Citat:
Det är väl klart att en marknad är en skild sak från förhållandet att sakers värde ändras? Däremot innebär ju inflation att pengars värde garanterat ändras hela tiden vilket motiverar aktörer att försöka placera investeringar rätt, dvs. delta i penningmarknaden.
Om du ens förstod de ord du envisas med att försöka använda skulle det vara helt uppenbart för dig. Att du ändå motsätter dig det hela kan ju bara betyda en sak.
Självklart finns individuella företag som har högre produktivitetsökningar än genomsnittet, men just det innebär ju att det även finns de som har lägre sådana än genomsnittet; det som krävs är då att själva genomsnittet innebär en ökning av produktiviteten. Jag ställer mig då frågande till vad denna ökning ska bestå i.
Vi kan se på kvantitetsteorin om du vill. Vi har MV = PT. PT kan i stort sett sägas vara landets BNP. Vad händer om M ökar, vilket FRB får den att göra? Men ändå säger jag inte att det finns ett kausalt samband mellan FRB och ökad BNP, eftersom sambandet MV = PT i sig inte är kausalt.
Exakt hur vatten ska renas från mikroplast och hormoner är inte mitt problem; jag kunde lika gärna fråga dig hur du ska få den politiska viljan att skrota det nuvarande banksystemet. Vi pratar här om saker som kan eventuellt hända i framtiden. Det är du som är infantil i att du ens frågar om det.
Du har däremot en poäng med att resurser förbrukas i högre takt när människors levnadsstandard ökar. Det innebär dock varken att antalet människor bör minskas eller att ökningen av levnadsstandarden bör bromsas. Det innebär att vi har problem med åter- och utvinning av resurser, problem som vi bör hitta lösningar till. En grupp lösningar medför som sagt att vi får söka utanför vår hemplanet. En annan grupp medför att vi får konstruera reningsverk som kan frånskilja hormoner och antibiotikarester från vatten. Osv.
Ja, en centralbank. Banken ska säga nej när den bank som söker lån har en för hög belåningsgrad och för låg återbetalningschans, dvs. av samma anledning som banken kan säga nej till sina kunder. Om banken då går ikull ska insättargarantin såklart kicka in. Vad har vi den annars till?
"Island har i princip bara en vanlig bank, Landsbankinn"
https://www.arionbanki.is/ -- den här banken finns inte
https://www.islandsbanki.is/ -- den här banken finns inte heller
https://www.kvika.is/ -- den här finns men har ABSOLUT INTE retail banking, bara private banking
...fast i verkligheten finns alla tre och är tillgängliga för vanliga retailkunder.
Det var en fin artikel, den pratar om förslaget från 2015 som alltinget sa nej till.
Om du ens förstod de ord du envisas med att försöka använda skulle det vara helt uppenbart för dig. Att du ändå motsätter dig det hela kan ju bara betyda en sak.
Självklart finns individuella företag som har högre produktivitetsökningar än genomsnittet, men just det innebär ju att det även finns de som har lägre sådana än genomsnittet; det som krävs är då att själva genomsnittet innebär en ökning av produktiviteten. Jag ställer mig då frågande till vad denna ökning ska bestå i.
Vi kan se på kvantitetsteorin om du vill. Vi har MV = PT. PT kan i stort sett sägas vara landets BNP. Vad händer om M ökar, vilket FRB får den att göra? Men ändå säger jag inte att det finns ett kausalt samband mellan FRB och ökad BNP, eftersom sambandet MV = PT i sig inte är kausalt.
Exakt hur vatten ska renas från mikroplast och hormoner är inte mitt problem; jag kunde lika gärna fråga dig hur du ska få den politiska viljan att skrota det nuvarande banksystemet. Vi pratar här om saker som kan eventuellt hända i framtiden. Det är du som är infantil i att du ens frågar om det.
