Tråden om Krimhalvön

Det finns ingen skillnad mellan Ryssland och Ukraina. Det är en fejknyhet som amerikaner och européer cirkulerar av propagandaskäl.

Det kulturella avståndet mellan Ryssland och Ukraina är kortare än mellan Sverige och Norge:

http://www.worldvaluessurvey.org/images/Cultural_map_WVS6_2015.jpg

Nja... jag tror generellt att de största skillnaderna, både i Ryssland och i Ukraina, ligger mellan generationsgränser och stad/landsort. När det gäller Ryssland kan jag inte tillräckligt, några få besök räcker liksom inte, men i Ukraina finns det tveklöst en ung, urban generation som vill orientera sig mot Europa.

Sen finns det ett ingrott motstånd mot sovjetarvet och rysk mentalitet i stora delar av Ukraina. Men så klart även sovjetnostalgi i gruv- och industriorter i öst (där brödpriser är viktigare än Europadrömmar).

Historiskt, i alla fall som jag förstått det, så har största delen av Ukraina alltid varit mot det sovjetiska arvet. Anledningen är att Ukraina var - och delvis fortfarande är - ett självförsörjande lantbrukssamhälle. De flesta ukrainare är bara en generation ifrån potatisland, grisar och småskalig självförsörjning. Kollektiviseringen hade få fördelar för de flesta ukrainare, men ett väldigt högt pris. Ukraina, och delar av södra Ryssland för att vara ärlig, var Stalins största orosmoment. Det var därför den stora terrorn och Holodomor riktades mot Ukraina. Där fanns en risk för uppror mot den sovjetiska diktaturstaten.

Även mellan Sverige och Norge finns sådana skillnader. I Norge är det mer hembygd, lusekoftor och stärkande fjällvandringar som gäller, medan svenskar i större utsträckning sneglar mot det dekadent urbana Berlin, samtidigt som norrmännen öppet och utan förbhåll gått med i NATO, medan svenskarna hymlar och ljuger om det säger en sakt och gör en annan.

Du kan ta vilket par som helst av kulturellt och historiskt sammanvävda länder och rada upp en massa "skillnader", precis som du kan göra en lång lista av "kulturella skillnader" även mellan västerbottningar och smålänningar, eller mellan Sundbybergare och Söderinvånare.

Fast det går ju lite djupare än så. Det är liksom inte bara Garbos eller Marie Laveau. Utan snarare saker som rör grundläggande aspekter i respektive lands framtidsutveckling.

Det finns en ung och urban generation ukrainare, liksom större delen av landet i de västra delarna, som tveklöst vill omfamna Europa och europeiska värderingar. De facto var man redo att dö för det på Maidan.

Men i Ryssland, rätta mig om jag har fel, finns det snarare än strävan för självständighet, oavsett om det innebär auktoritära inskränkningar i demokrati eller rörelser mot de asiatiska länderna. Ukraina vill tillhöra någonting, men Ryssland vill stå som imperium i fornstora dagar.

Vilka europeiska värderingar? Rätten till bögäktenskap?

https://www.theguardian.com/world/2016/mar/31/new-ukraine-government-lgbt-activists-gay-rights-zoryan-kis

Jo, det kan ligga nåt i vad du säjer där men imperialistiska ambitoner härstammar i modern tid från England och kan då bara appliceras på Ryssland från ett västligt perspektiv. Från rysk sida kan man snarare tala om självkänsla och patriotism. Det förstnämnda är något som totalt saknas i Ukraina vilket gör landet till förlorare i konflikten Ukraina-Ryssland vilket så klart Kreml ser som en strategiskt mycket viktig del och som effektivt krossar solidariteten. En annan strategisk viktig punkt för Ryssland är Ukrainas okontrollerade förmåga att snabb ta till våld vilket inte minst visas i landets parlament. Extra intressant är det också om sådana yttringar kommer från en man som mera liknar ett bejby fejs Det här gör Ukraina till en tveksam del av väst och något som direkt spelar Kreml i händerna. Men allt det här är förstås Vladimir Putins spel som känner landet Ukraina lika väl som sin egen byxficka. Med det här kan vi då konstatera att Krim är ryskt inom överskådlig framtid. Några "världslagar" finns inte, här gäller att starktast vinner. Inte så konstigt egentligen, det är ju så naturen funkar

Really? Dags för de tunga argumenten? Nordfront lately?

Nä, jag bara vänder mig emot sådana här svepande formuleringar som "europeiska värderingar". Man målar upp narrativ lika vaga i konturerna som Rorschachplumpar, så att vem som helst kan tolka in vilket skeende om helst i det.

Trump om ryska annekteringen av Krim:

I går twittrade han:
"For eight years Russia 'ran over' President Obama, got stronger and stronger, picked-off Crimea and added missiles. Weak!"

...och förra månaden:
"Crimea was TAKEN by Russia during the Obama Administration. Was Obama too soft on Russia?"

Helt korrekta slutsatser. Såå besvikna de ryska imperialisterna har blivit på Trump... Det senaste mötet med Tillerson visade också USA's fulla stöd. De ryska förhoppningarna om ett "erkännande" av deras hyss kommer på skam. Krim är, och kommer alltid att vara, den ryska regimens akilleshäl.

Krim-tatarerna mår bättre på Krim. De har nu de land- och språkrättigheter Kiev nekade dem. Många har fått det bättre. Detta efter _bara_ tre års frihet från Kiev. Jag har rapporterat om Rysslands stora ekonomiska investeringar på Krim och servat flashback bättre än svenska medier servar läsarna, dvs min konkurrens är non-existent i detta arma bedragna land. Tre år. Hur ser det då ut om tio? Tjugo?


http://www.fort-russ.com/2017/03/western-propaganda-exposed-survey-shows.html

Trump vill lösa Krim-problemet, det har han flera gånger sagt. Byta Krim mot någonting han vill ha. Dina tweets handlar inte om Krim, de handlar om den där Obama, så är det i amerikansk politik, speciellt i dessa infekterade tider.

Tror jag också. DJ Trump har fokus på inrikespolitiken och det är det viktigaste just nu att få en plattform och stabilitet att utgå från men först därefter får vi se vart utrikespolitiken lutar. Som läget är nu kan vi nog utgå från att den är tillfälligt inaktiverad.

Men Krim då...
Är det nån som vet hur arbetet skrider med bron mellan Krim och Ryska fastlandet?

Längesen man hörde nåt nu tycker jag....