Det är inte vad som påstås. SD-politikern Kareliusson gör gällande att tolkbehovet, som alltså uppgår till mindre än 1 % av akutpatienterna enligt de tre akutsjukhusen, skulle medföra nämnvärt längre vårdtider för övriga patienter på akutmottagningen. Påhittet är alltså Kareliussons, inte SVT:s.
Även om tolk bara behövs vid 1% av alla tillfällen så betyder ju inte att det bara är 1% av fallen som tar längre tid. Om en Afghan kommer in med ett djupt jack i pannan och skrubbsår på knäna så går det givetvis att räkna ut vad han har för problem. Sen är det bara att gestikulera åt honom att sätta sig ned medans man rengör och plåstrar om. Skriver man ut medicin så kan man med en smartphone och gester ganska enkelt säga ''intages oralt max två gånger varje dag efter måltid''. Tolk behövs väl enbart om man ska berätta för någon att han har prostatacancer och att han behöver återkomma flera gånger för vård.
Jag hjälpte en invandrare när han tappat något tungt på foten och krossat sin tå. Trots att vi knappt kunde prata med varandra så var det inga problem att räkna ut vart han hade ont (han höll om sin blödande fot och skrek) eller att rengöra och stoppa blödningen. Men det hade helt klart gått snabbare om vi talat samma språk.
Speciellt nyinvällda har ett uppdämt vårdbehov. De har tidigare inte haft tillgång till sjukvård i samma utsträckning och inte gratis. En vän som är läkare vittnar om att minsta skrubbsår ofta blir till ett akutbesök. Ja, plus en massa mer eller mindre hårresande händelser.
I många invandrartäta områden är medellivslängden runt 60 år, alltså runt 20 år kortare än riket i övrigt.
Samtidigt är det många som inte söker vård i tillräckligt stor utsträckning vilket gör att man lider i onödan och sjukdomar förvärras. Alltså är bevisligen vårdbehovet större än för de som bor i välbärgade områden. Det här kan förstås förklaras av genetik, men jag tror nog att den enskilt största bidragande faktorn är ett hårt liv med mycket kroppsarbete bakom sig. Sedan är det nog fastställt att invandrare ofta har svårt att orientera sig i det svenska vårdsystemet. I många länder finns bara en vårdinstution i ens närområde och det är ett sjukhus. I Sverige har vi valt att dela upp vården i primärvård och övrig vård för att effektivisera.
Det är en märklig slutsats att det skulle vara hårt kroppsarbete när det är vanligt med bidragsberoende på över 50% I invandrartäta område!
Kareliusson: "Det medför också en fördröjning av bedömningen av andra patienter då invandrare kräver tolk."
Att denna påstådda fördröjning skulle vara nämnvärd när det kommer till sjukvårdens problem i ett större perspektiv faller på sin egen orimlighet när det visar sig att mindre än 1 % av akutpatienterna har tolkbehov. Och det handlar inte om "miljontals" akutbesök ens på dessa stora akutsjukhus (t.ex. det stora SöS hade 110.000 akutbesök under 2016 hade bara 313 akutpatienter där man behövde tolk).
Om du läst DN:s artikel framgår det även tydligt där att det i Stockholms läns landstings budget för 2016 avsattes 88,3 miljoner kronor för språktolkning, varav det flesta handlade om närsjukvården, inte akutsjukvården.
Det räcker med att gå och handla för att inse att köer med många invandrare tar längre tid, även om de inte behöver en professionell tolk. Det är närmast en naturlag.
Nu går Dan Kareliusson gruppledare i Sverigedemokraterna och sittande i Stockholms landstingsfullmäktige ut och skyller överbeläggningarna inom sjukvården på invandrarna. Han hävdar att dom uppsöker akuten även för småkrämpor. Finns naturligtvis ingen statistik men SD påstår sig själva bevaka sjukhusen och har även medlemmar som jobbar inom vården. Dessutom påstår han att tolkbehoven leder till längre väntetider vilket sjukhusen förnekar. Har han något fog i sin kritik eller svamlar han bara?
