Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

En anmärkningsvärt stor ökning för C. Och samtidigt stort underbetyg till de som tidigare förutspådde att Lööf skulle dra C ut ur Riksdagen. Det har blivit precis tvärtom.

Men jag förstår inte de som talar om någon slags koalition mellan C och S. Tänker ni er verkligen att Löfven skulle acceptera att bli migrationsminister eller något liknande i en regering med Annie Lööf som statsminister?
Om inte så hur tänker ni er?

(Det borde väl stå väldigt klart att Lööf inte kommer att låta sig hunsas av den gamle maffiabossen Löfven. Lööf kunde acceptera en underordnad roll i Alliansen, men oavsett vad man anser om Reinfeldt så kunde han samla alliansen. Han var en politisk ledare av stora mått. Och det är inte Löfven. Han är en diktatorisk gängboss. Lööf och Löfven kommer inte att ha ett samarbete. Då är iaf min bedömning att Lööf hellre väljer ett Alliansen där M pratar med SD i någon mörk korridor).

Nu kanske mitt minne sviktar, men jag har iaf för mig att M i stort sett upprätthöll sin väljarandel efter valet. Och det är nu sedan Batra öppnad för att iaf prata med SD som väljarna flyr.

Uppenbarligen är det många inom M som ser SD som ett gäng som vill sänka Sverige ned i avgrunden. Jag har träffat på sådana i arbetet. (Har dock inte frågat mer, då jag är vis nog att inte prata politik och religion på arbetet). Motståndet mot SD var uppenbarligen starkare än vad man bedömt.

Sedan tror jag i sig att det är övergående. Nu "straffar" man M för att de gjort någon man är synnerligen irriterad över. Men M är trots allt det mer genuina icke socialistiska alternativet. C kanske kan bli det men jag tror inte dom är där än. Så väljarna kommer nog tillbaka till M. Vill man se skattesänkningar och minskade bidrag är nog M ännu det rätta partiet.

Så vem skall C samarbeta med menar du? M vill driva en annorlunda politik och C, L och M kan aldrig bilda regering då de är för små.

Alla OI ligger väldigt nära varandra för både M och C - M har rasat, C har skjutit i höjden. Antingen är alla OU riggade och tråden helt ointressant eller så ser opinionen ut så att M tagit rejält med stryk efter SD-utspelet, samtigt som C har rusat. M har ca 75% av januaris opinionssiffror, vilket ligger rätt nära de 65% som såg positivt på ett samarbete med SD i någon undersökning, dvs SD-samarbete är en vattendelare.

Det intressanta är om övriga partier kommer låta C leva kvar i sin grönrosa bubbla, långt bort från alla ekonomiska och politiska realiteter. Möjligt att M försöker låtsas som att det regnar för att "behålla borgerlig enighet" och S spelar med för att låta alliansen försvaga sig själva genom C:s radikalism, men sannolikt blir det strid med övriga partier. Då har C sina moralism, vilket inte ska underskattas i vårt samhällsklimat, men inga svar på hur resurser eller ett regeringsalternativ ska trollas fram. Bär det hela vägen till valet lär vi få en enorm svekdebatt när C sviker antingen sin marknadsliberalism, massinvandringsiver eller både och i en uppgörelse med S.

M är intressant. Partiet är i princip reducerat till en konservativ kärna och att backa från SD innebär att stoppa huvudet i sanden igen samtidigt som man avskaffar sig själva till förmån för C. Det går inte att retirera till den diffusa position man innehade mellan hösten 2015 och vintern 2017, där man kunde vara Reinfeldt för vissa och Theresa May för andra, en reträtt innebär istället ett omfamnande av centerpartistisk utopism. Varför rösta på en moraliskt och strategiskt efterbliven kusin till C när man kan rösta på originalet istället? Speciellt när M även är mesigare i fördelningsfrågor. En reträtt innebär M som ett centerpartistiskt stödparti på max 10% och ett stärkt SD. Men partiets toppskikt har tillräckligt många svagbegåvade för att det ska uteslutas som en möjlighet. Jag kan mycket väl se Tobé rasa mot gränskontroller och S inhumana flyktingpolitik, som man förra veckan ville skärpa. Om man menar allvar med SD behöver man börja låta mer som Hanif Bali och dödförklara alliansen, annars kommer man att vara så svaga att man ingenting kan åstadkomma även om nödvändiga mandat skulle trilla in.

