Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Hitler hade också vaktstyrkor....

Försöker du att bevisa 'guds' existens med hjälp av ett "argumentum ad populum"?

Eller har du bara helt förlorat kontakten med trådämnet?

Nej, det är inte värt att fortsätta på det här spåret. Jag säger som i en tidigare post, det är nog bättre att låta det vara
som det är. Antingen finns Gud eller så finns han inte. Några direkta bevis går nog inte att komma upp med, lika
bra det.

Eller så har människan inte tillräcklig kunskap för att kunne ge ett ultimativt svar.

"Gud", kan ses som den skapande kraften och bör så göras. Det andra sättet att se på Gud är som den deistiska pseudo-gudomen som påverkar ens världsuppfattning negativt... den nedbrytande/förstörande kraften (svartkraften). Det sistnämnda är dock sannolikheternas panenteist – "Satan" också kallad... en Pan/Faun i mytologisk form.

Att bevisa de bådas existens är inte så svårt som många kan tro. Det gäller endast att kunna tänka bortom det vanliga tanke-mönstren, att tänka utanför "lådan" och i ett multiversum – framför den statligt religiösa troskapen om ett gemensamt universum.

"Gud" som abstrakt begrepp är inte detsamma som guda-människan / gudamänniskor. Dessa är blott trogna Guds skaparkraft och individer som styr sig själva individuellt utan att, likt parasiter, "fiska i förbjudna pooler".

Det beror på perspektivet hos den som "ser".


Självklart kan den som vill med hjälp av spekulativ semantik konstruera en abstrakt 'gud', men det är inget "bevis".

1. Det beror snarare på synförmågan.
2. Nej, man använder inte spekulativ semantik. Det går att skapa ett namn för något som är. Inte bygga eller konstruera något som om det handlade om ett Legoland.

Ju sämre syn, ju större risk/chans att se gudar?

Nej, desto större risk att se gott hos djävlar/i djävulskap.

Är det "super-förmågan" du plockar fram igen?

Ett objektivt gott?

Nej, det beror snarare på inbillningsförmågan, om du mot förmodan inte redan fattat det.

Att människans inbillningsförmåga i alla kända kulturer utom en har hittat på gudar av olika slag och former är ett faktum som är enkelt att bevisa. Det är enkelt att bevisa att det bara är fantasi och inbillning genom det enkla faktum att de alla påstod att deras gudar var sanna och många av dem dessutom påstod att det var den enda sanningen, något som helt uppenbart inte kan vara sant, men det finns fortfarande folk som tror på det ändå. Människans inbillningsförmåga är stark och vissa övertalar sedan sig själva att det de inbillat sig är sant. Så är det tyvärr.
Problemet är bara att det är betydligt svårare att få någon att inse att hen har lurat sig själv än det är att få någon att inse att hen har blivit lurad av någon annan. När det är en själv som stått för den egna personliga övertygelsen så är det ens egna ovilja att erkänna att man haft fel som står i vägen.
Det är betydligt lättare att erkänna att min farfar lurade i mig att gud fanns än att erkänna att det var jag själv som lockades av tanken att gud kanske faktiskt finns och sedan övertygade jag mig själv om det, trots att det helt saknas något som helst belägg för att det kan vara sant.

Alla fakta som finns pekar på att ingen gudsberättelse som finns nedtecknad är sann. Man kan visserligen hävda att det måste finnas ett ursprung till livet och att det ursprunget i så fall måste vara gud. Ja, man kan hävda det, men det behöver ändå inte vara sant, och än mindre sannolikt att det skulle ha något som helst att göra med någon idag befintlig gudsberättelse, alltså så som en eller flera gudar beskrivs i någon av alla kulturer som berättar om gudar.