Bostadsbubbla i Sverige?

Du har intressanta tankegångar.

Jag surfade en massa. Tjänsten flyttades till Slovakien så nu är det en slovak som surfar istället, men denne är fortfarande billigare än vad jag var. Så min gamla arbetsgivare, ett multinationellt företag, ökade på så vis produktiviteten.

Kan också bekräfta det där med hur mycket mindre man har men ändå är nöjd. Växte upp i en vanlig familj med hus, bil, sommarstuga och hund. Själv har jag vare sig familj, bil, sommarstuga eller hund. Hade jag haft allt det där hade jag förmodligen känt mig pressad och inte alls upplevt något "ökat välstånd". Tacka vet jag guldåren när jag var barn och ung. Samtidigt är jag bekant med en idiot här som fnyser just åt den tidsperioden. De yngre naiva av makteliten lurade.

Har dock haft bil och nöjesturer ger bra mycket mer än mobilsurfande.

https://avanza.se/placera/pressmeddelanden/2017/03/15/akelius-residential-property-ab-akelius-planerar-obligationsprogram.html

Banker vill inte låna?

Jag ser det som om ett bevis på att en del folk lever i en bubbla, då de mår bra för stunden. När de försvarar sina "kloka" synpunkter med denna aggressivitet, tyder det på att de innerst inne är otrygga och söker bekräftelse genom att vinna meningslösa debatter.

Medelklassen och de som aldrig tidigare ägt en bostad, mår bra av att känna att de äger sin bostad. Det visste staten och underlättade försäljning av hyresrätter, och gjorde sig av med allmännyttan. Typ, det blir mindre nedskräpning och utgifter på underhåll. Men det är samma bostadsbestånd.

Jag kommer ihåg en tid då min bostad inte var inte största tillgång. Det gav trygghet. Sen så har jag synpunkter på definitionen om vad som avses med ägande! Och vad ägandet innebär för individens handlingsfrihet hela livet.

Ett papper, typ lagfart eller ett bevis på att man är delägare i en förening är inte att äga sin bostad, om det är banken som står för finansieringen. Det är faktiskt banken som äger Alpha och den delen av hens bostad som är belånad. Egentligen är det ingen större skillnad att ha banker som storägare av folks bostäder, än en massa hyresvärdar, när det kommer till att betala vad det kostar att bo. Just nu är det billigt att bo och konsumera för att vi har låg ränta. Pengar som skall betalas tillbaka för eller senare, en katastrof för många låntagare om räntan går upp. Det är begränsat hur länge man kan binda sina lån, så alla hinns ikapp!

Det folk inte tänker på är att vi har ingen glädje av våra bostäder om de så är betalda, eller väldigt lite belånade när vi går i pension, i det fall vi inte har råd att bo kvar. Det som man tror är en tillgång kommer vi inte kunna leva på, om vi säljer och samtidigt ska ha någonstans att bo. Efter att alla utgifter är betalda till mäklare, samt flyttskatt, olika kostnader m.m. så finns det inte tillräckligt kapital att leva på trots en flytt till mindre bostad.

Tycker massmedia måste vara med klar när dom säger "bubbla" för visst kan det bli en bubbla men absolut ingen sån som det vart i usa

Men det var också mycket nonsensåkande med bil. Och om vi tänker på alla dem vars sysselsättning är relaterad till bilåkande, så är det en gigantisk del av samhället. Allt från gruvarbetare och industriarbetare till besiktningstjänstemän, trafikpoliser och bensinstationer. Så om en massa ungdomar plötsligt får för sig att det är roligare att Internetsurfa på söndagseftermiddagen, än att nöjesköra med en bil, så ändrar det samhället radikalt. Och här har vi också kopplingen till bostadsbubblan, allt trycks ihop mot centrum.

Nu tror jag som sagt att byggandet kommer att komma ikapp bubblan, och att det sker i detta nu, varpå en etta i ett attraktivt läge inte längre kommer kosta 3 miljoner, utan snarare 300 tusen.

Lågräntesamhället beror på att jorden allt mer blir "färdigbyggd" och att byggnader står länge. 40-talisterna ville inte flytta in i sina föräldrars hus, utan byggde nytt på 60- och 70-talen. Men dagens unga flyttar in i sina föräldrars hus, och vips så behöver vi färre byggarbetare också. Så bilarna (de med mycket kringkostnader) fasas ut, och nybyggande fasas ut (när befolkningsökningen också upphör). Kvar blir ett överskott på tillgångar, låga priser på allt och ett (kanske alltför) bekvämt liv för folk.

Bankerna vill inte gärna låna ut pengar till de som bygger fastigheter, alldeles för stor risk.

Fast du! Vad jag sett sedan 80-talet är även en amerikanisering med villaområden som breder ut sig i städernas utkanter, inte minst de mindre städernas utkanter och de som bor där har två bilar per hushåll. Detta var ett ovanligare fenomen på 1970-talet. En anledning är säkert den tilltagande förslumningen av Sveriges städer. I villaområdena slipper folket också alla de zigenare som invaderat landet sedan 00-talets senare hälft.

