Vilken film ska du se nu och varför? v2.0

Ja Kongens nei (2016) var en välgjord krigstidsskildring men kanske lite för träig och statisk i utförandet. Blev dock ett starkt 3/5 i betyg.

Nu var förvisso kung Hakoon dansk men jag hade ändå lite problem med att placera just Jesper Christensen i den rollen. Är själv halvdansk och har således ett bra öga för kulturskillnader och Christensen gjorde kungarollen väldigt "köpenhamnsk" både till dialekt och känsla, svårt att förklara riktigt men tänk dig en avslappnad dansk med en cigg i mungipan och en öl i näven sitta och slappa på en torgservering i Köpenhamn. Jag tyckte inte där fanns en rojalistisk touch om man säger så, det var för vardagligt.

Ja Kongens nei (2016) var en välgjord krigstidsskildring men kanske lite för träig och statisk i utförandet. Blev dock ett starkt 3/5 i betyg.

Nu var förvisso kung Hakoon dansk men jag hade ändå lite problem med att placera just Jesper Christensen i den rollen. Är själv halvdansk och har således ett bra öga för kulturskillnader och Christensen gjorde kungarollen väldigt "köpenhamnsk" både till dialekt och känsla, svårt att förklara riktigt men tänk dig en avslappnad dansk med en cigg i mungipan och en öl i näven sitta och slappa på en torgservering i Köpenhamn. Jag tyckte inte där fanns en rojalistisk touch om man säger så, det var för vardagligt.

Karl Markovics som det tyska sändebudet Bräuer var jäkligt vass i sin roll däremot, inte minst i mötet med kungen där han skiftar mellan förödmjukelse och hotfullhet samtidigt som han är så nervös han håller på att kissa på sig.

Kungliga patrasket (1945) av Hasse Ekman blir det nu, tror det är min första film av karln som regissör. Ska tydligen handla om hans bortgångne skådespelarfader Gösta Ekman d.ä.

http://www.imdb.com/title/tt0037855/

Den är bra och jag älskar Edvin Adolphson. Kul att Hasse Ekman fått mer och mer fokus här på forat - en svensk filmgigant jämte Bergman. Jag såg själv Hasses Fram för lilla Märta (1945) igår som var ganska underhållande med Stig Järrel utklädd till tant.

Den var faktiskt helt okej och just Edvin Adolphson var den stora höjdpunkten i filmen. Kanske lite väl teatralt vissa gånger men när det utspelar sig i teatermiljö är det väl på ett sätt oundvikligt. Blev sugen på att se mer av både Adolphson och Hasse Ekman efter denna. Funderar på Flicka och hyacinter (1950) som är nog den enda Ekmanfilmen jag känner till utöver denna, förutom den du nyss nämnde då.