När kan den här lånebubblan spricka?

V

Historien upprepar sig dessvärre ofta. Vi kommer självklart att få en konjunkturnedgångar som även kommer att drabba de höginkomsttagare som idag bor i attraktiva områden. Räntan är ju medlet för att försvara kronkursen. Att vi inte sett räntehöjningar än beror enligt mig på frihandeln. Vi kan år efter år köpa billigare kläder, elektronik mm. När produktionskostnaderna i Asien börjar stiga så ser vi fyr på inflationsbrasan och högre räntenivåer. Som sagt man underskattar alltid styrkan i en förändring.

Stiger inflation kommer dagens lån "ätas upp" också.

Alla villkor som fanns på 70-talet kan i princip återuppstå, om det skulle bli kris.

Om vi är överens om att 70-talet bjöd på en patentlösning, så finns ju inget att oroa sig för. I värsta fall gör vi bolånen 100% avdragsgilla. För att finansiera detta höjer vi skatten på arbete för alla, främst de med lägst inkomster som sossarna drev igenom tidigare.

Bubbla.?
Det kostar i snitt en månadslön per kvadratmeter att köpa lägenhet idag.
2 rum och kök på 60 kvadrat kan man spara ihop på 5 år så är allt
pyntat och klart.
Det är väl för fan ingen bubbla eller orimligt....

Antar att du bor ute i skogen : )

60 kvadrat kostar i runda slängar runt 6 miljoner i Stockholms innerstad. Känns inte som något man amorterar bort på 5 år.

En snittvilla i Sverige verkar nu ligga på ca 2.9 MSEK.

Medelinkomst är i häradet 28 KSEK/månad.

Med amortering på 40 år får dom avsätta ca 15% av sin nettolön till det sparandet (givet att vi inte har några reallöneökningar). Är inte uppenbart varför det skulle vara för mycket.
Sedan kan man naturligtvis fråga sig varför dom skulle spara ihop till 2.9 MSEK?

Den som menar att det är orimligt mycket borde redan ha startat ett husföretag och krängt hus billigare. Varför ser vi inte det hända?

Vid status quo ser allt bra ut även om den verkliga månadsutgiften ligger runt 12000 (inkl. försäkringar etc.) för detta hus. Problem uppstår när en eller flera parametrar ändras i ekvationen; Borttagandet av fastighetsskatten var för husägare en postiv ändring. Det finns även många möjligheter till negativa ändringar som kan trigga att bubblan spricker: nertrappning av ränteavdrag (därför kommer regeringen aldrig att påverka detta negativt), höjning av räntan, höjning av elpriserna etc. Att dessutom låntagare tar nya lån på sitt hus för konsumtion (resor, bilar) gör inte saken bättre.

Av okänd anledning tycks det råda en balans mellan seldelpressarna i EU/USA/Kina/Japan, alla går på max. På 20- talet fanns inte denna balans. Jag håller helt med om att inflationen beräknas på fel sätt. Har aldrig hört att sättet att räkna inflation skulle överhuvudtaget vara på banan.

De absurt höga prisserna bygger på billig tillgång på pengar (läs låg ränta).

Om man tror att priserna inte kan och kommer att falla så ska man köpa en bostadsrätt eller villa nu.

Räntan är förnärvarande 1,67%


Låt oss säga att en 2a i Vasastan på 70 kvm kostar 6,500 000 Kr.
Räntan blir då 9,041 Kr/mån.
Om man mot förmodan vill amortera och bli skuldfri så tar det med en amortering på 20,000 i månaden hela 27 år att bli skuldfri. Detta bara för att man ska få en uppfattning om beloppet.

Låt oss säga att en villa i Bromma på på 160 kvm kostar 15,000 000 Kr.
Räntan blir då 20,874 Kr/mån.
Om man mot förmodan vill amortera och bli skuldfri så tar det med en amortering på 20,000 i månaden hela 62,5 år att bli skuldfri. Detta bara för att man ska få en uppfattning om beloppet.

