Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Ja jag har sett alla tre delar. Är född 1994 och hade gått i samma klass som Kevin på högstadiet om han hade varit vid livet så har satt mig in mer i fallet än bara genom att se en dokumentär av "Fake News" SVT.

Var polisarbetet utfört perfekt? - NEJ

Var det utfört enligt alla de regler och lagar som vi har i Sverige när det kommer till förundersökningar? - NEJ

Men man måste ändå ta hänsyn faktorer som inte tas upp i dokumentären och att det här är ett fall som ALDRIG tidigare skett i svensk modern historia. Regler och lagar är gjorda efter vad som tidigare har skett och behandlar inte barn som mördare.

DJs linje är inte att barnen är oskyldiga. Dokumentären vill visa det men egentligen är linjen att bevisen och förhören i förundersökningen inte är tillräckliga för att säga att barnen är skyldiga.

Så denna eventuella mördaren skulle vara 31 år +- 2år idag. (Mellan 29-33)
Min gissning att denna kille ströp Kevin av vredesutbrott. Skolan skulle börjas om dagen efter.. kanske eventuellt var mobbad o utsatt, bägaren rann över och Kevin kanske råkade reta denna gosse. En hypotes, bara... Eftersom det verkade ha varit lite vilt till. Gossen fick en blackout.

Du tänker på mordet på Sabina. Det var en psykpatient, inskriven på Arvikas psykavdelning. han fick permission en fm och knallade då ner till konsum, köpte där en kniv och på vägen tillbaka lockade han några barn på en förskolegård till sig, från andra sidan staketet. Stack kniven i det barn han nådde. Bodde inte i Arvika, men hade hunnit bränna ner en kulturskatt. De anhöriga hade förgäves bett om hjälp vill jag också minnas. Psyk klarar inte upp alla.

Det är absolut en bra föreläsning av Rickard L Sjöberg, men jag ska ge en bättre länk nedan.

Samtidigt vill jag återigen rekommendera Kritiska synpunkter på vissa minnespsykologiska teoriers användning inom svenskt rättsväsende för de som vill förstå problemen med SÅC och hans metoder:
http://svjt.se/svjt/2011/170

Vissa troll i tråden har försökt blanda samman Sjöbergs forskningsresultat om att vissa barn förtiger saker med att de förtränger saker. Det är två helt olika fenomen. Sjöberg har visat att barn som utsatts för brott kan visa olust att prata om exempelvis övergrepp i fall då förhören hålls på fel sätt eller om de är rädda för hur förövaren kan tänkas reagera. Det är något helt annat än att de förträngt det inträffade eller att de kan "minnas" genom upprepade förhör med vägledande frågor. Jag hoppas innerligt att ingen i den här tråden åter kommer falla för sådana dimridåer.

Läs artikeln ovan och lyssna på följande föreläsning med Rickard L Sjöberg för att bättre kunna förstå ämnet och bidra till att barn aldrig åter utsätts för det justitiemord som drabbade Christian och Robin:
https://m.youtube.com/watch?v=QA3_5QyVfEs

Som sagt kan inte fall med barn som misstänkt gärningsman riktigt jämföras med fall där en vuxen är gärningsman pga LUL (Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Barnen är inte dömda för något brott och dessutom var det Sandberg som skickade in förundersökningen till chefsåklagaren som sedan tog beslut att lägga ner den.

Om du syftar på åklagare eller liknande vid rätten till försvar, så är det barnens vårdnadshavare som bestämmer om polisen får förhöra barnet och mammas medgivande fanns genom hela processen och därmed behövde inte en advokat eller vårdnadshavare närmare i förhören.

Regler för förhörsmetoder vid förhör av barn grundar sig inte att barn kan vara gärningsmän i grov brottslighet utan mindre brott som snatteri och likanande. Därmed frångicks dessa metoder när misstanken gick från att barnen sett något, till att de var gärningsmännen till ett mord.

Är det rätt att göra så kan debatteras men jag ser hellre att de försöker få ut all möjlig information som finns vid ett mord, även om det är jobbigt för den förhörde.

