Kvinnor bär levande manligt DNA från män hon haft oskyddat med i resten av livet!

Hur förklarar du kärlek?

Ja men äktenskapet är ju en naturlig konsekvens av att vi människor inte är några apor. Jämför människans reproduktion med råttor exempelvis.

Våra kulturer är en naturlig konsekvens av vår biologi.

personligen skulle jag säga en mix av biologiska drifter, sociala behov och kultur.

Högst troligt har du kärlek även hos vissa djur.

Och människan är ju just en apa. Vad trodde du vi var? Vi är en yttersta spets, mycket kortlivad sådan, av en apgren.

Visst våra kulturer beror på vår "natur", vår biologi. men! våra kulturer har varit helt olika historiskt och skiljer även i nutid, så finns ju ingen en enda "sann" kultur eller hur? utan massor av varianter. däremot finns det mer eller midnre bara en enda "sann" mänsklig biologi.
Ex. så finns det många historiker/antropologer som tror att vi kanske inte levde i monogama äktenskap i vår hunther gatherer historia utan i grupper...där alla tog hand om de barn som kom och alla låg med alla. Och du har ju massor med kulturer där folk inte levt eller lever monogamt. ex. polygami.

Stämmer inte alls för människor eller för något annat däggdjur heller för den delen.
Naturens meningen med däggdjuren har alltid varit att männen konkurrerar mot varandra medans kvinnorna väljer ut dom bästa männen att föda deras barn.

Hos däggdjuren har männens uppgift alltid varit att ligga runt så mycket som möjligt, och i din arvsmassa bär du både på spåren och hårdkodningen av detta.

Spår i form av att mänskligheten har få pappor men istället väldigt många mammor.

http://www.livescience.com/47976-more-mothers-in-human-history.html

Hårdkodning i form av att det är männens genetiska bidrag som skapar placentan. Kvinnor kan inte göra en placenta, kvinnors genetiska bidrag motverkar bildningen av en placenta.
Och placentan finns där för att extrahera maximalt med näring ur mamman till barnet och detta har evolutionsmässigt varit pappans sätt att ta hand om sin avkomma eftersom han aldrig skulle se sitt barn iallafall, hans uppgift var alltid att dra vidare för nya ligg.
http://www.news.cornell.edu/stories/2013/08/dad-s-genes-build-placentas-study-shows

Äktenskap är bara en kulturell uppfinning och inget som egentligen varit menat för oss. Det är en kulturell uppfinning med samma grundsyfte som könsstympning, nämligen syftet att kontrollera kvinnorna så att betahannarna också ska få ligga.

Alla högstående kulturer har haft äktenskap - det måste finnas något naturligt i det då.

Sex syftade till att minska reproduktion

Kärleken är ju en så kraftfull grej så jag tror att det är biologiskt. Jag t.ex. vill bara vara tillsammans med min tjej - det finns ingen annan för mig. Jag förstår inte hur sociala normer kan få mitt hjärta att bulta av lycka så fort jag ser min tjej, eller hur hela jag fylls av lycka när vi träffas. Det är uppenbart för mig att kärlek finns, att det är inprogrammerat i min biologi. Men å andra sidan kanske inte alla har förmågan att känna kärlek. Det är synd i så fall, då det inte är en floskel att kärleken är störst av allt Jag undrar om alla dessa biologer sett världen från ett annat perspektiv än just det vetenskapliga.

Jag tycker det verkar logiskt att Man + Kvinna, inte Man + Man + Kvinna, eller Man + Kvinna + Kvinna. Äktenskapet fungerade ju som en slags enhet som utgjorde fundamentet för varje utvecklat samhälle, och jag anser att mänsklighetens öde är att ta sig ifrån barbarism, primitivitet och resa oss upp ur det djuriska vi befunnit oss i, och till stor del befinner oss i även denna dag.

Vi bör skydda och förespråka äktenskapet. Äktenskapet är det första som urholkas innan en stor nation faller.

Fast kärlek är ju mycket större än enbart den mellan parter. Den är ju sexuell, men du har ju kärlek till barn, föräldrar, familj, vänner etc.
Och bevisligen så har du ju par som varit minst lika förälskade som du är nu som tappat denna kärlek efter 1-2 år och separerar, så stark? Stark där och då, men inte alltid så långlivad skulle jag säga, då vinner nog kärlek till sina barn med hästlängder.

Visst parbildning av alla de slag: samboskap, äktenskap etc. är viktigt, men för mig är det bara en variant av vår sociala flockbildning och tillit. Är dessa grundläggande saker som verkligen är av vikt för homo sapiens och vår krävande reproduktion, inte exakt HUR det görs.
Så bättre fokusera på mänsklig tillit och social samvaro människor emellan än just institutionen äktenskapet med stor Ä.

Nix, korrelation innebär inte kausalitet. Bara för att någonting verkar vara på ett visst sätt innebär inte att det verkligen är så. Det var resonemang likt dina som fick folk att tro jorden är platt och att solen cirklar runt jorden - för det ser man ju att den gör!

Att högstående kulturer haft äktenskap betyder att högstående kulturer haft äktenskap, mer än så betyder det inte.



Detta är bara genant.

Ja visst men det är en viss skillnad på romantisk kärlek och kärleken till sina vänner/familj, den romantiska kärleken är ju sexuell och definitivt mer intensiv på ett sätt. Att många separerar beror ofta på andra faktorer. Det finns goda förklaringar till varför det är så men det vill jag inte gå in på här då det är OT, för de som har klokhet är det dock fullt möjligt att bevara ett äktenskap för evigt!

Men jag tror inte att äktenskapet som sådant är särskilt viktigt, men att det romantiska förhållandet mellan två människor är det. Jag tror bestämt att det är naturligt för människan att slå ihop sig två och två och bilda familj.

Det är inte genant då sex inte är det enda sättet som reproduktion sker på. De arter som är asexuella förökar sig mer och snabbare, sex syftar till att öka kvaliteten på avkomman, men samtidigt minska reproduktionen.

Visserligen är det bara en korrelation om några få högtstående kulturer haft äktenskap, men när ALLA civilisationer haft äktenskapet eller liknande fundament för samhällsbygget så är det väl logiskt att åtminstone anta att det finns en viss kausalitet? Eller? (Jag är inte särskilt vetenskapligt lagd så jag kan ha fel - du får gärna rätta mig).

Jag skulle nog säga att absolut största skälet till att par separerar är att första förälskelsen försvunnit och den där andra mer dämpade långlivade vänskapskärleken har inte infunnit sig.

Och jag skulle säga att människans naturliga beteende, som styrs av vår biologi, är vårt flockbeteende, en önskan om intim närhet/ kontakt till en lagom stor grupp människor, där det sexuella gäller några speciellt utvalda, oftast en i taget.
Hade människan haft någon slags biologi för att enbart ha förmåga bli förälskad i 1 enda i "evighet" så hade du inte sett nyförälskade 50-60 åringar eller folk som klarar kära ner sig i en ny partner efter sepration ex. Tror nog vi ska vara tacksamma för att vi faktiskt är funtade på detta sättet och inte supermonogama.

????

människan har sex som bindande socialt kit. Njutning kort och gott. Poängen med sex är helt enkelt reproduktion + att vi håller ihop.

Vi kan inte veta om alla civilisationer haft äktenskap. Vi har bara den typen av kunskap så långt bak som vi ex. har bevarat skrift.
Att äktenskapsidén har spritt sig över klotet kan alltså lika gärna ha att göra med kolonisationer, erövringar och vissa religioners spridning ex.