Socialstyrelsens rapport om sjukvård och tandvård till nyanlända

Här tycker jag att vi kan diskutera Socialstyrelsens nya rapport "Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända - Delrapport 2016"
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20148/2016-5-1.pdf

Jag håller själv på läsa den nu. Det finns en del tabeller som kan vara intressanta även för den som inte bryr sig om sjukvård. På sidan 18 finns t ex en tabell med antal och andel asylsökande (av den totala folkmängden) per landsting.
Stockholms landsting är lägst på 1,0%
Kalmar landsting hamnar högst på 3,9%

Den som vill kan också i tråden diskutera rapporten om tolkar i landstingen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20184/2016-5-7.pdf
Jag har bara snabbt bläddrat igenom den och hittade inte totalkostnader men det finns ganska mycket information om hur många tolktjänster som landstingen har beställt.

Exempel:
Stockholms landsting 300 000 (enbart för primärvården) under 2015
Västra Götalandsregionen 285 000 under 2015 "Tolkning är inte det största problemet i Västra Götalandsregionen, men det krånglar till vardagen för vårdpersonalen och anstränger tid som redan är ansträngd."

Det finns en uppskattning på hur många som genomgått hälsoundersökning (där det brukar ingå viss provtagning för smittsamma sjukdomar).

"Andelen av de asylsökande som genomgick en hälsoundersökning under 2014 är enligt samma rapport från SKL 44 procent. Denna andel är beräknad på det totala antalet utförda hälsoundersökningar som landstingen har begärt ersättning för (knappt 36 000) i relation till antalet inkomna asylansökningar (drygt 81 000) under 2014.
För år 2015 har landstingen fram t.o.m. februari begärt ersättning för 49 183 hälsoundersökningar, vilket innebär en ökning med drygt 13 000 om man jämför med antal ersatta hälsoundersökningar för 2014. Detta innebär att antal hälsoundersökningar som landstingen har begärt ersättning för under 2015 utgör 30 procent av antalet asylsökande 2015, alltså en minskning av andelen genomförda hälsoundersökningar jämfört med 2014. En viss eftersläpning i landstingens registrering av genomförda hälsoundersökningar brukar dock förekomma. Fördröjningen är troligen större för registreringen av 2015 års hälsoundersökningar beroende på den kraftigt ökade arbetsbördan för vården då administrativa uppgifter kan ha blivit fördröjda. Det är även viktigt att understryka att denna andel inte tar hänsyn till individer som genomgått hälsoundersökning ett visst år kan ha inkommit med sin asylansökan under tidigare år. Den avsevärt lägre andelen genomförda hälsoundersökningar för 2015 jämfört med föregående år är inte förvånande med tanke på den kraftiga tillströmningen i antal asylsökande under hösten 2015 och den påverkan på vården som detta medförde med bl.a. ökade väntetider för hälsoundersökningar. Det är dock ett problem att det fortfarande är en stor andel av de asylsökande som ännu inte har genomgått en hälsoundersökning."

Psykisk sjuklighet:

"Psykosomatiska och mentala sjukdomar förekommer hos en stor del av de vuxna asylsökande [9, 20]. Förekomsten av psykisk ohälsa bland asylsökande i Sverige uppskattas till omkring 20–30 procent."

Vårdkonsumtion:

"Enligt rapporten för 2014 hade asylsökande en något lägre vårdkonsumtion* jämfört med övriga befolkningen när det gäller läkarbesök i primärvården och i den öppna specialistvården (2,6 läkarbesök för asylsökande jämfört med 2,9 läkarbesök för övriga befolkningen) under 2013. Inom den slutna somatiska vården hade asylsökande en vårdkonsumtion på samma nivå som övriga befolkningen (0,7 vårddagar) 2013. Inom barn- och ungdomspsykiatrin stod de asylsökande för en högre vårdkonsumtion jämfört med övriga barnen och ungdomarna (0,14 respektive 0,01 vårddagar)** under 2013. Dessa jämförelser bör ses i ljuset av att rätten till vård är olika för asylsökande vuxna och barn.

