Vintersport och dopingrykten! Samlingstråd /mod

Enligt en ny intervju med Pekka Vähäsöyrinki började man använda EPO i finsk skidåkning efter säsongen 1992-93. Norge hade börjat redan säsongen 1991-92.

Enligt Vähäsöyrinki gick det inte att nå framgång utan dopning på nittiotalet. Idag är dock sporten såpass ren att det går att vinna utan dopning säger han.

Vet någon om Kläbo har en "astmadiagnos" och/eller har för vana att inhalera astmamedicin? Har det framkommit något info om det? Om inte är det ju väldigt imponerande det han gör idag. Om han nu inte går på något annat, typ ngn italiensk salva. Undrar om de 4a månadernas uppehåll i dopingtesterna under uppbyggnaden i fjol gäller även de norska herrarna.

Torgny Mogren gjorde några enastående insatser i början på 90-talet.

Höjdpunkten på hans karriär var VM-guldet på femmilen i Falun 1993, sedan gick det stadigt utför. Jag ser honom mer som en produkt av 80-talet, precis som Gunde som slutade efter VM 1991. Efter Mogrens guld hade Sverige en räcka riktigt magra år, och i slutet av 90-talet var det så illa att Niklas Jonssons OS-silver i Nagano 1998 ledde till klang och jubel och jätterubriker, och han lär även ha varit aktuell för bragdguldet(!).

På något sätt känns det i efterhand rätt bra att det gick dåligt för oss, med tanke på vad som framkommit om framför allt EPO-dopningen under senare delen av 90-talet. Häromåret avslöjades ju järnvärden från blodprover tagna under VM i Thunder Bay 1995 som var helt befängda egentligen (och direkt hälsofarliga). Hb på över 200 för män och 190 för kvinnor, att jämföra med normalintervallet på 140-160 resp 130-150. Ett par namn som brukar nämnas i sammanhanget är Vladimir Smirnov och Vegard Ulvang, men ingen av dem åkte fast eftersom det saknades metoder för att spåra EPO.

Här pratar Mathias Fredriksson om den tiden, och om hur han gav upp alla gulddrömmar redan före OS 2002 efter att ha sett Johann Mühlegg träna intervaller: http://www.op.se/sport/det-var-valdigt-smutsigt-under-manga-ar

Jag fann att han använde nebulisator under förra junior-VM. Det gick ju rätt bra då så varför lägga av med ett vinnande koncept.

En liten fundering. Det var ju antidoping norge som tog Johaugs positiva dopingprov. Men vart tar provet sedan vägen och vilka analyserar det?

Nåja, har skickat epost till en amerikansk dopingexpert. Jag behöver bekräftelse på att det hela är en jävla bullshit. Och VARFÖR experterna tror inte på att det ger uslag i urin.

Johaug använde 3.5g av tuben totalt. 0.5% av 3.5g är clostebol, dvs 17.5mg clostebol som är ingenting jämfört med vissa doser från sidan, trots ungefär samma ng/ml. http://clinchem.aaccjnls.org/content/50/2/456


Måste säga att Norge och Johaug skrämmer skiten ur mig. Johaug är troligen manipulativ psykopats... Kolla bara vad hon gör i tv2:s dokumentär







Bra fråga. Undrar också det med tanke på att antidopning har nog varit rätt jävig.

OK, så han fuskar. Ytterligare en åkare som man får tänka bort och betrakta som utom tävlan när man följer loppen.

Du är absolut på rätt spår. Salvan och "forskningen" runt den behöver komma ut i ljuset.

Sidan du länkar till beskriver ju att salvan inte är godkänd i USA. Uppgifterna om vid vilka tillstånd den skall användas kommer från dess eget produktblad.
Det är möjligt att salvan och "forskningen" som refereras har skapats för att mörka doping. Men det kan bli svårt att bevisa och många kommer att ogilla att det kommer fram.

Som jag skrivit tidigare, synen på längdtävlingarna ändras,
det är nästan omöjligt att inte bli konspiratorisk när
man tittar på längdtävlingar, det går inte att värja sig mot det.

Detta är priset fuskare och gråzonsälskare får betala, vem tror
på en fuskarnation?

Finland tycks ha återfått sin trovärdighet.

Norrmännen är mycket spydiga i sina kommentarer när Finland diskuteras