Bostadsbubbla i Sverige?

Det är för att det är räntan och räntekostnaderna som ni tjatat om, som något som kommer ta knäcken på familers ekonomier. Om bara räntan går upp någon procent så ska allt krascha. Jag visar att det inte är så.


Härligt. Ett genombrott?


Den händige kan jobba vidare och addera de kostnader i kalkylen som bör finnas där.

Men aldrig någon gång har någon klubbat ner mig med en sådan kalkyl som visar att det är kärvt.

Det går ju inte komma ifrån att det är precis på det viset att föräldrar kliver in och betalar kontantinsatsen åt barnen. Lite äldre som köper hus har ofta ett stort sparande. Det som händer framöver är troligtvis också att hus slutar underhållas, då en sådan manöver triggar amorteringstvånget.

Så vi får en geggamoja av orättvisa och icke önskvärda sidoeffekter här, men det är en annan diskussion någon gång i framtiden. Politiker ska ju ha något att göra imorgon också.

Har du nån länk till att lönerna ökat 50% på 10 år?

Så då var alltså 50% som hartarbete pratade om lögn då

Får ju hoppas att ett genomsnittligt hushåll med 2 personer drar in mer än 40k netto i månaden, med så låga löner så har man förköpt sig om man sitter med den astronomiska summan på 8k i månaden bara i räntekostnader.

Ja, genomsnittslönen i Sverige är 32 tkr/månad: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/lonespridning-efter-sektor-och-kon-2015/

Medianlönen är 28 600 kr per månad: http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/mest-och-minst-betalda-yrkena/

Båda bruttolönerna ger över 40 tkr för det genomsnittliga- eller medianparet.

Snittbelåningen är samtidigt inte i närheten av tre miljoner.

Var ju det jag ville komma fram till... att med så låga löner sitter man inte med över 3 mille i lån

Jag skrev nog 40-50% om jag minns rätt. Diskussionen handlade om löner efter skatt. Lite surfande på SCB ger (länk nedan)

2005 låg ett lönesnitt på 24.300 kr före skatt och 16.934 kr efter skatt.
2015 låg ett lönesnitt på 32.000 kr före skatt och 24.214 kr efter skatt.

Skillnad 24.214 kr / 16.934 kr = 43%.

Eller i kronor per månad: 7280 kr/månad mer i plånboken under 10-årsperioden.

Det innebär för 2 lärare t.ex. som bor tillsammans 14.500 kr mer i plånboken varje månad de sista 10 åren.

Naturligtvis spelar nästan 15.000 kr mer per månad för ett hushåll en stor roll för fastighetspriset.

Ovanpå detta kommer även fastighetsskatten som slopats vilket ger ytterligare en effekt på några tusenlappar per månad för ett hus taxerat till 2-3 miljoner. Så man kan säga att ekonomin förbättras bortåt 17.000 kr/månad sista 10 åren.

Om räntan hade varit 6% innebär detta att man för 17.000 kr/månad kan låna ytterligare 5 miljoner kronor. Dvs 5 miljoner i lån till 6% ränta kostar alltså 17.000 kr/månad. Så mycket extra power innebär detta i hushållsekonomin. Om man kunde ta förgivet att dagens räntor på 2% håller sig kan ett hushåll bestående av 2 lärare för 17000 kr/mån låna 15 miljoner.

Familjers ekonomi har alltså stärkts otroligt mycket via löneökningar och skattesänkningar.

Att hävda att det enbart är räntorna som drivit priset är hål i huvudet, oavsett om det kommer från Kalle Kula, Trump, Statsministern, IMF, IBM, USA, NATO eller Gud. Det är totalt snurrigt att inte ta hänsyn till hushållens kraftigt ökade disponibla inkomst i kölvattnet av löneökningar och skattesänkningar. Det är uppenbart att eventuellt kanske tom räntehöjningarna spelat en mindre roll. Många har bundna räntor och har inte ens märkt att räntorna sjunkit kraftigt.


http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/genomsnittlig-manadslon-efter-sektor-19922015/

En bra sajt för att räkna skatt före och efter jobbskatteavdraget:
http://jobbskatteavdrag.se/



Mannen, du är snurrig i bollen... He, He...

