Bostadsbubbla i Sverige?

Om de sitter på lån i USD kan det vara kopplat till kundåtaganden. Behöver inte ha det minsta med bostadslån i Sverige att göra.
Man får komma ihåg att svenska storbankerna har en hel del verksamhet i andra länder. Och kommer att ha mycket lån och tillgångar i lokal valuta.

Nu ligger långa räntor väldigt mycket högre i USD än i EUR. Verkar då väldigt långsökt att ha lånat i USD. Enda möjligheten skulle vara priset på valutasäkringen. Men om den är hög för EUR så är det bara hjärndött att ta utlandslån. 2-års räntan i Sverige på bostadslån är negativ. Att då betala 1.5% mer och låna i USD gör man inte. Det är ett rejäl feltänk bakom dessa spekulationer.

Man kan begrunda realöneändringarna här: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-i-Sverige/

Som man kan se gäller det för medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. (Vilket är många).

Mellan 1995 och 2015 har reallönerna ökat med ca 70% för tjänstemän. Det är alltså väldigt mycket för den som eventuellt inte förstår det. Ni kan multiplicera er lön med 0.6 så förstår ni hur det var 1995.
Det betyder att folk har råd med de dyra bilar som man här i forumet ser på gatorna, och tror att ägarna överbelånat sig för att äga.
Det betyder också att man har råd med BR/Villor med hög köpeskilling. Något folk på forumet har lite svårt att förstå.

Det är ju inte det att alla privatpersoner är överbelånade utan väldigt många privatpersoner och privata företag (och kommuner och statliga företag). Företags och privatpersoners skulder i Sverige är enorma. Löneökningarna har varit möjliga genom att öka lånebördan.

Vad spelar det för roll att det är indirekta skulder som försörjer vissa privata människors lyxliv i Sverige? Det kommer ju ändå att försvinna då skulderna ska betalas tillbaka.

Finns det verkligen någon som tror att vi tjänar mera pengar nu för tiden på våra företag än för 20-30 år sedan? Inte en chans! Pengarna kommer ifrån lån!

Du har som sagt svårt med definitioner. Men jag kan informera dig om att kredit expansion inte är samma sak som inflation. Om du råkar ha en annan åsikt så är det givetvis fullständigt irrelevant eftersom du inte har någon talan i frågan.

Definitionen av reallöneökning är inflationskompenserad löneökning.

En sak du antagligen har rätt i är att det egentligen är meningslöst att diskutera något med dig eftersom du är extremt trög och vägrar acceptera grundläggande faktum.

Alpha ljuger återkommande.

Inflation i löner och i bopriser förvrider han till att knytas till ökande välstånd. Jag har flera gånger i tråden påvisat att den verkliga inflationen överstigit löneökningarna. Så det finns inga reallöneökningar! Vad jag inte förstår är varför Alpha skyddar ett ekonomiskt system som gör de vanliga människorna i Sverige fattigare för varje år. Fattar inte vad han vinner på det. Är han korkad månne?

Penningmängden ökar med cirka 6-7% om året i snitt. Löneökningar brukar vara mellan 0-2%, alldeles beroende på bransch. Ni ser detta själva på nyhetssändningarna i samband med avtalsrörelsen precis varje år. För svensk del syns det i boprisernas utveckling. Det drabbar sparandet, ungdomen, livnär ett pyramidspel, är mycket riskabelt och sabbar pensionerna. Det är som i Sovjet och Alpha är politruken.

Goddag yxskaft igen.

Alpha diskuterar inflationen inte penningmängden. Det är makabert va svårt du har att adressera det faktiska påståendet.

Du kan få visa hur man får reallöneökningar genom belåning och utan tillväxt. Lycka till med den saken. Du behöver det.

Ökar man bara penningmängd utan att ha tillväxt så blir det bara inflation. Och inga reallöneökningar.

Reallöneökningar kommer av:
* Innovationer och teknikutveckling som sänker kostnader. Dvs varor och tjänster blir billigare.
* Rationaliseringar som sänker kostnader. Dvs man gör processändringar så att arbetet blir effektivare och därmed billigare. Dvs varor och tjänster blir billigare.

