Bostadsbubbla i Sverige?

Det generella fenomenet i andra länder har varit att bostadsbubblor har kraschat, och det har dragit ner ekonomin.

Ok. Det brukar annars vara en enkel utväg att säga att man skulle haft rätt om bara inte politikerna hade lagt sig i.

Sure, och det kan ju vara så också, men man hade ju fortfarande fel. Nu tycker jag personligen att rätt/fel i backspegeln-leken är väldigt ointressant, men det finns gott om folk i tråden som gillar den.

Att äga innebär att man kan göra mer praktiskt med sitt boende, sen äger man på gott och ont risken gällande värdet på bostaden. I områden där de boende äger sina bostäder upplever de flesta att man är mer mån om att hålla en bra trivsel och boendemiljö. Därmed minskar även kostnaderna för underhåll som oavsett boendeform kommer att landa på de boende. Om man har lån eller inte ändrar inget av argumenten ovan.

Personligen försöker jag optimera mina ekonomiska beslut utan att lägga känslomässiga värderingar i dem. Jag ser inget egenvärde i att vara skuldfri, därför äger jag hellre en bostad med lån än att sätta mig i en mindre trevlig hyresrätt till en högre månadskostnad. Men om ens livsmål är att ständigt vara skuldfri och aldrig ta någon risk är naturligtvis hyresrätt ett bra alternativ. Med samma logik kan man argumentera för att inte plugga på högskola och dra på sig studielån, bättre då att gå en praktisk linje på gymnasiet så man kan börja tjäna pengar tidigt i livet.

Det är klart du ogillar att följa upp om du haft rätt eller fel när du nu alltid har fel

Stackars lilla bananen som aldrig kan sluta sitta här hela dagarna och ljuga. Gör det verkligen dig mindre olycklig? Ska du prova någon gång att försöka få fram någon sån där "felaktighet", eller blir det en ännu större soppa om du försöker utveckla lögnerna?
Låt oss författa oss så snällt vi kan: ni som skulle leva ett fattigt liv om ni betalade försäkring är av så kallad lägre kvalitet. Som vanligt gäller inte din situation alla människor. Distinktionen mellan dig och andra människor gäller alltså inte bara att de inte behöver ha samma kunskapsluckor som dig (om nu det sjunkit in), det gäller även att de inte har samma ekonomkiska utmaningar som dig.

Att du inte fattar försäkrings-karaktäristiken får någon annan förklara. Jag tippar faktiskt på att du är den enda i tråden som inte begriper innebörden av risk. Kopplingen mellan kostnad för risk och kostnad för att försäkra är mer eller mindre en ekvation av typen 1+1.

men hur blev det med kraschen du förutspådde? Den skulle ju komma redan tidig höst 2017 om inte priserna skulle fortsätta rusa.. tyvärr ser jag heller inga grannar eller vänner som paniksäljer..

Jag håller med bortsett från det här med att det är riskfritt att bo i HR. Äger man inte sin bostad så har man inte kontroll över sin ekonomi och det är riskfyllt. Att aldrig ta kortsiktiga risker innebär också som du är inne på att kostnaderna blir högre. Det ökar inte bara risken för ett fattigt liv utan det garanterar att det kommer ske.

Varför glömmer ni hela tiden att räkna in allt annat som behövs för att bo och leva?

Mat ca 4-5000 per vuxen, famlijen har säkert ett eller två barn som också ska ha mat. Kläder till alla. Skithuspapper. Sophämtning. Vatten/avlopp. Bil med bensin och service/rep, kanske två bilar. Eller nån slags månadskort för kollektivtrafik. Och mycket annat. Det blir verkligen inga 12250 kr kvar för denna familj, inte ens om lånet varit mindre.

Alla lån innebär att man hyr pengar av banken. Frågan är bara när man lämnar tillbaka varan. Det låter som att du vill förbjuda lån helt och hållet. Kreditförlusterna är som sagt små, annars skulle banken såklart vara mer intresserad av att få tillbaka pengarna snabbt (men varför skulle banken då låna ut pengarna i första skedet öht?). Jag har lite svårt att förstå varför lånevillkoren principiellt inte kan vara en sak mellan två parter istället för att någon vid sidlinjen ska sitta och tjura och bestämma villkoren. Om banken anser att deras portfölj innehåller för många högrisklån kommer de börja ta betalt för det också, och då kommer det blir dyrare att belåna 85% av säkerheten och mer attraktivt att amortera.

Sen har väl Alpha frågat femtioelva gånger varför ni anser det vara så viktigt att man dör med en massa miljoner inlåsta i en bostad, om man lägger sig på en rimlig belåningsgrad och har en ok månadskostnad ser jag inte varför man ska tvingas tokamortera och leva som en kyrkråtta för att kunna lämna efter sig 7 istället för 5 miljoner i arv. Men ni lär väl återigen undvika denna fråga eller komma med nån floskel i stil med att det "känns fel" man kan ha ett lån man inte amorterar på.

Detta med att räntan ska knäcka folk är något överdrivet.
Begrunda tabellen nedan.
Där ser vi hur KPI ökar från 1% per år till 3% per år. Boräntan ligger 1% över KPI och lönerna ökar med KPI. (Dvs vi har lite av worst case i att det är inga reallöneökningar). Amortering sker med 1% per år.

Skulden säger vi startar med 4 MSEK och hushållet behöver då ha en lön på 67 KSEK.

Som man ser så drar inte räntan/lönen iväg speciellt mycket. Och vi ser hur inflationen tar ned skulden i relation till lönen (i kolumnen längst till höger).

Som mest ökar räntans andel av lönen från ursprungliga 7% till drygt 10%. Vem ska gå under av det?

Feltänket många gör är att inte förstå att KPI i praktiken verkar amorterande. Så den ränta i kronor man betalar minskar för varje år. Man tror på något sätt att räntan i kronor skall vara lika hög år efter år.

Att äga innebär att man kan göra mer praktiskt med sitt boende, sen äger man på gott och ont risken gällande värdet på bostaden. I områden där de boende äger sina bostäder upplever de flesta att man är mer mån om att hålla en bra trivsel och boendemiljö. Därmed minskar även kostnaderna för underhåll som oavsett boendeform kommer att landa på de boende. Om man har lån eller inte ändrar inget av argumenten ovan.

Personligen försöker jag optimera mina ekonomiska beslut utan att lägga känslomässiga värderingar i dem. Jag ser inget egenvärde i att vara skuldfri, därför äger jag hellre en bostad med lån än att sätta mig i en mindre trevlig hyresrätt till en högre månadskostnad. Men om ens livsmål är att ständigt vara skuldfri och aldrig ta någon risk är naturligtvis hyresrätt ett bra alternativ. Med samma logik kan man argumentera för att inte plugga på högskola och dra på sig studielån, bättre då att gå en praktisk linje på gymnasiet så man kan börja tjäna pengar tidigt i livet.