Citat:
Ursprungligen postat av
onopono
1. Hur stor är den mängden enligt dig?
Hur stor den är kan jag omöjligt veta. Men att mäta (ppb) men diverse metoder skall inte vara en begränsning. Så min gissning är större än (ppb) parts per billion.
Citat:
2. Menar du här kontaminera på samma sätt som i kontaminera damm och övriga rester?
Nja. Jag menar att en förbränning är sällan optimal. Om den inte är det så bör det finnas rester spridda på det mesta som varit i närheten.
Citat:
Och det gör man minst lika uttömmande som om man hade tillgång till samtliga stålbalkar i okapat skick?
Som jag skrev tidigare, det blir ju inte sämre med mer underlag. Men då mängden sprängämne som skulle ha behövts var tämligen stor. Så gör jag bedömningen att det inte bör vara så svårt att hitta kontaminerat material, om så har skett.
Citat:
Och värme utöver det som kan förklaras med planens impact och därpå brand? Vad är det en möjlig indikation på?
Värmen gör stålet duktilt/mjukt så det påverkar formen där. Likaså planens kollision skulle ge "intressanta" bitar. Sett till det stora hela så utgör dem ingen större mängd av allt stål i byggnaden. Inte heller de delar som man sannolikt skulle ha velat spränga av för bästa effekt. Så jag ser inte vilket samband du söker.
Citat:
Men här infinner sig ju problemet med hur representativa de sparade bitarna är. Medveten eller omedveten bortgallring av misstänkta stålbitar utesluter ju möjligheten att lokalisera spräng-/termit-skador.
Termit tycker jag vi kan avskriva direkt av andra orsaker. Andra sprängmedel kanske inte lika lätt.
Visst finns det risk för bortgallring, men sannolikheten att alla relevanta delar i det gigantiska plockepinnet efter kollapsen skulle lyckas gallras bort finner jag helt osannolik. Om man tycker att det är rimligt att anta att laddningar placerades ut, vilket skulle vara en enorm logistisk insats. Så skulle den blekna ordentligt i proportion till vad en sådan gallring skulle innebära.
Citat:
Exakt vad, går en sådan ytanalys ut på?
Med lite olika metoder så bestämmer du vad som finns på ytan. Av det som finns på ytan så kan du skapa dig en god bild av vad den utsatts för. Det intressanta finner du det närmsta mikrometerna, och har du en millimeter djup så får du med allt av intresse skulle jag hävda. Bulken är möjligtvis intressant för att bestämma stålkvaliten att den är vad den skulle vara.
Citat:
Jag hävdar att vi inte vet i vilken utsträckning det sparade stålet är representativt eftersom kriterier för sparande inte finns dokumenterade.
Visst, det kan du hävda. Men att stålet skulle ha sorterats bort systematiskt för att undanröja bevis är långt mycket mer osannolikt än att det skulle finnas representativt material kvar att analysera.
Citat:
Men det kan mycket väl innebära skillnaden mellan att upptäcka spår av CD och att inte upptäcka sådana, eller?
Går inte att motbevisa, men enl ovan. Jag finner det osannolikt.
Citat:
Även i de fall man sparat stål som INTE har utsatts?
För det vi pratar om i den här delen så nej. Hur en viss ståltyp beter sig under last och värme är tämligen väldokumenterat.
Citat:
Du tror att det beror på att stålet var av en kvalitet som var så låg att försäkringen inte skulle gälla om det blev känt?
Vet inte. Jag kan inte juridiken och har ingen uppfattning om hur dåligt stålet skulle behövt vara.
Bara att dåligt stål skulle kunna vara en del i förklaringen. Men som sagt, min spekulation.