Socialstyrelsen konstaterar i denna delrapport att vården har påverkats av den kraftiga tillströmningen av asylsökande under 2015 och deras vårdbehov. Landstingen har rapporterat en måttlig eller allvarlig påverkan på vården överlag och för de mest belastade verksamheterna. I mars 2016 har påverkansgraden stabiliserats eller minskat något jämfört med december 2015. De verksamheter som har varit och fortfarande är mest påverkade är primärvården, akutsjukvården, barnhälsovården, tandvården, mödravården och psykiatrin. Tolkbrist utgör en utmaning för vården och innebär risk för påverkan på patientsäkerhet och en jämlik vård. Belastningen på vårdpersonalen är fortsatt stor och resursbrist är ett problem. Behov av att höja personalens transkulturella kompetens har identifierats. Det är mycket tydligt att vården är tämligen ojämnt belastad både mellan men även inom landstingen. Detta har inneburit stora utmaningar och krav på vårdens flexibilitet när det gäller bl.a. omfördelning av resurser.
Edit: Också från rapporten:
Citat:
Förutom flyktingarnas vårdbehov är det även andra omständigheter som bidrar till konsekvenser för vården i stort. Tolkbehov leder generellt till att besök tar längre tid och därmed att färre besök hinns med.
__________________
Senast redigerad av Schering 2017-01-14 kl. 12:22.
Jag är mycket tveksam till att det skulle vara mindre än en procent av besökarna på akuten som har tolkbehov. Det är möjligt att det är i mindre en procent av fallen som man kallar in en tolk, men det är två olika saker. Att en patient har tolkbehov men en anhörig eller annan personal tolkar istället för tolk betyder inte att besöket går snabbare. Det skapar istället andra problem, som vad vågar patienten berätta när anhörig tolkar eller vem sköter den tolkande personalens arbetsuppgifter när vederbörande tolkar?
Att invandrare från Afrika och Mellanöstern upptar en större andel av patienterna än vad deras andel av befolkningen och åldersprofil förutspår är ganska uppenbart för alla som arbetar inom vården. Likaså att språk- och kulturproblem utgör ett allt större problem som ofta tar mycket extra tid och resurser. Att förneka det leder bara till att problemen förvärras.
Det kvittar!
Då patiente/läkaren är en babbe så tar läkarbesöket 2-4 gånger så lång tid som det egentligen borde. Fan, jag var på stockholms finaste ögonklinik förra året efter att jag fick en infektion iögat. Läkaren kunde för fan inte svenska, jag hade förfan behövt en tolk.
Babbe-läkaren fick gå ut och hämta en svensktalande babbe-läkare som kunde översätta det jag sa.
Även vid återbesöket hände samma sak, den kvinnliga läkaren som var också hon någon form av halv-babbe, behövde hämta en blond svensk läkare för att dubbelkolla med henne så att hon gjorde rätt.
__________________
Senast redigerad av botolf 2017-01-14 kl. 12:34.
Det förekommer säkert att invandrare beter sig olämpligt i vårdsituationer precis som det händer att människor som är födda i Sverige eller har bott här länge gör det. Någon förklaring till sjukvårdens strukturella problem utgör detta inte. Att hävda det är att ge en enkel och mycket obehaglig förklaring till ett komplicerat förhållande. Ett är dock säkert, utan alla läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, lokalvårdare och andra yrkesgrupper av utländsk härkomst skulle sjukvården kollapsa.
Bästa hälsningar
Elisabeth Sandlund
Utan massinvandringen vore vi flera miljoner färre människor i det här landet. Fundera på det och vad det hade inneburit du Elisabeth landsförrädare! Utan dessa människor i landet som inte har här att göra så hade ju inte det vårdbehovet och behovet av massa extra läkare ens funnits i vårt land. Det hade medfört färre besök på sjukhusen och i vården. Det är ju den stora invandringen och befolkningsökningen som sätter press på alla samhällets myndigheter, vårdinsatser osv. Mycket av samhällets insatser har ju havererat eller är på väg att haverera. Därtill hade vi haft riktiga läkare som kan enkla diagnoser och går att lita på vid medicinering istället för folk som inte kan svenska, inte kan den enklaste diagnos och är livsfarliga vid medicinering då dessa personer inte är lämpade att göra dessa bedömningar. Många av dessa kan omöjligt vara riktiga läkare, åtminstone är dom långt ifrån en standardnivå i Sverige på läkare.
