Jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av detta inlägg. Möjligtvis vill jag få lite respons och reflektioner från andra människor, eller människor som kanske är i en liknande sits...
Jag har utvecklat något slags tvångsberoende så att när jag helt plötsligt för syn på en fantastiskt fin, tight och sexig rumpa någonstans.. kan vara vart som helst.. så MÅSTE jag bara plocka fram mobilen och börja smygfilma denna rumpa.
Sedan tar jag med mig denna inspelning hem och för över den på datorn. Där kan jag ha den i några dagar/veckor innan jag permanent raderar den. Och det är endast jag själv som tittar på den och vet om den. Lägger inte ut den på nätet eller liknande...
Så vad får jag nu ut av allt detta? Ja... först och främst så ger själva smygfilmandet mig en slags kick. Dels en kick av rädslan för att bli upptäckt, och dels av den sexuella upphetsningen av att filma en enligt mig mycket sexig rumpa.
Sedan kan jag bara tycka att det är stimulerande/avkopplande att ibland gå in på datorn och beskåda denna rumpa... och kan även ibland använda filmmaterialet för självonani.
Och när jag efter en tid "tröttnat" på filmmaterialet så raderar jag det bara.
Har försökt sluta med detta beteende, men jag kan banne mig inte behärska mig när ett "gyllene läge" helt plötsligt dyker upp rakt framför mina ögon. Då åker mobilen upp av bara farten och jag gör en liten inspelning. Det är som att det sitter i ryggmärgen.
Jag vill även tillägga att jag är av manligt kön och filmar kvinnliga bakdelar. Jag har en sambo som inte är medveten om mitt beteende. Vårt sexliv fungerar men jag känner ändå ofta att jag gärna skulle vilja ha sex med någon annan kvinna utanför vår egen relation, men jag vill heller inte vara henne otrogen så då får jag alltså ta till detta medel för att åtminstone få någonting av det "gröna gräset på andra sidan staketet".
Är det någon här som har gjort något liknande och hamnat i detta "missbruk" av smygfilmande? Och har ni lyckats komma ur det, eller pågår det fortfarande?
Jag har utvecklat något slags tvångsberoende så att när jag helt plötsligt för syn på en fantastiskt fin, tight och sexig rumpa någonstans.. kan vara vart som helst.. så MÅSTE jag bara plocka fram mobilen och börja smygfilma denna rumpa.
Sedan tar jag med mig denna inspelning hem och för över den på datorn. Där kan jag ha den i några dagar/veckor innan jag permanent raderar den. Och det är endast jag själv som tittar på den och vet om den. Lägger inte ut den på nätet eller liknande...
Så vad får jag nu ut av allt detta? Ja... först och främst så ger själva smygfilmandet mig en slags kick. Dels en kick av rädslan för att bli upptäckt, och dels av den sexuella upphetsningen av att filma en enligt mig mycket sexig rumpa.
Sedan kan jag bara tycka att det är stimulerande/avkopplande att ibland gå in på datorn och beskåda denna rumpa... och kan även ibland använda filmmaterialet för självonani.
Och när jag efter en tid "tröttnat" på filmmaterialet så raderar jag det bara.
Har försökt sluta med detta beteende, men jag kan banne mig inte behärska mig när ett "gyllene läge" helt plötsligt dyker upp rakt framför mina ögon. Då åker mobilen upp av bara farten och jag gör en liten inspelning. Det är som att det sitter i ryggmärgen.
Jag vill även tillägga att jag är av manligt kön och filmar kvinnliga bakdelar. Jag har en sambo som inte är medveten om mitt beteende. Vårt sexliv fungerar men jag känner ändå ofta att jag gärna skulle vilja ha sex med någon annan kvinna utanför vår egen relation, men jag vill heller inte vara henne otrogen så då får jag alltså ta till detta medel för att åtminstone få någonting av det "gröna gräset på andra sidan staketet".
Är det någon här som har gjort något liknande och hamnat i detta "missbruk" av smygfilmande? Och har ni lyckats komma ur det, eller pågår det fortfarande?