Citat:
Ursprungligen postat av
JohanElias
Polisen har givetvis förhört föräldrarna ang vad som hände när pojkarna kom hem. Föräldrar kommer givetvis ihåg hyfsat korrekt. hade förädrarna inte korroborerat barnens påståenden, då hade man givetvis låtit ungarna gå. detaljgraden i just de händelserna talar för att det är föräldrnas utsagor, exv att det var kaos och att pappan inte brydde sig om teckningen. Här är en del att förklara...
Ja, föräldrarna har givetvis förhörts, men jag betvivlar att det är föräldrarnas uttalanden som ligger till grund för majoriteten av formuleringarna i beskrivningen av skeendet.
Låt oss titta på texten igen:
Citat:
Bröderna sprang sedan hem och berättade för sin pappa och styvmamma att något hade hänt Kevin, att han låg vid sjön. Hemma rådde uppbrottsstämning, man förberedde fisketuren tillsammans med den gästande familjen som fortfarande befann sig i lägenheten. Styvmamman och pappan hade inte förmågan att ta till sig allvaret i det pojkarna berättade. Sjuåringen ville övertyga pappan om att det var sant, att Kevin låg vid sjön, och tog fram ett papper som han ritade på för att beskriva hur det såg ut. Han ritade teckning över hur de busbråkade, när Kevin inte orkade andas längre och när bröderna satt och vilade. Pappan knycklade ihop papperet och slängde det.
Det fetade ovan finner jag uppenbart sprunget ur ett barns berättelse med tanke på perspektiv, ordval och formuleringar.
Det icke-fetade är däremot uppenbart en vuxen persons formuleringar. Huruvida dessa kommer från föräldrarna eller sammanfattningens författare kan vi i nuläget inte veta säkert, men jag har svårt att tro att föräldrarna skulle ignorera barn som kommer inspringande och larmar om att något hänt en 4-årig kompis och att han ligger vid sjön.
Författaren måste dock få berättelsen att gå ihop. Mördarna måste placeras vid mordplatsen och därför måste barnens berättelse redogöras för, men föräldrarnas ologiska reaktion på barnens berättelse måste också förklaras. Förklaringen blir att föräldrarna var distraherade.
Möjligtvis finns någon form av täckning för denna förklaring i förhören. Exempelvis:
Förhörsledaren: Sa barnen något när dom kom hem?
Pappan: Du jag minns inte, vi hade fullt upp med att tanka båten.