Om vi tar 2 lärare som bor ihop ser deras inkomster ut såhär efter skatt (2015). Det har lånat 3 miljoner för 3% ränta.

Lön 1: 24.214 kr/mån
Lön 2: 24.214 kr/mån
Räntekostnader: -5250 kr/mån
--------------------------------
Kvar till övrigt: 43.178 kr/mån

Det är stora marginaler.

Detta var 2015, lönerna är högre idag. Men kalkylen är ännu bättre i verkligheten då ytterst få har lånat 3 miljoner och dessutom har familjer mycket stora tillgångar vilket inte syns i skuldkvot då skuldkvoten struntar i tillgångar i form av banksparande, fonder, aktier, obligationer, eller andra tillgångar.

Fastighetspriserna kan dubblas en gång till om man kunde ta förgivet att räntor skulle förbli låga.

Fast nu var ju exemplet att de hade 40k i månaden netto och inte 48 som i ditt nya exempel + att i exemplet så hade de 8k i månaden i räntekostnad.
Så 8k i ränta, 15k i amortering, 5k in på aktiekontot, 10k på mat/nöjen/räkningar, 5k i månaden för den årliga semesterresan, så de stackarna går då 3 tusen minus i månaden, möjligt att du vill leva på marginalen, jag vill inte i alla fall.

Som vanligt räknar du inte med att lånet ska betalas av också. I resten av den civiliserade världen har man fått för sig det, det är bara här i Sverige man hyr pengar av banken, typ. Typiskt är amorteringstid på 30 år. Då blir det 8333 kr i månaden + ränta.

Lånar familjen 17 miljoner blir det ca 47000 kr i månaden i amortering, plus ränta.

Lite dyrt tycker jag.

Så här ser det ut menar du?

Lön 1: 20.000 kr (1)
Lön 2: 20.000 kr (1)
Räntor -8000 kr (2)
Amortering -15000 kr (3)
Räkningar -10000 kr (4)
Sparande aktier -5000 kr (5)
Semestersparande -5000 kr (6)
---------------------------
Kvar: -3000 kr


Kommentarer

(1) Lönerna högre idag. Snittet ligger på 24.200 kr efter skatt.

(2) Ren felräkning. 3% ränta på 3 miljoner blir inte 8000 kr/månad utan 5250 kr.
(0.03 x 3.000.000 kr / 12 x 0.7 = 5250 kr/månad)

(3) Du behöver inte amortera så mycket. Du behöver amortera 2%, dvs 5000 kr/mån

(6) En årlig semester som kostar 60.000 kr låter ganska utsvävat. Du kommer långt på hälften. Tjänar du bara så att du får ut 20.000 kr per månad får du helt enkelt ta det coolare.

Kalkylen blir alltså såhär:




Lön 1: 20.000 kr (1)
Lön 2: 20.000 kr (1)
Räntor -5250 kr (2)
Amortering -5000 kr (3)
Räkningar -10000 kr (4)
Sparande aktier -5000 kr (5)
Semestersparande -2500 kr (6)
---------------------------
Kvar: 12250 kr


Dvs ekonomin går ihop trots att vi räknat på ett monsterlån för 2 personer med lägre inkomster.

I praktiken idag så får ingen låna 3 miljoner med dessa inkomster, så exemplet existerar nog inte.

Hade vi haft en fungerande byggsektor så hade såklart byggande kommit igång rejält för flera år sedan och då hade troligtvis detta hämmat prisutvecklingen lite.

Vissa blandar in hyresregleringen här men det är inte riktigt problemet då det i princip saknas hyresreglering i nybyggen (det är därför hyrorna tillåts skena iväg ohämmat).

Problemet är till stor del att branchen är korrupt, dåligt fungerande marknad runt byggandet, att intressen runtomkring hämmar byggandet (överklaganden, regleringar, etc), osv. plus att kostnaderna skenat rätt bra allmänt.

[QUOTEProblemet är till stor del att branchen är korrupt, dåligt fungerande marknad runt byggandet][/quote]

Korrupt, Oligarki.Kartell, Olika ord för samma fenomen i sak har du rätt men vad göra? Hellre ett statligt monopol än ett privat