Kanske dags för lite källkritik inom "religioner" och utövandet av dessa?

Hoppas du ursäktar, men jag förstår inte riktigt vad du menar?

Det stämmer, det finns ingen principiell skillnad mellan dogmatiska ideologier eller religion. Same shit.

Både och i fallet med konfliktsökande ideologier.

Finns det någon gudstroende religion som klarar av källkritik?

Det skulle väl vara panteismen då.

Där menar många att allt är en manifestation av Gud som skulle vara då att verkligheten som vi uppfattar den, vår realitet, är just Gud.

Då blir det svårt att hitta en ståndpunkt för att ifrågasätta detta.

För följdfrågan från panteisten blir ju, menar du att verkligheten inte existerar då?
Och om så, spelar det någon roll om jag kallar min upplevda verklighet för en manifestation av Gud och du kallar den för verkligheten/existensen?

Ja, slutar men se Gud som egen entitet, då kan det gå.
Motfrågan från mig blir då, varför kalla verkligheten för Gud?

Varför inte, något vill man ju kalla den och ser man tillvaron som spektakulär så?
Jag är inte så insatt i den idén så jag kan inte ge dig ett bra svar där.
Men den är lite speciell.

Man får väl sätta sig ner och läsa Spinoza när man får lite tid över.

Kanske i det mycket selektiva perspektivet av anti-teism. Men nu är inte alla anti-teister eller förespråkare av överförenklade existentiella svar.

Tex idag görs Islam till en ras och kritik mot Islam sägs vara rasism, eller när muslimer ej respekterar en arbetsplats regler och sedan anmäler arbetsplatsen för "diskriminering" och kvitterar ut stora belopp i skadestånd pga deras kult..

Har hittills ej hört eller läst om en annan religions anhängare som utnyttjar systemet i Sverige så fräckt som muslimer gör för att få en särskild särställning. Möjligtvis är Judendomen en god två i att göra sig offer för kritik DOCK.. Men jag är ej säker..

All form av organiserad religion är farlig.

En annan grej är tex med när Islam kritiseras så ska man alltid kanske blanda in andra religioners anhängare vad de har gjort i historien.. Man kan inte hålla sig till ämnet/sakfrågan när Islam är på agendan utan att lägga locket på och säga tex Kristendomen har inte varit bättre..

Islam har en speciell särställning i religionsdebatten som en ohotad etta.

När en religion med dess aktiva megafon eller företrädare el repeesntatant gör anspråk på maktbefogenhet, måste man förstå att det finns radikalistiska intressen bakom.

När islam yrkar på rasism, å vet man att det är MB o.dyl mkt radikala elment och professionella lobbyister som driver ensaksfrågor men i övrigt helt ignorerar varje frågas egentliga kontext, dvs i en demokrati .. finns annan underförstådd moral och etik.. än där islamismen frodas i redan utformad teokrati!! något som vissa forums-teister tycks missa alt. inte vilja veta av... dock är det slipade antagonister mot frihetliga rättigheter/sekularism (den givna rätten att inte använda gud som en konstant.. då gud vilar på ren o skär TRO) som rollspelar på emokratiska arenorna.

En religion, vilar på gudstro.. en gudstro är imaginativ och kommer aldrig längre än till tro (dvs inte vetande) , oavsett att människorna som tror, skriver präntar och distribuear maktbegärliga dekret, det är isf intressegrupper som vill något.. egna begär med egenintressen som redan avviker tron..

Att tro och vilja följa en religion är en mäsnklig rättighet, men att ideologiskt driva en religiös tro som om tron är en samhällsparameter, är redan att ha överskridig befogenheter och inte längre ha förstått själva meningen med att inte diskriminera el fötrycka människor som har olika tro/religion.

Det är därför förtryck mot oliktänkande i islamiska länder är så öppet tydligt, man har aldrig förstått att tron.. måste stå ofri mot samhällskonstitutionen eller civilsamhället, för att den mänskliga rättigheten fortsatt ska kunna vara aktivt värdig.. medan där man statuerar religiös dogma i själva samhällskroppen, därmed kränker den individuellla mänskliga rättigheten.

Många muslimer alt. islamister.. dem som "vill så mycket med SIN tro" har absolut ingen erfarenhet av jämställdhet.. tvärtom försöker man förändra demokratin utifrån en rigid förtryckarideologisk bas... och den basen är ju faktiskt Koranen.

Att ha koranism, som moraliskt rättesnöre utifrån att x antal muslimer "känner sig kränkta och inte ens förstått vad rasism de facto är, och inte ens tänkt vilja veta den faktuella skillnden mellan rasism och demokrati... är i sig redan indikation på religiös fanatism.. dvs bl.a .. MB har varit flitiga i Sverige bland flera andra länder. Man vill .. sönderdela den sammanhållning som västerländska värderingar omhuldar.. man ser inte att den traditionstyngda islamismen, har varken attraktion eller chans.. att frodas där den inte matas in i vaggan , eftersom det i demokratikt formade länder är moraliskt helt oförsvarbart att kränka individens rättighet , och pådyvla religiös dogmatik så som görs i islamistiska ländeer, där flickorna starkt separeras från samhällsengagemang.. och dett ligger i islams grund-tros-sats.. man förstår alltså inte heller vad diskriminering är.. men man uppvaktar ändå religionsfrihetslagen explicit, i tron att den är typ, helt fristående övriga samhällsmekanismer.....

Jag skulle vilja fråga trådstartaren i relation till din frågeställning; alla de farhågor som du lägger fram - hur är du personligen påverkad av andras religiösa tro eller tillgång till utövande av den som lagen ger rätt till, och vad är det som gör så att du känner dig så hotad av den rätten? Samt var går gränsen för individens val av tro respektive icke-tro menar du?

Anti-teism är självklart ett lika svagt verklighets-underlag som pådyvlande teism.

Iövrigt går den optimala* gränsen för religions-/tros-utövande samma ställe som för alla andra: Inom demokratins principer.

* Sverige har tyvärr fortfarande en obsolet lag om religionsfrihet.