Arboga: Mord på Aki Olavi Paasila, 2015-08-08 och Göran Möller, 2016-08-03

Men du bortser då från en lika stor risk att han kommer att förakta sig själv för att ha bidragit med allvarliga lögner, helt oavsett effekten av detta. Jag tycker att du underskattar en trettonåring, men det är min erfarenhet. I alla händelser har han förlorat sin mor och måste börja leva med den omständigheten. Inte lätt, men den enda vägen.

Du borde skämmas för det du skriver här!
Du sänker tråden till en nivå som den inte varit på tidigare. Många av oss har varit stolta över att just denna tråd har varit så fri från personangrepp och dumheter tidigare. Det har den - undantaget två suspekta postare som ingen dock lyssnar på - fram tills det du skriver.

Jag har haft hand om skadade barn som trots allt vad de utsatts för av sina föräldrar älskar dessa. De behöver inte dessutom grubblerier i framtiden om de gjorde rätt eller fel som vittnade i något som slutade med att mamma eller pappa hamnade i fängelse. Ett sådant ok är inte en 13-åring vuxen nog att bära.

En gosse vars närmaste släkt deltar i en rättegång som kärande mot hans mamma blir naturligtvis påverkad av omgivningen. Ankis målsägarbiträde utövar påtryckningar inför sittande rätt för att AG ska vittna.
Klart att även AG har känt av denna önskan, han har just nu ingen möjlighet att umgås med sin mor, de kvarvarande släktingarna inkl pappan är allt han har. Han vill nog gärna vara till lags.

Jag struntar totalt i hur Johanna mår av AGs eventuella vittnesmål. Utgår från att hon både är skyldig och rättmätigt kommer att bli dömd. Mina tankar går till 13-åringen och vad han ska genomleva nu och i framtiden. Du har väl inte en trettonåring hemma, men det har jag!

Jag tycker du ska skärpa till dig och ditt språk och lämna denna tråd om du inte klarar det. Anklagelser om att jag "kan liknas vid en åtalad mördare", "har en djävligt smutsig agenda" och ett "äckligt sätt att resonera" är under nivån för ett debattforum med 18-års gräns. Skäms!

Där har du skälet till att han under alla omständigheter måste påbörja separationen från henne, annars kommer hans liv att bli förgiftat. Det är fint med all expertishjälp, men till slut har man att leva sitt eget liv, med respekt för sig själv till att börja med. Man kan hjälpa honom på vägen, men man kan inte trolla bort hans problem.

JM är hans mor som han uppfostrats av sedan 13-år tillbaka och han älskar henne. På samma sätt som Svartens dotter älskade sin far, som en del mördares barn älskar sina föräldrar, det upphör inte som att trycka på en knapp.

JM har inte fysiskt skadat AG, tvärt om vill han träffa och krama henne.
Hon kanske är fysiskt ur hans liv för lång tid framöver, men han har fortfarande känslor för den mor han vuxit upp med, det är rimligt. Låt honom inte bli inblandad i rättskipningen mot sin mor.
Låt honom få vara barn och kanske få krama henne igen.

Precis! Jag tänkte samma om valet av den uppseendeväckande bilen. "En sådan tabbe skulle aldrig smarta jag, JM, göra."

AG presenteras som ett viljelöst offer, ett verktyg för Anki, som vill hämnas på JM.
Bedrövligt!
AG beskrivs i ordval att vara tvingad och det är en hel repertoar med underliggande hot om bestående psykiskt trauma, att känna skuld, att evigt grubbla om han satte dit sin mor, att inte få krama sin mor mer.

Exakt detta är vad den störda JM ägnar sig åt som melodramatisk drama queen med sitt "barnperspektiv".

Saken är den att AG absolut aldrig är skyldig till att hon sitter där hon sitter och det är där där betoningen ska ligga.
-Absolut aldrig via att måla fan på väggen, absolut aldrig via vilket val han än gör.

Han har en pappa som är med honom varje dag i denna svåra resa. I förhör framkommer tydligt det psykologiska omhändertagandet och att det är AGs egen önskan.
Hans pappa är den som kan bedöma honom och avråda och säga nej, inte via att grovt generalisera med enbart farhågor på fb i JMs spår.

Oavsett: avlyssning av förhör avgör rätten och AG har uttalat sin egen vilja.
AG ska för all framtid, vad än som sker, vara mycket stolt över sitt val att välja sanningen.
Han ska veta att han tog ett svårt beslut då han står under tungt inflytande av en mamma som är sjuk/störd. Att inte fortsätta i hennes anda är mycket starkt gjort då det handlar om bindningar och lojalitet.
AG har redan gjort grovjobbet, dels att välja sanningen och dels att ha levt med hennes lögner ett helt liv.
Hon ska vara glad om nån överhuvudtaget förmår krama henne efter allt ondskefullt hon gjort:
Hederstitel mamma har hon förlorat för länge sen.

