Hur många här känner till att räntehöjningar gör att inflationen stiger

Naturligvis är räntepolitiken relaterad till centralbankernas policy och till mindre del av marknadskrafter och inget oberäkneligt naturfenomen. Centralbankerna kan ju ändra policy och ta till sig av TS resonemang för att initiera inflation, tillväxt och paradoxalt undvika prisfall på bostäder.

Detta om resonemanget håller kan initiera en lönespiral som ökar mer än de nominella priserna på bostäder under lång tid framöver. Åtminstone medelklassens löner.


Lite mer seriösa argument tack

Detta är ju testat i närtid. Riksbanken har varit snabb med att höja räntan 2 gånger efter subprime-krisen. Detta borde då drivit upp inflationen enligt din teori. Det var inte vad som hände. Det som hände var tvärtom att vi fick kroniska problem med deflationstendenser och negativa räntor.

Så teori och praktik verkar stämma rätt bra fortfarande. Kanske bättre än någonsin dessutom, då vi har en friare marknad idag.

Hade riksbanken inte varit så snabb höja räntan hade vi troligtvis haft pyttelite högre inflation idag.


Vadå tillförs en högre ränta? Hur ska det gå till? Det är inte en fråga om höna och ägg, det är en fråga om att göra en tjej på smällen.

"Okontrollerade inflationsbrasor" är en myt, en lögn. "Inflationsspöket" är ett påhitt av fatalistiska politiker och fackföreningsföreträdare som mycket väl vet hur inflation skapas, men de vill inte ta ansvar för det och vill inte påminnas om att de har ansvar för det.



Det är ju redan prövat. När alla anda riksbanker sänkte räntan, höjde Ingves. Det initierade ingen inflationen. Det initierade en svårbotad icke-inflation och negativa räntor.


Vi kan ha löneökningar som är högre än boprisernas ökningar utan någon inflation. Det är tom ganska trolig utveckling härifrån.

Naturligtvis var riksbanken fel ute när de försökte höja räntorna vid finanskrisen eftersom ekonomin då knappast kunde bära högre räntekostnader utan att få deflationstendenser, prisfall och fallande vinstmarginaler.

Dessa argument är knappast giltliga idag.

Riksbanken höjer helt enkelt styrräntan...!? Inflation kan uppstå på fler sätt än genom höjda löner.
Du har snöat in dig på på inflation via ökade lönekostnader. Det finns fler möjligheter.

Externa chocker som devalveringar på 80-talet i Sverige då inflationen kom via importen eller som på 70-talet via höjda oljepriser. Även höjda skatter kan ha samma effekt. Höjd bränsleskatt t ex.
Därefter krav på högre löner från fackföreningarna...!

Eller när Finland förlorade en viktig exportmarknad när Sovjetunionen kollapsade och då var en viktig exportmarknad för dem och ekonomin kom i obalans.

Eller när oljepriset i nutid kollapsade och fick rubeln att halveras i värde i takt med Rysslands exportinkomster föll och därmed fick rubeln på fall och importen att fördubblas i pris uttryckt i rubel.

Jag är ingen sosse och vill verkligen inte försvara fackets lönepolitik under 70-talet som föranledde våra devalveringar under 80-90-talet.

Nu är du så ivrig berätta att inflation kan uppstå när som helst att du t.ex. glömmer att när finland tappade sovjet så drabbades finland av deflation. Det är snarare detta som händer vid "krascher", dvs att vi får "sedelbränder" och deflationskrafter.

Rubelkraschen när valutan halverades gav bara 16% inflation som nu störtdykt till 4%.

Varför? Därför att ryssar inte har råd med de dubblerade priserna. Det är inte bara att höja priser, för att skapa inflation. Om en butik höjer priset och folk slutar köpa så går butiken går i konkurs och vi tvärtom en "sedelbrand" och deflationskraft.

Det var bara ett utdrag av externa chocker som funntits i vår närhet och nutid som centralbanker har fått parera. Om ett ryskt företag importerar t ex bilar och rubeln halveras i värde så går mycket riktigt företaget i konkurs antingen genom att kunder inte har råd och sviker eller för företaget inte kan vältra över de högre importkostnaderna till sina kunder.

Resultatet blir detsamma om de inte kan rida ut stormen tills utvecklingen stabiliseras.

De relativa priserna för det som produceras inom landet påverkas naturligvis inte annat än om de innehåller importerade produkter. Paradoxalt kan inhemskt producerat få prisfall eftersom det var just oljepriset som föll och med detta en motverkande kraft eftersom den inhemska produktionen får lägre energipriser.

Nu börjar vi lämna ämnet för tråden och jag har inget mer att tillägga. Ha en bra dag.

Jag håller med dig om allt detta. Men det är inget som stärker ditt argument "höjd ränta kan ge höjd inflation". Den krassa verkligheten är att blir det dyrare konsumera, så minskar i allmänhet konsumtionen. I ett fritt samhälle där inflationen sätts av autonoma krafter så innebär detta deflationstryck.

Den krassa verklighten är att i en svag ekonomi faller konusmtionen men i en starkare ekonomi försöker man kompensera sig genom att vältra över kostnaderna i nästa led.

Där har vi olika åsikter. Du har rätt i att så inte blev fallet vid finanskrisen. Jag är inte lika säker på att utfallet skulle bli detsamma idag.

Fast jag har ju flera gånger skrivit att i en tillräckligt stark ekonomi så kommer eventuellt inflationen stiga och därmed räntorna. Jag har ingen annan åsikt än dig här, förutom du vill vända på orsak-verkan med inflation och räntorna.

Definitionen på en stark ekonomi är inte att räntorna stiger, utan att inflationen stiger.

Hypotetiskt teoretiskt i en optimal värld kan vi ha en brutalt stark konjunktur utan att inflationen rör sig någonting. Allt vi gjort som samhälle, avregleringar, EU, frihandel, m.m. m.m. har ju syftat till att förbättra allting mot detta tillstånd. Det är fullt tänkbart att vi faktiskt börjat lyckas. En stark konjunktur utan att inflationen drar iväg.

Globaliseringen ger oss tillgång till väldigt stora fabriker med väldigt stor kapacitet. Vi slår inte omedelbart i något produktionstak. Lagren tar inte slut och det blir inga inflationsdrivande köer. Internet guidar konsumenter dit lagren är välfyllda och priserna låga.

Är du med på detta? För så var det ju inte förr. Eller hur?

Korrekt eftersom räntor runt noll och rent av negativa så kan man ifrågasätta om skolexempel om hur ekonomin reagerar vara annorlunda. Jag och TS har vänt på orsak-verkan för att initiera ekonomin en kostnad som om ekonomin är stark förmår de olika aktörerna att vältra över i nästa led och på så sätt undvika deflation och initiera inflation.

I övrigt verkar vi överens.

Om man skulle testa för faktiskt kausalitet enligt Granger (1969) skulle man finna bilateral Granger causality mellan de här variablerna. Vad som påverkar vad, tillför inte något. Det enda som tillför något utifrån att man vill kunna förutsäga det ena, är relationen. Att hinna en "unidirectional" Granger causality är inte möjligt med ränta och inflation. Sök på t.ex. studier om uncovered interest rate parity.

Vad menar du egentligen? Referera gärna till några empiriska studier som visar på en relation för den lilla öppna ekonomin Sverige (antar att du menar för Sverige). Tror du definitivt faller för den s.k. "prop ergo propter hoc fallacy" när du skapar den här tråden.