Och i viss mån följande:
* Fler arbetade timmar. Det är mer av engångsföreteelser. T ex av att kvinnor kommer ut i arbetslivet. Men att bidragstagare börjar arbeta i stället hör hit.
* Innovationer och teknikutveckling som sänker kostnader i andra länder vi handlar med. Dvs varor och tjänster vi importerar blir billigare. Det kan dock sägas ingå i första punkten ovan då det inte var uttalat var innovationerna skulle ske.

Detta har inget annat med lån och skuldsättning att göra än att ibland vill man låna till innovationer och rationaliseringar. Är krediterna helt strypta så är det hämmande för tillväxten. Men det lär inte ha så mycket med dina skuldproblem att göra. Det handlar väl mer om att Nisse har låna till sitt radhus.

De flesta människor klarar följande matematik:

Reallöneändring i % = löneändring i % - prisändringar i %.

T ex 2% = 3% - 1%.

Men du förstår inte detta. Och inte nog med att detta är för komplicerat för dig, så väljer du att berätta för alla att det var för komplicerat.

Och inte nog med att folk förstår matematiken. De förstår också att om de får mer löneökning än det är prisökning så kan de konsumera mer.
Men det berättar du gärna för alla att du inte heller hänger med på.

Det är ju detta som är det från Alpha så genomskinliga bedrägeriet.

Folk i allmänhet är lurade av makten. Alpha tillhör inte makten, han bara upprepar vad denna själv falskt hittar på. Reallöneökningar är löner i förhållande till prisökningar men Alpha tar inte med bopriserna (som sagt som den dåliga skurk han är, han betraktar också inflationen positivt (karln ljuger dubbelt eller är en idiot för vad jag upplyser om är inte svårt att begripa)). Alla prisförändringar måste med inklusive bopriserna, i sig en funktion av den ökade kreditmängden. Det sista är mycket, mycket centralt.

Så reallöneökningar är nys och lättviktare som Alpha eller Bortamatchen har aldrig något värdefullt att komma med.

Låt oss dock vara överens om att:
- lärare inte är effektivare idag än för 20 år sedan
- sjuksköterskor inte är effektivare idag än för 20 år sedan
- frisörer inte är effektivare idag än för 20 år sedan
- busschaufförer inte är effektivare idag än för 20 år sedan

Med andra ord, i tjänstesamhället har vi inte mycket produktivitetsökningar att tala om, utan löneökning=inflation.

Skillnaden mellan idag och för 20 år sedan är Internets utveckling. Men det är omöjligt att sätta en siffra på vad detta betyder för produktiviteten. Att folk gör bankärenden hemma kommer inte in i kalkylen som obetalt arbete, utan som att bankerna blivit effektivare.

Både busschaufförer och sjuksköterskor kan nog mycket väl vara mer effektiva idag än de var för tjugo år sedan, då deras utrustning moderniserats.

Sedan fungerar det inte så att produktivitetsökningar måste ske för varje enskilt arbete för att reallönerna för jobbet i fråga ska stiga. Även om en lärare inte är mer effektiv idag än för tjugo år sedan så behövs de minst lika mycket i samhället som förut, och tillgången till dem är också ungefär lika begränsad som den var då till följd av lång utbildningstid och så vidare. Så om reallönerna i resten av landet ökar till följd av att innovationer och teknologiska framsteg höjer landets produktion, så kommer i så fall deras reallöner stiga också. Även om innovationerna ifråga inte nödvändigtvis påverkar just deras arbete. Tillgång och efterfrågan.

Vad gäller internet och datorer har deras betydelse för produktionen troligtvis varit väldigt stor. De används i nästan alla arbeten nuförtiden, i alla fall de av mer kvalificerad art, och underlättar kommunikation, informationsspridning och koordination något enormt, jämfört med hur det var förut.

Inom industrin ökar produktiviteten, och detta kommer samhället till del i form av reallöneökningar. Men vi har allt mindre industri och allt mer tjänster.

Och med allt Internetsurfande på arbetstid idag så är det nog inte mycket bevänt med produktivitetsökningar i tjänstesektorn.

Nej, det viktiga som hänt är att 18-åringar inte längre anser sig behöva en bil med alla därtill hörande kostnader, utan de nöjer sig med en smartphone. Detta har gjort att livet blivit mycket "billigare" än vad det var förr. Och att surfa med smartphonen upplevs ge högre livskvalitet än att köra runt med bilen, som man gjorde förr.