Citat:
Ursprungligen postat av
Mogna-Meloner
Hon kan ju ha hållit i kniven med ett klädesplagg eller annat. Så skulle då jag göra.
Håller med.... men jag är inte kriminell (

).... Kan JM, möjligtvis varit med vid knivningen, tänker jag. Då är det väl mord, anstiftan är väl av underordnad betydelse då...
Iaf, fortsätter referatet från dagen, bla så här:
"Ann-Sofie Sannemalm
Åklagaren: När du fick kniven av 42-åringen - såg du några fler knivar då?
- Det var två knivar. Båda knivarna kom hemifrån, jag använde en av dem.
Var det hon som valde knivarna?
- Jag gjorde inget val när det gäller kniven.
Den här andra kniven - den du inte tog - hur såg den ut?
- Hela kniven, även handtaget var av metall, spetsen var sned.
Varför tror du att hon hade två knivar med sig?
- Jag vet inte."
"Ann-Sofie Sannemalm
Åklagaren: När ni har åkt tillbaka till Eskilstuna och du kastar ut kniven - var kniven förpackad i något?
- Nej, det var bara kniven."
Nåt annat som jag funderar på, just nu, är vart AG hade sitt rum... var han övernattade..
Beskrev inte han, sin vistelse hos JM relativt ingående ? Jajamensan, Yes...
I rättegången, idag, lät det så här från MR:
Ann-Sofie Sannemalm
"Åklagaren: Hade hennes söner (13 och 20 år) något rum där?
- Nej. Så länge de här två killarna bodde där så var inte 13-åringen där så ofta. Om han sov över någon natt så sov han på soffan."
Idag, i rättegången föreföll MR vara redig och utan nervositet - han lät, tyckte jag, som om hans utsaga var väl inövad. Den kan ju därför vara sann - eller just inövad.
Så här lät tidsangivelserna:
Ann-Sofie Sannemalm
"Åklagaren: Hur länge satt ni i bilen?
- Kanske 15, 20 minuter.
Vad pratade ni om då?
- Hon förklarade hur jag skulle ta mig in i huset, hur jag skulle gå och var rummet låg."
Ann-Sofie Sannemalm
"Åklagaren: När du kommer fram till huset - vad gör du då?
- Först gick jag mot containern som fanns på gården, satt där i fem minuter, sen gick jag mot huset. Jag tänkte om dörren är låst då återvänder jag på en gång. Men dörren var öppen."
Ann-Sofie Sannemalm
"Åklagaren: Varför väntade du i 30 minuter utanför sovrummet?
- Jag var ju rädd. Och det lät från rummet. Jag tänkte att jag skulle vänta tills de somnat så kunde jag smyga ut sen och säga till 42-åringen att jag inte klarade av det. Men jag gick in och hugg med kniven. Sedan flydde jag därifrån."
Vad gäller raster o sånt vid tingsrättsförhandlingarna, kanske jag får återkomma