Antagligen kommer det att råda fullständigt inbördeskrig inom alliansen, som upplöses när S bildar en svag minoritetsregering med stöd av V efter valet, med ungefär nuvarande politik, dvs ett passivt administrerande av undergången parat med lite vagt folkhemsdoftande slagord och symbolåtgärder("vi lägger ett nytt lagförslag om att kriminalisera något redan olagligt som aldrig beivras, gör en räd i Rinekby med vajande svensk fana och tar bort ett invandrarbidrag med ena handen samtidigt som vi höjer något generellt bidrag, som ändå bara går till invandrare, med den andra. Trygghet i en ny tid!").

Om M krisar tror jag KD får det tufft. L är som löss, de dör aldrig. MP känns mer osäkert, men kommer antagligen räddas av S-väljare och då ingå i regeringen.

Fast det är väl inte det vi ser i opinionsmätningarna.

(Jag kan ju tycka att vissa partier är synnerligen idiotiska. Och på goda sakliga grunder också. Men sådana partier grabbar ju över 50% av väljarkåren. Man får hålla isär det egna resonemangen från massornas).

Vill du säga att folk på landsbygden är enfaldiga?
Stockholmare är kanske smartare.

Men var bor den stora mängden väljare. I städerna eller på landsbygden.

I så fall satsar C rätt och SD fel.

Uppmanar du till politiska mord?

C har ännu inte svarat på hur de egentligen tänkt sig, detta har trots allt M givit besked om. Om M tänkt sig en hårdare linje och C står i rak kontrast mot detta kommer det givetvis bli svårt.

Det C verkar pyssla med nu är att båda ha kvar kakan och äta den. Det kommer inte hålla i längden, förr eller senare måste C ge tydligare besked om vad som gäller.

Som jag skrev tidigare finns det också skäl att tro att siffrorna för C kan vara uppblåsta likt de var för MP föregående val. Detta är det garanterat också andra som har sett.

Det är väl Reinfeldt-nostalgiker som Erntsberger i Allra och Bert Karlsson i flyktingbostäder som löper över till neoliberalen Lööf i dessa dagar.
T o m Expressen har i en ledare ganska nyligen slagit fast att Centerns politik leder åt pipan, man har ingen täckning alls för kostnader eller konsekvenser.
Den är ett lapptäcke av andra sidans populism, den som idag begraver Reinfeldt.
Vilket även Liberalerna insett.

C, M, L har väl alltid velat driva olika politik. Det är därför det är olika partier. Det enkla borde väl även du kunna begripa.

I Alliansen fick de olika partierna ge upp delar av den egna politiken, och försöka komma överens om något gemensamt som alla inblandade kunde tycka var bättre än att det inte blev något alls.

På samma sätt skulle det bli med Alliansen 2018. (Givet att någon klarar av axla tillräckligt av Reinfeldts mantel och åstadkomma ett gemensamt program). Det borde väl också gå att förstå.

Det minsta problemet för Alliansen är nog att hitta något gemensamt att genomföra under 4 år. Det bör finnas alldeles tillräckligt med avsocialisering som dom kan vara överens om är angeläget.

Det stora problemet är att skaka fram en politisk ledare (som Reinfeldt) som klarar av att hålla ihop Alliansen under 4 år. Just denna ledarskapsfråga verkar folk på forumet inte förstå det minsta.

Möjligen kan Lööf axla den rollen. Då får C ge upp delar av sin politik som de andra inte går med på. Det är inget större bekymmer så länge man får igenom delar av sin politik. Och det lär som sagt finnas alldeles tillräckligt gemensamt för 4 år. (Även 12 år för den delen. Det tar lång tid med större lagändringar).