Hur kan det vara för stor risk när fastigheter alltid för all framtid kommer stiga med 5-12% per år?

Tjänster har effektiviserats. Hur mycket eller lite det är beror på vilken lönsamhet det varit att göra det. Det är lönsamheten det handlar om i slutändan.

Exempel på tjänster där kraftig effektivisering skett är elektronikkonstruktion. En designer kan idag på någon timme med ett verktyg göra mer än det tog ett år för en drös matematiker att beräkna förr.
Denna mycket kraftiga rationalisering har lett till att man kan göra produkter med mer kapacitet och prestanda. Dagens processorer från intel hade inte varit möjliga att utveckla utan denna kraftiga produktivitetsökning inom tjänsten design.

Men frisörer har väl inte haft så stor produktivitetsökning. Lite fortare går det nu när jag klipper mig, då de använder maskin istället för sax. Och så har man rationaliserat betaltjänsten när jag betalar. Så frisörens ekonomiska redovisning sköts effektivare. Men en frisör kostar inte så mycket per timme därför blir det svårt med lönsamheten i rationalisera. Dessutom är det nog inte så lätt att rationalisera klippningsjobbet.

Sjuksköterskor borde däremot vara effektivare. Mycket av mät och analysjobb borde vara kraftigt rationaliserat, med hjälp av all utrustning. Från en del arbetsmoment lär dom helt ha blivit bortrationaliserade.
Men en hel del av produktivitetsökningen inom sjukvård lär ha gått till kapacitet och prestanda. Dvs att lyckas bota fler människor, och bättre.

Minst rationalisering lär vi väl hitta bland yrken som hovmästare, trubadur(live) och skådespelare(teater). Men för de två senare finns ju viss potential i inspelningar. Då skulle vi kunna rationalisera bort 99% av de. Fast folk vill uppenbarligen vara med om liveuppträdande. Man kan säga att här väljer folket att betala ett (onödigt) premium. Och säljer rationaliseringarna sämre så tar inte de över marknaden.


Men då detta ligger i bubbeltråden kan det vara lämpligt att peka på att produktivitetsökningarna inom bygg/hantverkar-jobb nog inte varit så starka heller. Även om man försöker.
Löneökningarna här lär inte på långa vägar motsvaras av någon produktivitetsökning.

Men det är inte så att produktivitetsökningarna går till de som betalar för dessa. I bästa fall får de senare ut en liten vinst. Sedan leder konkurrensen till att det kommer kunderna till godo. Dvs kunderna får vinsten.
Och eftersom kunderna får mer konsumtionsutrymme knorrar dom inte så mycket när frisörerna höjer priserna, eller bygg/hantverkare lönerna. (För vem har väl hört någon knorra över stigande bostadspriser ;-)

Jag antar att du i stället menade "Banker vill inte låna ut?".

Jodå, banker ger ut lån till näringslivet. Dock är lån till näringslivet förenat med höga risker för kreditförluster. Därför blir räntan högre på de lånen.
(Bankernas kreditförluster kommer nästan uteslutande från näringslivet).

Detta gör att en hel del företag lånar upp genom att emittera obligationer. Då det ofta ger lägre räntekostnad.

De obligationerna klassa i olika riskklasser. Fonder och liknande som sparar genom att köpa dessa obligationer vill ofta få ned risken till priset av att ränteinkomsterna minskar och köper därför försäkringar mot kredithändelser.

Banker ställer ibland ut sådana försäkringar. Men att ta sådan risk är inte i bankernas intresse. Därför säljer de ut risken och premien i form av strukturerade produkter, där man paketerat ihop kanske 100 olika försäkringar. Sparare köper dessa och får högre ränta till högre risk.
(I genomsnitt över lång tid har det visa sig vara ganska ok att göra det).

Lite extra utläggning. Men nu borde detta vara förklarat.

Egentligen skall ju bankerna svara på denna fråga
Då vi har ett system med icke-marknadshyror så är vinstmarginalerna för fastigheter med hyresrätter nära noll. Ingen bank lånar ut till ett projekt utan vinstmarginal.

För bostadsrätter så finns det en möjlig vinstmarginal och där är möjligheten att låna lite bättre. Dock brukar bankerna kräva att någonstans kring att 50%-70% av bostadsrätterna är sålda innan något lån medges.

Om ett fastighetsbolag går omkull är det inte bra för bankerna.
Om några få procent av privatpersonerna med lån kör ekonomin i backen spelar ingen roll.

Lån till privatpersoner: OK
Lån till fastighetsbolag: Nej tack.

Därför att det inte går att ta förgivet se senaset 10 årsperioden i Danmark.
http://www.dst.dk/da/Statistik/nyt/NytHtml?cid=21888
Priserna har stått stilla i 10 år eller först backat med 40 - 50% och sedan kommit upp igen beroende på hur man ser det.

Men någon säker prisstigning finns inte.