Bostadsbubbla i Sverige?

Banken har en del att säga till om också i de fall där köparen behöver ta lån för att vinna budgivningen.

Är "förmår inte" kanske en mer korrekt beskrivning.

Frågorna var ganska triviala. Men när du går bet på de så är det väl ganska tydligt att du saknar grund för dina skriverier. De är mest baserade på förvirrade föreställningar som saknar allt vad rationalitet heter.

Och när jag frågar om spekulationen är du svarslös.

Hur vet du det? Har du mätt upp det, eller är det en föreställning också.
Folk har lånat till konsumtion i decennier. Blev ganska vanligt på 60-70 talet med konsumtionsköp på avbetalning.
I en tidigare tråd har jag visat hur skuldsättningen ökat genom åren. Det är inte så att den ökar mer nu när räntan är rekordlåg. Snarare tvärtom.

Det skulle vara enklare att diskutera saken, om du kunde definiera vad du menar med spekulation så att vi kunde mäta upp den någonstans.

Ett kriterium kunde ju vara att man förlorar på innehav men räknar med att tjäna inte det och mer på försäljningen.

Ser vi till vad som postas så ligger väl jag i topp när det gäller mätdata från verkligheten. Eller vem redovisar mer?

Ungefär så.

Går vi till SCB och tittar på hushållens finansiella tillgångar och skulder (tillgångar i form av fastigheter ingår inte). Då ser vi att skuldkvoten är ca 31% nu.

1996 när man började redovisningen var skuldkvoten 46%. Hushållen har alltså minskat sina skuldsättning sedan dess. 2012 var den 37%. Så det har skett en minskning de 4 senaste åren.

Nu dvs 2016 Q4 så är hushållens finansiella nettoförmögenhet 8'300 mdr.
1996 så var hushållens finansiella nettoförmögenhet 1'118 mdr.

Den har ökat en del om man säger så.

Nu lär en del jämra sig och mena att det bara är BR som stigit. Men låt och då titta vad den däringa vekligheten säger. Dom som flera av er säger sig känna till.

Så här har olika poster ökat sedan 1996:

Banktillgodohavanden: ___ 70%
Aktier: ________________ 87%
Fonder: _______________ 83%
BR: __________________ 94%
Privat pensionssparande: _ 72%
Tjänstepensioner: _______ 88%
Premiepensioner: _______ 99%

Skulder: ______________ 77% (däri ingår även CSN)

Dvs det mesta har ökat mer än skulder.

Så varför får folk här psykoser av att just skulderna ökat. Det skulle ju kunna ha varit ett problem om skulderna ökade mer. Men när vi tittar i verkligheten har de inte det.

Härliga siffror!

Men om vi tittar på motsvarande siffror för USA, Irland, Spanien, Portugal, Holland, etc där bostadsbubblorna spruckit, hur såg det ut då precis innan respektive bubbla sprack? Om jag gissar att jänkarna, potatisgubbarna, matadorerna, sardinfiskarna och träskotattarna också gick runt och gladde sig åt sina astronomiska förmögenheter och löjligt små lån, gissar jag fel då?

Orkar inte leta efter dina åsikter. Du kan bara svara med ja eller nej. Var tulpanmanin en spekulationsbubbla?

Vad som är ett rimligt pris avgör förstås säljarna och köparna tillsammans, har du problem med det?

Banken har nog också en hel del att säga till om ska du se.

Gör dig inte dummare än du är nu. Givetvis avgör de hur mycket de ska låna ut men det var inte det som diskuterades.

Då ber jag om ursäkt.

Har bubblan spruckit ännu? När börjar den utlovade rean?

Det är rea nu, har vi någonsin haft lägre bokostnader än nu?

*Rea på räntor