Fö ser jag inte att det finns några stora skillnader. Det enda som nämnts på senare tid är att C inte vill befatta sig med SD, men M kan tänka sig att prata med dom. Det är inte precis någon stötesten. Det är mer en markering. (Det löser man bara genom att någon från M får knalla iväg till SD-högkvarteret och sondera, och C pratar bara med de övriga i Alliansen. Det kommer inte att leda till någon väljarflykt för C).

Hårdare linje??

C kan väl säga att "först har vi ett val, sedan får vi se vilka förutsättningar det finns för olika regeringsalternativ. Låt nu väljarna säga sitt om vilken politik de föredrar."

Alternativt så lyckas Alliansen knåpa ihop en programförklaring. "20 steg för Sverige" eller något sådant. Borde gå bra.

Vad är problemet?

Vilka kostnader?
Om nu Lööf är en neoliberal så uppstår inga kostnader. Annat än för rättsväsende och försvar. Dvs det finns i stället ett enormt överskott, som gör att man drastiskt kan sänka skattetrycket.

Och är nu Lööf en neoliberal så är S lika otänkbara för C som SD är. I en neoliberals ögon vill båda föra Nordkoreapolitik.

Sedan kan det vara så att Lööf inte är någon neoliberal. Just nu verkar diskussionerna utgå från att C både är neoliberaler och socialister samtidigt. Då har det gått väldigt fel i föreställningarna.

Det kommer hålla hela vägen i mål. Se den politiska verkligheten och se de faktiska alternativen.
Du missar också den ack så berömda om än så länge dolda usvängen som C nu är på väg in i kring flyktingfrågan. För att kunna regera med S.

Det här skrev jag för över en månad sedan. Innan C.s uppgång ens diskuterades. Det inlägget hamnade i papperskorgen. (Jag hade rätt och tänker satan i min lilla låda stämma någon moderator som jag glömt namnet på)

De väljare som nu rör sig mot C är väljare från
MP (liket rör sig knappt)
Stora delar av Reinfeldtgänget
Liberals in general

SD har nu kommit ut som ett tydligt borgerligt parti (och ett så inihelvete borgerligt parti) Vi som är hyfsat insatta har kanske liksom fattat. Nu är det dock offentligt för den stora massan.

SD kommer INTE komma upp i de siffror som var dem givna om de i vanlig ordning suttit med armarna i kors och låtit andra göra jobbet. Åt dem. SD är som bäst när de håller käften och låter andra banka på dem.

SD hade legat på siffror närmare 33- 36% i kommande val om de inte gått i allians med M.
Genom att de nu bryter illusionen om att SD är ett parti "för alla" förlorar de nämligen en rad LO och S röster.

Jag tror du är mycket illa insatt i det motstånd som finns inom socialdemokratin mot M. Det ligger så att säga på cellnivå. Inte heller är du insatt i det mycket breda spann av falanger inom S från höger, grå till röd sossar.

De som grävt ner sig i identitetspolitik, intersektionalitet, strukturell diskriminering och annat krafs hänger på V och i viss mån (dock en krympande skara) på FI. Inte i S.

Av olika skäl som jag inte orkar gå in på kommer du inte få se en allians mellan S och V även om V i praktiken kommer fortsätta fungera som stödparti liksom SD tidigare i praktiken fungerat som stödparti åt M.

Vad L och KD överhuvudtaget har för funktion börjar bli ytterst oklart vilket också speglas i opinions siffrorna. KD kommer dock att överleva spärren (det gör de alltid)

Jag tror dock S med C tar hem spelet!
(ett försiktigt närmande har varit på gång länge om vi nu skall håll oss till politiska termer istället för FBs slafsiga och hafsiga språkbruk)

Som jag SKREV OM innan det blev offentligt. Fan vad jag längtar back home.
Där kunde man stämma folk för prick allt! Även anonyma inlägg på någon skitsida...

Att SD blir största parti och hamnar rätt exakt under 30% kommer knappast rädda M.

Och så har vi återigen samma politisk förlamning. Business as usual med andra ord...

Jojomensan! Den riktigt stora stötestenen It will never happen.
Vad du kommer få se är ett S med hyfsat stabila siffror och ett ras av sällan skådat slag för M.
Och simsalabim så har du C och S i en perfekt tango.
Kallas för politisk verklighet....