Barnpsykologerna försvarade även förhören med att efter att förhören var gjorda, så lekte barnen och sa "hejdå, vi ses snart igen" och liknande, vilket i sin tur (1998) ansågs som att de inte tagit skada av förhören utan mådde bra. (Inte min åsikt)

Min uppfattning är fortfarande att bröderna mördade Kevin och jag tror att alla poliserna inblandade var av samma uppfattning. Svårigheten är att bevisa det när det inte finns några vittnen och det gäller två barn som berättar olika historier vid olika förhör.

Vad som är lögn och inte enligt det som Sandberg säger i dokumentären är en tolkningsfråga. Han säger vissa saker som inte fullständigt stämmer överens med vad som sagts och liknande men det betyder nödvändigtvis inte vara en lögn. En lögn är att du MEDVETET undanhåller sanningen och det är jag inte säker på att han gör utan det kan egentligen bara han veta.

SVT har lyckats riktigt bra som har fått människor att tro att Christian och Robin är två söta pojkar som är helt oskyldiga och som inte på något sätt varit inblandade i mordet på Kevin Hjalmarsson.

Med de bevis som finns så har inte barnen kunnat flyttat på Kevin. Barnen har blivit pressade och vilseledda. Kan man försvara en sådan inkompetent utredning så tror man troligen på troll och sjöodjur. Man skall vara källkritisk men man har ju flera saker svart på vitt nu och det kan man inte vifta bort med att dokumentären är vinklad.

Försöker du lära mig något? Gör inte det utan läs vad Hovrättspresidenten Wersäll säger istället, så kanske även du inser att det här är fel av polisen. Så några barnpsykologer 1998 vill jag inte ens diskutera utan jag hoppas dom slutade omgående med sitt arbete. Det gäller även socialtjänsten och resten byke som varit involverade i det här.

Vet du var han bodde någonstans vid tiden för Kevins död? Jag har läst lite gamla artiklar nu, men har inte fått klarhet i frågan.

Han verkar varit uppväxt i Jokkmokk i en familjtillhörandes Jehovas. Verkar levt Jehovaslivet fram tills han fyllt 18 (1997) då han plötsligt dök upp i skolan som nyfrälst satanist med alla attribut. I samband med det spårar han ur totalt och vandaliserar eventuellt gravar och plågar djur (vilket han iofs verkar gjort sedan barnsben). Där någonstans verkar han ha flyttat hemifrån, och har de följande åren bott kring Skara, i Stockholm och Värmland.

Hans föräldrar flyttar också från Jokkmokk, när det sker är dock oklart, men de bor senare i Arvikas grannkommun Karlstad. Någon gång efter att han flyttat hemifrån flyttar han hem till föräldrarna igen, de har iaf då kommit till Karlstad. Om det skett redan 1998 eller så sent som 2004 har jag inte förstått. Men oavsett det kan man tänka sig att han varit och hängt hos stackars mamma och pappa i Värmland innan han flyttat dit.

Att mörda Sabina var kanske en impulshandling, eller kanske planerat. Att mörda barn verkar han nämligen haft i sina sjuka tankar under lång tid.

Då kommer man ju tänka på den överviktige mobbade.
Tänk ett taffligt försök till våldtäkt med Kevin liggandes på mage på lastpallen med en heffaklump över sig. Om halsen hamnade över kanten lär han kvävts, och underlivet skadats under stötandet.

Tror jag löste det...

Gällande Wersäll (som inte tagit del av förundersökningen) är det inte polisen som bestämmer om det blir bevistalan (väldigt ovanligt) utan det är det chefsåklagaren som gör så den kritiken kan inte ges till Sandberg.

Kritisera gärna förhören och säg att de var dåliga, bristfälliga eller värdelösa men det som jag tycker är intressant är resonemanget att bara för att SVT har gjort en dokumentär om en bristfällig förundersökningen så är bröderna oskyldiga?

Om du skulle mörda någon och den förundersökning som görs inte kan koppla dig till mordet, så betyder det att du inte begått mordet?

Nu får du nog skilja lite på begreppen här.

För att kalla någon skyldig ska det vara ställt utom rimligt tvivel.

Det ska naturligtvis vara rättssäkert även för mindreåriga även om det inte leder till åtal.

Vi kan inte ha en polis som är ansvarig för utredningen och sedan leker domare och dömer barn som skyldiga.
Detta är rättsvidrigt i högsta grad.
Maktmissbruk kan läggas till tortyren som barnen utsattes för.

Detta är inte ok.