Du har däremot en poäng med att resurser förbrukas i högre takt när människors levnadsstandard ökar. Det innebär dock varken att antalet människor bör minskas eller att ökningen av levnadsstandarden bör bromsas. Det innebär att vi har problem med åter- och utvinning av resurser, problem som vi bör hitta lösningar till. En grupp lösningar medför som sagt att vi får söka utanför vår hemplanet. En annan grupp medför att vi får konstruera reningsverk som kan frånskilja hormoner och antibiotikarester från vatten. Osv.
Ja, en centralbank. Banken ska säga nej när den bank som söker lån har en för hög belåningsgrad och för låg återbetalningschans, dvs. av samma anledning som banken kan säga nej till sina kunder. Om banken då går ikull ska insättargarantin såklart kicka in. Vad har vi den annars till?
"Island har i princip bara en vanlig bank, Landsbankinn"
https://www.arionbanki.is/ -- den här banken finns inte
https://www.islandsbanki.is/ -- den här banken finns inte heller
https://www.kvika.is/ -- den här finns men har ABSOLUT INTE retail banking, bara private banking
...fast i verkligheten finns alla tre och är tillgängliga för vanliga retailkunder.
Det var en fin artikel, den pratar om förslaget från 2015 som alltinget sa nej till.
Fast penningmarknader existerar obeaktat inflation. Du måste skilja på realt och nominellt här. Real efterfrågan på krediter är skiljd från inflation. Den senare påverkar alltså endast prissättningen av penningmarknadsinstrumenten. Är skillnaden mellan real och nominell avkastning bekant? Om du förstod något överhuvudtaget så hade vi inte ens behövt ha den här diskussionen.
Nu var det ju aktiemarknaden vi talade om och där finns en tydlig "survivorship bias" över tiden. Ifall du är på det klara med hur aktiebolag förs in och viktas i aktieindex. Faktiskt tror jag inte ens att det är omtvistat att börsnoterade bolag i genomsnitt haft starkare vinstökningstakt historiskt än icke-börsnoterade dito. Vinstökningar är i sin tur en utmärkt proxy för produktivitetsökningar sett över tiden.
Det formeln för kvantitetsteorin säger är att det är mängden pengar och inte hur dessa skapas som är av vikt. Alltså finner du inget stöd för FRB där. Empiriskt ser det än värre ut för din del och du ville tydligen inte bemöta det jag skrev om hur M3 utvecklades efter 2008 och vilket helvete främst Federal Reserve hade då för att förhindra kontraktionen av penningmängden. Vilket helt berodde på FRB-systemet.
Nej, det är ett problem för ALLA att det inte kommer att finnas rent vatten kvar på jorden om några decennier ifall inget görs. Det finns faktiskt nanoteknologi som kan lösa problemet med mikroplast, antibiotika och hormoner i vattnet men så länge politiker sitter i knäet på globalistmaffian så blir det ingen gedigen satsning på det här området. Vad politiker tycker och tänker struntar jag således blankt i. Den nuvarande makteliten måste bytas ut och det är vad jag och många med mig agiterar för. Kan man plantera det fröet hos tillräckligt många så finns det hopp. Om inte så finns det inte mycket till hopp överhuvudtaget. Som väl är så ser vi nu en folklig motreaktion i västvärlden mot globalismen vilket bådar gott.
Jag har som sagt varit alldeles för snäll mot dig och det märks att du inte har funderat igenom hur ditt system ska fungera. Problemet är att bankerna kan ha uppfyllt kapitaltäckningskraven innan en kris slår till men inte efter. Så hur ska din centralbank då selektera? Straffa de banker som haft mest otur? Nej, detta håller inte. Som jag skrev så måste bankerna i ett FRB-system kunna vara helt säkra på att centralbanken finns där som "lender of last resort". Annars slutar de låna ut till varandra och då upphör hela systemet att fungera.
I realiteten har inte Island någon privat FRB idag och det kommer att läggas fram fler förslag på en formell skrotning av FRB-systemet. Kika gärna på den folkomröstning som planeras i Schweiz också.
Du kan se det i bokstavligt talat vilken grundläggande lärobok i nationalekonomi som helst. Du har inte gått någon sådan kurs, så traska ned till närmaste studentbokhandel och våldför dig på hyllan med ekonomiböcker.