Om nu räntan skulle stiga, till låt oss säga till 3%
Villket är långt från en omöjlighet.

Räntan blir då 16,250 Kr/mån för lägenheten.
Räntan blir då 37,500 Kr/mån för villan.

Väldigt många personer/familjer kommer inte att klara det.
Bankerna kommer inte godkänna lån de tycker är riskabla. Tillgången på pengar stryps och antalet potentiella köpare minskar drastiskt.

En stor del av Svenskarnas förmögenhet är kopplade till bostadspriserna.
Villket kan ses som fiktiva värden.

"-Jag köpte lägenheten för 3 miljoner 2012, Nu är den värderad till 5 miljoner.
alltså är jag en dubbelmiljonär". Villket är en värdestegring på objektet och förmögenhetsökning på 33,333 kr/månaden.

Vinsten bygger defacto på att man säljer bostaden och inte köper något nytt. Villket få personer gör.

Även priserna på värdepapper kommer att sjunka om räntan stiger.


Så den som lever få se.

Svenska staten står nu inför stora utmaningar. Jag gissar att fastighesskatten kommer att komma tillbaka. Likaså är det nog risk att arvsskatten kommer tillbaka. Dock i modifierat utförande så att familjeföretag och arbetsgivare inte drabbas allt för negativt. Likaså gåvoskatten för att täppa till alla hål för medelklassen.

Även dolda skatter som tomtarrenden i luckrativa områden kan komma justeras uppåt.

Mja, stigande levnadsstandard beror mycket på globalisering/frihandel. Men även möjligheter till vinst vilket driver fram innovationer, teknikutveckling och rationaliseringar.

Lönekostnaderna i Asien har stigit. Framförallt i Kina. Blir så när man har hög tillväxt.

Du får komma ihåg att vi hade elektronikproduktion i Asien redan på 70-talet. Lönekostnaderna där har stiget en hel del sedan dess.
Och det har även stigit på 2000-talet. Men stigande lönekostnader där leder till att dom automatiserar.

Du verkar tro att saker skall bli dyrare. Men så blir det inte riktigt i marknadsekonomier.
Bortsett från begränsade tillgångar som inte kan tillverkas. Som John Lennons kalsonger och liknande åtråvärda varor. De kan stiga i pris. Men även mark på vissa platser. Så är nu Vasastan en åtråvärd plats att bo på så kan möjligheten att bo där stiga i pris.

-----------------------
Skälet till de låga räntorna är staterna ägnar sig åt valutamanipulation. Genom att sänka räntan söker man sänka valutan och sänka de reala lönekostnaderna för sin exportindustri.
Och detta förvärras i länder med fackföreningar som kan skapa arbetslöshet, och där man har regleringar och bidrag som skapar arbetslöshet. Där är skälet till de låga räntorna.

Vi blir inte av med de låga räntorna förrän vi infört fri lönesättning och tagit bort bidragen.
Och givet hur det ser ut med fackföreningar, kollektivavtal, regleringar, och bidragssystem i Europa så bör nog inte folk hålla andan i väntan på några större räntehöjningar.

För hur länge kommer det att ta innan vi ser fri lönesättning och arbetslinjen på allvar?
Vad krävs för att väljarna i Sverige skall omorientera sig?
Att Kina passerar oss i levnadsstandard?

1. Om priser stiger vid lägre ränta så borde mängder av varor ha blivit väldigt mycket dyrare. Men i stället ser vi stillastående eller tom fallande priser. Hur väl stämmer det med ditt påstående?

2. Har M3 stigit mer nu när det är låg ränta än på 80-talet när det var hög ränta?

3. En sak man bör ha klart för sig ifall man tänker sig fallande bostadspriser är vad för något som skall falla i pris. Är det byggjobbarna som skall halvera sina löner eller vad?
Sådant redogör aldrig ni bubbelpratare för.