Citat:
Ursprungligen postat av
Hartarbete
Skuldkvoten som andel av finansiella tillgångar har sjunkit sista 20 åren.
Skuldkvot som andel av inkomsten har stigit, men då är det viktigt ta hänsyn till att skatterna på arbete sjunkit utöver att räntorna har sjunkit.
Men det intressanta i slutändan är om hushållens ekonomi går ihop eller inte och en sådan kalkyl antyder att en eventuell kris ligger långt långt bort. Det räcker inte med att räntan dubblas eller kanske ens tripplas - vilket givetvis inte kommer hända utan att inflationen tar fart. Det första som händer om hushållen måste lägga mer pengar på räntor är nämligen att de drar ner på konsumtionen vilket omedelbart kommer resultera i en deflations -tsunami och sedan kommer räntorna åter störtdyka.
Det finns 3 saker jag kan komma på som skulle få inflationen/räntor att stiga
1) En mycket frikostig bidragspolitik. Men trots att vi har en vänster-regering känns detta avlägset.
2) En mycket uthållig och kraftig högkonjunktur. Även om vi har en bra konjunktur verkar den ändå inte få upp momentum tillräckligt för att spränga iväg priserna. Skulle konjunkturen svalna nu, då kan vi glömma högre inflation. Då lär inflation och räntor ta en ny vända ner istället.
3) Återinförandet av en hög procentuell fastighetsskatt eller andra nya höga skatter på fastigheter. Men även detta saknas på agendan. Ingen vågar ens röra räntebidraget, trots att det nu när räntan är låg i teorin borde vara en enkel grej avskaffa eller minska den utan protester.
Sålänge inflation och räntor förblir låga, är det väldigt svårt se vad skulle driva en fastighetskrasch. Historiskt har några år av höga räntor till slut klubbat ihjäl fastighetsmarknaden. Men vi är ju inte ens i början av en sådan process.
Finansiella tillgångar och skulder är inte fördelade lika. Du kan inte ringa Johan Carlström eller Kusinerna Wallenberg om du inte fixar ditt bostadslån eller måste sälja bostaden med förlust pga skilsmässa, sjukdom, arbetslöshet etc.
Skuldkvoten sett till inkomster är det intressanta och hävstången för kostnader blir bara större med stigande lån.
Att titta på historiska räntor hjälper inte om lånekostnaderna gör ett oväntat och oförutsett hopp uppåt, då blir det "dyrt" oavsett vad vissa ekonomer anser.
Sen lyckas man som alltid missa skogen för alla träd, skuldkvoten i tillväxtområden stiger mycket snabbt, vilket bli följden när procentuella ökningar sker.
En stor andel av bankernas upplåning sker internationellt, om Sverige ses som en sämre risk pga obalanser i ekonomin så kommer utländska långivare vilja ha bättre betalt för den ökande risken.
Nästa störning, yttre eller inre kommer utlösa boprisfall, när sker det?
Vet ej men vi kommer närmare.