__________________
Senast redigerad av 8711 2017-01-14 kl. 12:48.
Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting är den i särklass största beställaren av språktolktjänster med närmare 300 000 språktolkbeställningar under 2015 enbart för
primärvården. Landstinget rapporterar ett ökande behov av tolktjänster under
2015 och att det har varit svårt att tillsätta tolkuppdrag till exempel i språk
som dari, mongoliska och nepalesiska.
Landstinget har tre olika ramavtal för tolkförmedlingstjänster: ett för platstolkning, ett för distanstolkning och ett tredje för akuta tolktjänster (expresstolktjänster via call-center). Ramavtalen för platstolkning och distanstolkning
rangordnar tre olika tolkförmedlingar vardera.
I nuläget avropar de flesta språktolkanvändare i Stockholms läns landsting
själva tolktjänster vid behov, enligt ett avropningsprotokoll. Landstinget
håller dock på att utveckla ett webbaserat samordningsverktyg för tolktjänstavrop dit språktolkanvändare ska kunna vända sig med sina beställningar och
slippa det stundtals krångliga förfarandet att avropa tolktjänster från en
rangordnad lista. Samordningsverktyget kallas Tolkportalen och introducerades för de största brukarna av språktolk i primärvården under 2015.
I skrivande stund är landstingets 90 största vårdgivarenheter inom öppenvården anslutna till Tolkportalen (dessa 90 står för 40 procent av alla språktolkbeställningar inom öppenvården) och målet är att alla vårdgivarenheter,
inklusive slutenvård, såsmåningom ska vara anslutna.
Statistiksystemen för tolktjänster var vid tiden för intervjun under uppbyggnad och det saknas totalstatistik för 2015. En skattning av proportionerna mellan distans- respektive platstolkning är dock att de flesta språktolktjänster för hälso- och sjukvården och tandvården utförs på plats. Befintlig
statistisk, som är en kombination av egen uppföljning i Tolkportalen och
inrapporterad statistisk från leverantörerna, visar att 21 procent av all tolkning utförs på distans i början av 2016. Denna siffra inkluderar så kallad
expresstolkning. Landstingen har en ambition att minska andelen tolkuppdrag som utförs på plats och har lyckats fördubbla andelen distanstolkning
under det sista halvåret 2015. Stockholms läns landsting har geografiska
fördelar vad gäller tillgång till språktolk eftersom de flesta tolkarna är bosatta
i länet, vilket gör möjligheten till platstolkning större där jämfört med många
andra delar av landet.
Den mesta distanstolkningen sker per telefon. Stockholms läns landsting
har startat ett incitamentsarbete kring distanstolkning där det ingår en kartläggning av vilken teknisk utrustning för distanstolkning som vårdgivaren
TOLKAR FÖR HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN OCH TANDVÅRDEN, KARTLÄGGN ING VÅREN 2016
SOCIALSTYRELSEN
59
heterna har tillgång till, för att kunna utveckla andra former av distanstolkning än telefontolkning.
Landstinget har inga egna anställda tolkar. Det finns exempel på vårdgivarenheter, framför allt inom akutsjukvården, som har avropat språktolkar i
två av de vanligaste tolkspråken (arabiska och farsi) att vara i beredskap på
sjukhusen vissa tider av dygnet, för att vara på plats och redo när ett behov
av språktolk uppstår.
Stockholm läns landsting har valt att tillämpa en ersättningsmodell som
liknar domstolverkets, där ersättningsnivån följer domstolsverkets taxa, men
inte ersätter spilltid. Detta görs för att säkerställa en skälig ersättningsnivå till
tolkarna för utförd språktolktjänst och samtidigt att undvika en framtida
budgivning baserad på lägsta pris för utförd språktolktjänst.
Antalet besök på akutsjukhusen och andel tolktillfällen 2016 (Karolinska har ännu ej svarat):
Södertälje: 37.265 besökare totalt och cirka 240 tolktillfällen, (0,64 procent).