Du resonerar så "professionalistiskt". Min syn på saken innebär att han inte behöver "överblicka känslomässiga konsekvenser", förstå "vad framtiden kommer att utvisa, hur han själv kommer grubbla". Han behöver bara följa sin övertygelse och hålla sig till sanningen. Detta är han kapabel till - du förminskar och förbarnsligar honom på ett orimligt sätt.

Tycker du alltså på fullt allvar att han har en sund relation till sin mor, som "vi" till varje pris ska understödja ?

Låt han göra det som är rätt så kommer han att må bättre senare i livet, han har en skadad mormor och en död morfar också. Sanningen vinner i längden och det är ingen vits att låta honom tro att hans mor är en ängel.

Det är ju heller inga nyheter som ska presenteras för rätten. Det handlar om att spela upp de videoförhör som gjorts och som varit kända sedan stämningsansökan presenterades

Uppgifter från anhöriga

1. Vittnesförhör med Alexander Gamalielsson (son till Johanna Möller), angående
kvällen den 3 augusti 2016 och uppmaningar från Johanna Möller, till styrkande av
att Johanna Möller och Mohammad Rajabi inte var hemma kvällen den 3 augusti
2016, att han den 4 augusti 2016 blivit uppmanad av Johanna Möller att säga att
hon var hemma kvällen den 3 augusti 2016, att han någon gång före den 3 augusti
2016 blivit uppmanad av Johanna Möller att hämta sin mormor och morfars nycklar
och att han blivit uppmanad av Johanna Möller att skriva sms som skulle
misstänkliggöra andra. Genom uppspelning av videoförhör ca 2 tim 30 min. Hans
pappa Per Gamalielsson bör kallas till förhandlingen för att svara på frågan om
han tillåter att inspelningen från polisförhör med Alexander Gamalielsson spelas
upp.



Från Stämningsansökan V_stmanlands_TR_B_3570-16_Aktbil_131

Jag vill inte låta förmäten men det kanske kan räcka med långa utläggningar om pojkens vittnesmåls vara eller inte vara snart? Det där måste i alla händelser vara en sak fr.a. för de närmast inblandade, anhöriga och jurister och psykologer och pojken själv. Om hans förhör anses uttömmande och finns på papper så finns det ju vägval att göra gällande hur det hela ska packas in. Uppmärksamheten här och på annan plats kring saken räcker ju ganska långt när det gäller att peka på signifikansen i hans vittnesmål, som är viktigt att lyfta. Och sen kan man använda lykta dörrar eller bara hänvisa till det, som flera har noterat. Det går ju strängt taget inte att sitta här och moralisera kring vad pojken egentligen behöver, det är ju lite empiriskt naivt och uppblåst, åtminstone efter att man har skissat på kontexten. Men flera har ju pekat ut var någonstans det troligen står och väger: svek eller frigörelse. Nog ska man tassa varligt fram. Skulle Möllerskan bita av en av sina blåsyretänder i finkan eller lägga ut 25 kilo till så blir väl inte grabben så upprymd om han känner sig lurad att lysa som riksvittne i historieböcker och tabloidpress till tidens ände. Livet ska levas länge. Å andra sidan måste han ju tämligen snart rimligen börja arbetet med att lämna henne åt sitt -- "massmörderskan från Hinseberg undrar om du har borstat tänderna?" Det går ju inte hem bland kompisarna heller. Men man behöver inte göra en staty av första steget. Smyg in det skulle jag säga. Det är ju sånt där som rättegångar också handlar om: hur var och en ska leva vidare. Utmäta ansvar. Tilldela skuld. Övriga står fria och hålls skadeslösa. Ingen avundas grabbens hans psykiska sits men försök just därför göra det bästa av situationen. Det finns ingen anledning att göra något som sätter hans framtida tillvaro på spel mer än vad som redan har skett. Han bör alltså inte användas som ett redskap för någon. Lite basuner om föreställningen i förväg är ju bra, men sen kanske de som är skickade för det ska försöka se till hans bästa först. Det väsentliga är ju kommunicerat: skuld djupare än alla indicier och, i alla fall på ett mellanmänskligt och privat plan, djupare än all teknisk bevisning.

Med all respekt för din syn på saken - nu går du så långt som att tillskriva meddebattörerna andra bevekelsegrunder än som de faktiskt anför. För att hålla mig till min egen framställning:
Jag är INTE ute efter att låta AG ge JM en spark i magen.
Jag argumenterar strikt för vad jag tror är bäst för honom själv. Precis som du, säkert.