Definiera Gud

Du skrev:
"Det får du ta med nån som argumenterar för att det INTE FINNS nån absoluthet. Inte med mig"

Jag tolkar det som att du anser att det finns absolutitet. Vad finns det som är absolut enligt dig?

Eller om jag omformulerar frågan: anser du att allt är relativt?

Jodå. Filosofisk rationalism KAN också beskriva en "verklighet".


Jo, men tills vidare inte i nån "absolut" beskrivnings-modell.


Vad får dig till att fråga detta? Jag förnekar helt klart inte värdet av empiri.

Your choice om du föredrar att operera med t.ex. strawmen.

Korrekt. Det skrev jag.


Jag anser att det möjligen finns absoluthet.


Det skulle ju i så fall vara "absolut relativism". Något jag redan har avsagt mig.

Du kallar allt det där för pseudo! Och du kallar det du själv har för kritik. Underförstått, antar jag, menar du att det till och med är konstruktiv kritik du har?

Jag tror att herr bogomil inte heller har nån verklighet att komma med! Han (för det är väl en han) klänger sej fast vid konstlade begrepp som att allting annat är pseudo och argumenterar som om hans egna "kritik" var särskilt konstruktiv!

Då är vi överens

Men vänta nu lite.. menar du att det är någonting oerhört märkligt att folk är ateister agnostiker och inte ger sin trovärdighet åt de fixt färdigklappade "förklaringarna" som teister genom tiderna severat, menar du?

Finns inte väldigt särskilda och ibland starka andledningar till att inte kunna, med bästa vilja.. plötsligt ge sig hän i att tro på gud.. närhelst en enligt sig själv begåvad trosfantast försöker avge sin enligt sig själv förträffliga argumentering? över bl.a... guds existens, behöver inte bevisas.. det ska vara, underförstått en underliggande logik.. som bara ligger där som en matta som tapetserar hela skallens innanmäte.. men att inte ha innanmätet i huvudet tapetserat med gudsargumenten.. är det då att behöva försvara sig?

Topic är gud, definiera det som varit så självklart, vill inte leka lektant, men topic är inte medlemmen x y eller zäta.. om du ogillar "mig" för att jag inte skriver så du kan njuta.. är det då ens saken i handlingen här i tråden eller vad är topic??

Jag har sett forum på flashback där relationen är själva ämnet, t.ex min relation med Pelle som inte förstår mig, eller din relation med medlemmarna XX som inte bemöter dig,... men i forum religion trodde jag att topic var, för denna tråds vidkommande..

- vem är gud
- definiera honom/den

... varför ska vi-gilla-varandra-nu plötsligt ?

.. har vi ett vi ens en gång? eller var det gud som skulle ha uppmärksamheten, de troende är så jättemåna om att han får sitt lystmäte.. och i denna tråd, ges chansen att förklara för alla syndare, vem han verkligen är. jag tror att 9 av 10 religionsmissioner benämner guden som en hane.. en person med hankön.. och mkt , mkt stark vilja.. som behöver maximal respekt. om inte judendomska guden, så den kristne.. om inte han, så den islamiske. de är angelägna dessa gudar, eller om det är en som bara klonar sig .. men jag förstår absolut att ni har det knivigt och kinkigt att få fram något enande svar nån gång, kan inte va lätt nej.

Det här är en filosofisk diskussion. Man måste skilja på naturvetenskaplig bevisning och filosofisk argumentation.

Ingen (vettig) har någonsin påstått att det går att bevis Gud naturvetenskapligt.
Det här handlar om om filosofisk argumentation baserat på induktion, sannolikhet och logik.
Om man strikt tänker naturvetenskaplig bevisning blir all filosofi omöjlig.
Det är två olika typer av bollsporter. Försök förstå det en gång för alla.
Man ska också förstå att naturvetenskap (empirism/materialism) också är en filosofisk idé likställd med alla andra filosofiska idéer.

Problemet du och Bogomil med flera gör är att försöka bestrida filosofiska resonemang med argumentet "men bevis då".

Istället ska ni bemöta det med andra filosofiska argument. Då blir det en diskussion. Så har filosofer jobbat genom tiderna.

Varför skulle jag mena precis så?
Jag hade ju beskrivit en (grund)definition, det första jag skrev i denna tråd (inlägg #1964) - och du var bland dom första med att svara mej på det.
Menar du mej? Ska jag ha hävdat att vi två (av alla människor) på nåt sätt ska (som du uttryckte det) "vi-gilla-varandra-nu plötsligt?! Var har du fått detta ifrån!?

Du ska veta att om du tror att du och jag alls har träffats och pratat i dag, då är det bara inbillning, alternativt nån/några som luras att nån person är mej. Det sistnämnda buset kanske du inte tror förekommer, men jag vet att det gör det!
Tja, det där med att Gud har ett kön är väl knappast så sant som det jag har sagt. Mitt påstående att Gud finns där och hjälper alla till en chans, det innebär inte ett speciellt kön. Det jag föreställer mej är att Gud är i stället även ett slags del av allt och alla. Genom att stödja en person tillräckligt mycket är Gud ständigt en del av att personen i fråga bygger upp förtroenden för sej själv, typ.

Jag har dock alltid föreställt mig Gud som en man, och inte som en kvinna. Det känns som det måste vara en maskulin gud, varför vet jag inte riktigt, men kan inte tänka mig en kvinnlig gud. Världen som vi lever i känns manlig helt enkelt

Det kan ha något med att han allt som oftast kallas "Gud fader". Att bönen alla förväntas kunna heter "fader vår". Präster kallas fader. Det är ju från de abrahamistiska religionerna patriarkatet i mångt och mycket härstammar. I sagan om Adam och Eva så skapar han ju dessutom Adam som sin avbild och skapar sedan Eva för att Adam inte skulle få det tråkigt. Eva och kvinnor är per definition sämre i de Abrahamistiska religionerna.