Södersjukhuset: 110.000 totalt och 313 tolktillfällen (0,28 procent).
Danderyd: 93.017 besökare på akuten och 685 tolktillfällen (0,74 procent).
Så få se nu. Enbart primärvården i Stockholm använde tolk 300000 gånger under 2015. Några av de största akutsjukhusen använde enligt DN tolk 240, 313 resp 685 gånger under 2016.
Det är alltså något som inte stämmer här. Antingen finns det helt enkelt inte statistik, eller så har DN tittat på hur många gånger en tolk faktiskt har dykt upp på sjukhuset (eller de kanske valt att bara titta på akutmottagningen) och dessutom bortsett helt från telefontolkning eller så ljuger någon, antingen Socialstyrelsen eller DN.
__________________
Senast redigerad av Schering 2017-01-14 kl. 12:40.
Sjukvården skulle kollapsa utan invandrare???
Intressant teori enligt mig.
På grund av massinvandringen du samtidigt förespråkar isåfall. Utan den hade ju motsvarande läkare inte behövts Du fyller ett land med miljoner invandrare, sen säger du att vi behöver fler läkare och sjuksköterskor och inte klarar oss utan dessa Det är ju pga massinvandringen trycket på myndigheter osv ens finns från början. Jo, vi hade i ett svenskt Sverige utan massinvandring från mellanöstern och afrika klarat oss alldeles utmärkt utan dessa ofta mycket usla "läkare" som inte kan svenska, inte kan ställa en enkel diagnos och är livsfarliga vid medicinering och inte är kapabla att bedöma om mediciner kan kombineras eller ej och därmed utgör livsfara för patienterna.
Han både svamlar och har fog för sin kritik. Svamlet består i att han får det att låta som problemen enbart beror på invandrarna men de är förstås mycket med omfattande än så. Precis som skolans problem. Eller polisens problem. Eller socialtjänstens problem. Gemensamt är att alla befintliga problem förvärras med invandringen, särskilt som invandrarna kräver ännu mer resurser per capita än svenskar.
Sedan är det självklart att invandrarna belastar vården och att belastningen är signifikant. Dels så har de en sammansättning som innebär de genererar generellt mer utgifter än intäkter, vilket innebär en sänkning av välfärden per capita. Dels vore det extremt besynnerligt om människor som ofta växt upp i tredje världen, utan vaccinationsprogram, mödravård, barnavård, skolhälsovård, friskvård, tandvård och så vidare och dessutom ska utgöras av krigsflyktingar inte skulle ha ett större vårdbehov än svenskar!
I så fall måste vi fråga oss om de som kommer verkligen är de med behov av hjälp, alternativt om vi borde skrota alla våra uppenbart ineffektiva program, insatser och åtgärder som jag räknat upp innan, när resultatet är så dåligt att vår hälsa ändå inte går att skilja från en krigsflykting från tredje världen...
Eller så har invandrare ett högre vårdbehov. I så fall måste vi vara ärliga med det, annars dimensionerar vi vården utifrån premissen att vårdbehovet är detsamma för svenskar och invandrare, samtidigt som nästan hela befolkningsökningen drivs via invandringen. Det leder till en allt värre underdimensionering och SD-politikerns påstående blir allt mer av en sanning.
Vad gäller tolkbehovet är det självklart att det tar mycket mer tid när någon inte talar språket. Bokar en vårdcentral lika långa besökstider för svenska Anna som för Fatima med tolk? I så fall måste vi fråga oss om besöket med Anna innehåller för mycket dödtid och bör kunna kortas ner eller om Fatima verkligen får samma kvalitet på sin vård. Eller så bokar man längre tider när det är tolk och i så fall tar det bevisligen mer tid. Även på akuten tar det förstås mer tid och klart att det leder till längre väntetider för andra. Har själv varit med om flera tillfällen när hela vårdkedjan stannat upp för att leta efter någon som kan prata Farsi eller arabiska, eller en kvinnlig läkare för att en manlig inte får undersöka kvinnan. Att förneka att det tar extra tid och extra resurser är bara dumt.
