När kan den här lånebubblan spricka?

Inte ett dugg då det inte kommer att utföras några räntehöjningar då inflationen fortfarande är väldigt svag och kommer att fortsätta att försvagas i takt med att skulddeflationen ökar i den globala ekonomin. Inpumpningarna av krediter kommer att kunna fortsätta.

Ok, med andra ord håller du ej med riksbankens direktion om räntekurvan heller då..i guess

edit läste din signaturtext först nu...now i get it..


läs de här:

http://www.redeye.se/aktieguiden/nyheter/prognos-kpif-inflation-oforandrat-15-i-april-sme

De verktyg vi använder är väl beprövade och uttänkta på argumentationsnivå för att hålla folk och marknaden vid gott mod. Det kommer att ta oss vidare även om vi alltmer lever bland ruinerna av det som var vårt samhälle.

På signal-nivå kan det ju se helt ok ut bara man flyttar runt lite siffror men det är ju verkligheten som är intressant.

Upplevelsen av att leva i ett förmätet och narcissistiskt land som sedan 1990-talet använder höga skatter som inflationskontroll för de mer bemedlade istället för att hjälpa samhällets svaga har påverkat mig djupt. Överbryggningspolitiken iscensatt av Reinfeldt under finanskrisen som gjorde landet till en global socialbyrå var droppen som fick bägaren att rinna över för mig.

På ett teoretiskt plan förstår jag hur de två regeringarna motiverar sin politik men på en moralisk nivå som människa är det en spottloska i ansiktet på alla människor som är en del av samhällskontraktet och på alla sätt har en moralisk rätt och förtur till sitt eget land.

Bara för att tokiga sossar och insnöade nyliberaler inte vill bli förlorare så ska landet inte behöva betala priset för deras tillkortakommanden.

Jag minns början av 90-talet då vi hade en rejäl ban- och fastighetskris. På endast några månader föll kvadratmeterpriset på Östermalm från 40 till 8 000 per kvm. Vi lär se något liknande igen om 2.3 år. Om räntan går upp till 6-7% kommer många att hamna i skiten. Lägg därtill om vi får kraftigt ökad arbetslöshet, tro mig det kommer att spricka.

40000 kr år 1990 motsvarar 61541 kr idag enligt prisomräknaren. Intressant att notera är priserna toppar 120k på östermalm nu, dvs exakt dubbelt upp mot 1990. Skulle priserna krascha procentuellt lika mycket då som nu skulle priserna bottna på 24 k per m2. En tvåa på östermalm skulle då kosta ungefär 1,5 miljon.

Eftersom det alltid sker en överdriven prisnedgång vid en krasch ligger rimligt värde lite högre. En miljon per rum i bästa lägena. Det är rimligt.

För att lånebubblan ska spricka måste lönebubblan spricka.

1970 tjänade en arbetare 26.000 kr per år och ett hus kostade kanske 100-150.000 kr
2015 tjänade en arbetare 340.000 kr per år och ett hus kostar 2.6 miljoner.

Men 1970 var räntorna uppåt 15% och ofta jobbade bara mannen.

15% ränta på 150.000 kr är mer än 100% av mannens lön efter skatt. Hur gick det ihop? Det kan inte varit fett.

Idag jobbar båda heltid och räntorna är låga. 2 arbetande arbetare idag drar in 40.000+ kr efter skatt per månad. Räntor på 2.6 miljoner vid 2% ränta är 4400 kr per månad. 1/10 -del av hushållets inkomster går till ränta. Hur kan ni uppfatta det som skakigt? På 70-talet var det däremot skakigt.

På 70-talet var all ränta avdragsgill och maginalskatten över 75%. De första åren var tuffa men snabbt hade lånet ätits upp av inflationen. Dessutom var amortering obligatorisk. När du gick i pension var huset avbetalt.
Nån som kan räkna kan ju ta och göra en jämförelse med idag. Notera också att en del förändringar man gjorde i slutet på 80-talet/början på 90-talet (t. ex. avdragsrätten) var en orsakerna till finans/bostadskrisen i början på nittiotalet.

Fastighetsprisindex från SCB indikerar en nedgång på 15%. Det stämmer mer med min minnesbild.

För egen del sålde jag 93 till högre pris än jag köpte för 1990.

Jag skulle också köpa nytt då, och inte var det några stora nedgångar det hade varit.

Fallet in innerstan var djupare än så och höll i sig ganska länge. En god vän köpte en stor lägenhet vid Östermalmstorg för 12 000 per kvadrat år 1995. Jag köpte lägenhet två år senare på Söder, för 14 000 per kvadrat. Ett visdomsord är att man alltid underskattar kraften vid en förändring. Om räntorna stiger rejält från nuvarande nivå kommer mång inte att ha råd att bo kvar. Samtidigt avvaktar köparna- Att vi skulle få se någon balanserad nedgång med några procent per år i några år är trams. Det kommer att gå undan.

På 70-talet fick du statliga bolån till en ränta på 1,8% fullt avdragsgillt dessutom. Inte 30% som idag. Vi hade även på den tiden en tvåsiffrig inflation som gjorde att de som bygge då var skuldfria relativt snabbt. Vem gynnades mest av detta system? Rätt gissat 40-talisterna.

Visst kan rörelsen varit större på sina ställen. Kanske dyrare objekt påverkades mer.
Sedan får man se upp lite med BR, då andelen skuld som ligger på föreningen har ändrats ganska mycket med åren. Och det drar då upp priset en hel del.
Den BR jag köpte 84 hade väldigt lågt pris, men enorm skuld i föreningen och hög månadsavgift. Men föreningens skuld minskade en hel del fram till 1990, och månadsavgiften bestod (och sjönk rejält realt), och priset steg.

Många är det som underskattat kraften i nuvarande rörelse. En del talar tom om bostadsbubbla.

Tänka sig. Vem ska köpa bostäderna och förlora på att de står tomma?

Mjaha, vad är skälet till att priserna skulle falla.

Vinnarna var byggjobbarna och byggnads.

Motivet till räntesubventionerna då var flyttlasspolitiken. (S) skulle "tvinga" folk till städerna.

Sedan avklingade räntesubventionerna. Det var bara nyproducerade hus så hade de fina räntesubventionerna. Efter 10 år var de i stort sett borta.