på att tillgodogöra sig kunskapen på egen hand är i dag större, på min tid matades man med fakta på lektionerna och fick prov på det man förhoppningsvis lärt sig. I dag får de ett ämne presenterat för sig och skall sedan på egen hand ta reda på fakta och resonera samt dra slutsatser för att sedan redovisa detta på ett sätt som faller läraren i smaken. Om man ifrågasätter eller påtalar brister i samhället som inte är helt pk så blir betyget därefter. Ja, detta var off topic, ja, Patrik är/var kanske omogen eller behandlades som ett barn men jag förstår föräldrarnas situation med en son som inte är helt vuxen.
Jo, det har du rätt i, jag curlar nog en hel del för mina barn fast det erkänner jag nog inte så gärna 😉
Tycker också bara att allt känns väldigt skumt. Om han tagit livet av sig borde han gjort det någorlunda nära stationen i Hallsberg, annars hinner man ångra sig flera ggr om om man väntar... och var det nära stationen borde han ha hittats nu.
Om han var överbeskyddad och ofrivilligt curlad kanske han fick nog nu när föräldrarna började prata om hjälp?