Citat:
Ursprungligen postat av
highbanker
Om vi utgår från en normalränta ( som rimligtvis borde ligga någonstans mellan "tillfälligt för hög ränta" och "minusränta" ) Så fångas inte de stigande bostadspriserna upp i KPI eftersom de låga räntorna gör att prisökningarna får så lågt genomslag, när den andra sidan av de stigande bostadspriserna ( som är det jag diskuterade med hartarbete om , dvs den inflation som "ökad spenderingsvilja pga av känslan av att vara rik" ger i kombination med ökad utrymme för belånad konsumtion ) får fortgå utan att KPI signalerar inflation blåses det upp en liten obalans mellan vad vi kan se och mäta genom KPI, och vad vi egentligen har för inflation i Sverige.
KPI mäter ungefär 95% av hushållens utgifter. Nästan allt som vi känner av är alltså med.
Skulle nu folk
känna sig rika och spendera mer, så leder det till ökad efterfrågan.
Leverantörer i Sverige kan då
antingen möta denna efterfrågan genom att anställa fler. Frisersalongen anställer en person till.
Eller så kan man höja priset. (Kan vara besvärligt att anställa fler. Måste byta lokal eller så finns ingen som passar).
Dvs en del av denna ökande spending kommer att mätas av KPI. Och det är helt korrekt att bara en del av detta mäts upp. Den andra delen som leder till att någon anställs, leder till fler arbetade timmar och mer skatteintäkter och mer indirekt spending. Här ökar BNP pga av den ökande mängden utfört arbete. Så den ökningen landar i BNP kontot.
Lite grovt kan man säga att ökar
omsatt penningmängd så ökar KPI och BNP (med någon fördelning).
Förr sa man lite förenklat att en ökning i omsatt penningmängd leder mest till ökning i BNP om näringslivet är långt från kapacitetstaket. Då var det mest troligt att man anställde fler människor. Och det är BNP-ökande.
Men var näringslivet nära kapacitetstaket så var man mer benägen att öka pris. Varvid KPI ökade. Och då utförs inget mer arbete, och BNP ökar inte. (Att här öka kapacitet kräver investeringar och för det finns en tröskel).
Ovanstående är ganska fundamentalt och tål att begrundas.
Med tilltagande globalisering stämmer ovanstående inte så bra längre. Köper jag en bok på Amazon så är det mest lite spedition och frakt som påverkar Sveriges ekonomi. Än mindre om det är en e-bok. Växelkurspåverkan blir det dock.
Men för renodlade tjänster som hårklippning och restaurangbesök stämmer det hyggligt väl. Det är mer en lokal svensk angelägenhet.
För globala produkter så är ökad efterfrågan från Sverige försumbar. Och prispåverkan är försumbar. En D-link router kostade ca 10 ggr mer för 20 år sedan. Desto mer sådant vi köper desto mer måste restaurangpriser mm stiga för att vi ska ens ha stillastående KPI. Än mindre ökande.
Vi får alltså stigande levnadsstandard därför folk i andra länder blir effektivare och gör innovationer.
---------------------------------
2% målet borde strykas, för det är ganska hopplöst att nå. Istället borde vi acceptera stabilt KPI och ordna fri lönesättning, sänka bidrag och skatter. Då arbetar folk för att dom får det bättre och räntemanipulationerna är onödig.
(Men eftersom detta skulle ge stigande BNP/Capita så skulle naturligtvis bostadspriserna stiga då också).