Citat:
Ursprungligen postat av
Frigjord
Jag tror att negativa upplevelser kan vara karaktärsdanande, ge perspektiv, ge ökad visdom, göra oss till mer medkännande individer som från djupt seriös genuinitet önskar oss själva och andra väl och genom den vägen forma oss till människor som bättre vet att uppskatta glädje och vikten av ett gott hjärta. Däremot krävs inte att vi genomlidit svåra kval för att kunna uppleva glädjen om den kommit till oss, känslorna kan upplevas i total renhet och glädjen är en bärare av sig själv, utan krav på tankekonstruerade jämförelser som säger att "denna känsla upplevs si, för tidigare kände jag så."
Vi behöver inte genomlida svåra kval, eller behöver vi det? Det är också en perspektivfråga, vad som är kval, vad som är lidande och vad som är utmaningar. Något som under tiden upplevdes som lidande blir ofta i efterhand till utmaningar.
Jag frågar dig, kan ett spädbarn bli upplyst? Om inte, varför inte?