Om en luftbälg gått sönder pga den dåliga vägen så kan det snabbt sluta i diket, men det är ju lätt att kontrollera i efterhand.
Trasig luftbälg = ingen fjädring
Ingen fjädring = ingen väghållning
Har inte orkat läsa vad alla foliehattar spekulerar om ang att förare ska vara en förbrukad yrkesgrupp innan de får pension, dvs sänk pensionålder för dem isåfall.
samt även dessa vilda spekulationer om hur bussar fungerar. Repade och körde äldre bussar och i förstahand dubbeldäckare under 90 talet och så här fungerade då luftfjädringen:
Den hjulsidan som har lägst tryck får sänkt tryck och vise versa avkännarna sitter i hjulhusen fram och känner av detta, (kryper man in ett ett hjulhus och trycker på staget lägger sig bussen direkt på slagsida samma gäller ju såklart om staget hoppar ur) Systemet är byggt på detta sätt för att stabilisera bussen vid tex kurvtagning eller sido vind, dvs svänger busen vänster sänks trycket på högerhjulen och busen går och rakt stabilt utan slagsida igenom kurvan samma gäller vid sidovind blåser det från ena sidan kompenseras detta med trycklättnad från den sidan systemet fungerar perfekt vid de vägar dessa fordon är framtagna för att trafikera dvs hela plana vägar helst autobahn mm. Vid slingriga sönderkörda små vägar är dessa fordon inte riktigt så lämpad.
Vad händer då om vägen har längsgående tjälskador eller andra längre gropar, jo då får den sida som lutar ner i försänkningen/tjälskadan dels av försänkningen en lutningsverkan på bussen som sen också fjädringsystemet ytterligare spär på med att öka på trycket på den hjulsida som inte är i gropen/tjälskadan och samtidigt sänker trycket på den sida som är i tjälskadan finns fler såna skadar längs en sträcka kan bussen rätt lätt börja kränga eftersom man reflexmässigt även åker på att styra emot när både tjälskada och fjädring vill dra fordonet åt andra hållet.
Har själv varit med om att längsgående långa tjälskador kan få en buss att kränga mer än den tänkbart värsta sidovind.
Trasig luftbälg = ingen fjädring
Ingen fjädring = ingen väghållning
Citat:
Bussen har gått bra i ca 60 mil och det är ju inte omöjligt att ett gupp 500 m från olycksplatsen har orsakat en skada så att bussen går av vägen.
Flickan som vaknade av att bussen krängde och som tog på sig bältet vittnar ju om att något har hänt innan bussen kraschade.
Precis så går min tankegång. Den där vägen är känd för att vara väldigt usel.
Flickan som vaknade av att bussen krängde och som tog på sig bältet vittnar ju om att något har hänt innan bussen kraschade.
Precis så går min tankegång. Den där vägen är känd för att vara väldigt usel.
Har inte orkat läsa vad alla foliehattar spekulerar om ang att förare ska vara en förbrukad yrkesgrupp innan de får pension, dvs sänk pensionålder för dem isåfall.
samt även dessa vilda spekulationer om hur bussar fungerar. Repade och körde äldre bussar och i förstahand dubbeldäckare under 90 talet och så här fungerade då luftfjädringen:
Den hjulsidan som har lägst tryck får sänkt tryck och vise versa avkännarna sitter i hjulhusen fram och känner av detta, (kryper man in ett ett hjulhus och trycker på staget lägger sig bussen direkt på slagsida samma gäller ju såklart om staget hoppar ur) Systemet är byggt på detta sätt för att stabilisera bussen vid tex kurvtagning eller sido vind, dvs svänger busen vänster sänks trycket på högerhjulen och busen går och rakt stabilt utan slagsida igenom kurvan samma gäller vid sidovind blåser det från ena sidan kompenseras detta med trycklättnad från den sidan systemet fungerar perfekt vid de vägar dessa fordon är framtagna för att trafikera dvs hela plana vägar helst autobahn mm. Vid slingriga sönderkörda små vägar är dessa fordon inte riktigt så lämpad.
Vad händer då om vägen har längsgående tjälskador eller andra längre gropar, jo då får den sida som lutar ner i försänkningen/tjälskadan dels av försänkningen en lutningsverkan på bussen som sen också fjädringsystemet ytterligare spär på med att öka på trycket på den hjulsida som inte är i gropen/tjälskadan och samtidigt sänker trycket på den sida som är i tjälskadan finns fler såna skadar längs en sträcka kan bussen rätt lätt börja kränga eftersom man reflexmässigt även åker på att styra emot när både tjälskada och fjädring vill dra fordonet åt andra hållet.
Har själv varit med om att längsgående långa tjälskador kan få en buss att kränga mer än den tänkbart värsta sidovind.