Vi säger å ena sidan att det här är människor i stort behov av hjälp och å andra sidan ska vi alltså låtsas som att de inte behöver mer hjälp än vilken svensk som helst?
Sedan kan man diskutera hur stor påverkan på vården detta har i relation till andra problem. Men då måste man först mäta, inte förneka och ignorera, det är oseriöst och minst lika korkat som att skylla allt på invandringen.
QUOTE=tryggtochbra Jag är mycket tveksam till att det skulle vara mindre än en procent av besökarna på akuten som har tolkbehov. Det är möjligt att det är i mindre en procent av fallen som man kallar in en tolk, men det är två olika saker. Att en patient har tolkbehov men en anhörig eller annan personal tolkar istället för tolk betyder inte att besöket går snabbare. Det skapar istället andra problem, som vad vågar patienten berätta när anhörig tolkar eller vem sköter den tolkande personalens arbetsuppgifter när vederbörande tolkar?
Att invandrare från Afrika och Mellanöstern upptar en större andel av patienterna än vad deras andel av befolkningen och åldersprofil förutspår är ganska uppenbart för alla som arbetar inom vården. Likaså att språk- och kulturproblem utgör ett allt större problem som ofta tar mycket extra tid och resurser. Att förneka det leder bara till att problemen förvärras.
Hänvisar även till mitt tidigare inlägg:
Mycket bra skrivet. Det märks att du har erfarenhet och vet vad du talar om.
Citat:
Ursprungligen postat av Gabbi67
Det förekommer säkert att invandrare beter sig olämpligt i vårdsituationer precis som det händer att människor som är födda i Sverige eller har bott här länge gör det. Någon förklaring till sjukvårdens strukturella problem utgör detta inte. Att hävda det är att ge en enkel och mycket obehaglig förklaring till ett komplicerat förhållande. Ett är dock säkert, utan alla läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, lokalvårdare och andra yrkesgrupper av utländsk härkomst skulle sjukvården kollapsa.
Bästa hälsningar
Elisabeth Sandlund
Skitsnack Elisabeth. Sjukvården skulle inte alls kollapsa om folk av utländsk härkomst försvann från Sverige, eftersom denna gruppen är överrepresenterad i att utnyttja välfärden och underrepresenterad på arbetsmarknaden och i synnerhet den mer kvalificerade arbetsmarknaden. Tvärtom Sverige fungerade alldeles utmärkt tidigare och Sverige skulle blomstra om vi inte drabbats av svärmarna från Mellanöstern och Afrika.
Det kvittar!
Då patiente/läkaren är en babbe så tar läkarbesöket 2-4 gånger så lång tid som det egentligen borde. Fan, jag var på stockholms finaste ögonklinik förra året efter att jag fick en infektion iögat. Läkaren kunde för fan inte svenska, jag hade förfan behövt en tolk.
Babbe-läkaren fick gå ut och hämta en svensktalande babbe-läkare som kunde översätta det jag sa.
Även vid återbesöket hände samma sak, den kvinnliga läkaren som var också hon någon form av halv-babbe, behövde hämta en blond svensk läkare för att dubbelkolla med henne så att hon gjorde rätt.
Exakt det har hänt mig personligen och flera i min närhet. Att "läkarna" inte förstår någonting. Varken svenska, enkla uppenbara små problem och inte kan ställa enklaste diagnos som vilken idiot som helst kunnat ställa och förstå vad det innebär. Som du är inne på är det också vanligt att dessa "läkare" får gå och hämta en svensk läkare för att vara säkra på att dom gjort rätt, ofta har antagligen så många klagomål inkommit att mer ansvarsfulla personer inom vården kräver att få godkänna dom usla läkarnas "vård" och medicinering så den inte dödar patienten. Ofta behöver det dubbelkollas, verifieras och översättas för att "läkaren" inte kan svenska, inte förstår enklaste problem och inte vet vad olika saker och diagnoser ens är.
Helt sjukt är det att det får vara så.
__________________
Senast redigerad av 8711 2017-01-14 kl. 12:52.
Du fyller ett land med miljoner invandrare, sen säger du att vi behöver fler läkare och sjuksköterskor och inte klarar oss utan dessa 