Vårdkonsumtionen per asylsökande minskade något 2014 jämfört med 2013 inom primärvården, den öppna specialistvården, slutenvården och tandvården. Minskningen varierade mellan 18 och 31 procent. Inom barn- och ungdomspsykiatrin låg antal vårddagar på samma nivå 2014 som 2013. Orsaken till den minskade vårdkonsumtionen bedöms vara Migrationsverkets relativt korta handläggningstider för asylansökningar under 2014."

*Min kommentar: Bör sättas i relation till åldersstrukturen. En mindre andel av de asylsökande är äldre. Om man jämför med svenskar i samma ålder så misstänker jag starkt att asylsökande konsumerar mer vård än svenskar.

Statistik för 2015 är ännu inte publicerad.

På sidan 31 finner man en tabell med "Andelen av totala antalet vårddagar som utgörs av personnummerslösa eller vårdtillfällen med inflyttningsdatum inom två år"

Störst belastning syns i posten graviditet, förlossning och barnsängstid där 8% av alla vårddagar går till personnummerslösa eller nyinflyttade (grov proxy för asylsökande/nyanlända).

Infektionsklinikerna är också belastade. 3% av alla vårddagar och 5,9% av öppenvården går till denna kategori. Detta ger nog dock inte en bild av hur stor andel av patienterna på en infektionsklinik som är invandrare. Man ser indikationer på detta i nästa tabell. Bara 9% av tuberkulosmedicinerna verkar ha gått till personnummerslösa medan vi vet att majoriteten av tuberkulossjuka i Sverige är importfall. Jag gissar att infektionsklinikerna avvaktar med att behandla icke smittsamma, icke akuta infektionssjukdomar tills det att personen fått uppehållstillstånd.

Konsekvenser för vården

Landstingen rapporterar samstämmigt att det stora vårdbehovet bland flyktingarna innebär att vissa vårdinsatser måste omprioriteras utifrån medicinsk prioritering och behovstyngd. Detta innebär främst konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet och längre väntetider för planerad vårdverksamhet samt omprioritering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. I ett landsting har ett tidigare fattat beslut om att ge asylsökande och papperslösa samma vård som till övriga befolkningen fått anstå sedan hösten 2015.

Förutom flyktingarnas vårdbehov är det även andra omständigheter som bidrar till konsekvenser för vården i stort. Tolkbehov leder generellt till att besök tar längre tid och därmed att färre besök hinns med. Asylhälsan upplever många uteblivna besök, vilket leder till att vårdresurser utnyttjas dåligt och påverkar tidsplaneringen för både hälsoundersökningar och övrig vård. Resursbrist och hög belastning på personal i många verksamheter utgör också hinder för såväl vården till asylsökande som övrig vård.

Primärvården har på många håll fått längre väntetider för samtliga vårdsökande, medan det på andra håll har inneburit längre väntetider för återbesök för kroniska sjukdomar.

Effekterna på tandvården är påtagliga på många håll, eftersom akuta behov hos asylsökande innebär att planerad tandvård inte kan ges som vanligt.

Inom mödravården har man sett konsekvenser av att asylsökande ofta kommer oanmälda, vilket har inneburit omprioriteringar för inskrivning och provtagning. Vissa landsting har behövt begränsa sina telefontider och sitt ordinarie arbete med mammagrupper. Även rutinmässiga gynekologiska undersökningar har tillfällig stoppats i vissa landsting för att hinna ikapp med provtagningar.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin har det rapporterats om att akuta bedömningar av asylsökande har fått konsekvenser för planerade besök i öppenvården samt för olika projekt som får vänta.
Några landsting har också rapporterat om konsekvenser för barn- och ungdomsmottagningar som utför hälsoundersökningar, med längre väntetider för planerad verksamhet som återbesök och utbildningar.

Det finns också exempel på konsekvenser för barnhälsovården som har nedprioriterat hembesök till nyfödda och föräldrautbildningar.

Skall läsa denna rapport sen när tid finns.

Börja redan bli ett problem att vanliga svenskar inte får tid hos folktandvården inom rimlig tid.

Helt jävla orimligt att folk som inte har bidragit med en enda skattekrona skall komma hit och få företräde för tandvård.
avgift på 40kr max var det väl som den jävla Fridolin fick igenom

Av dessa 100 tusentals asylsökande måste det väl för sjutton finnas 100 tals av både läkare och tandläkare?
Dessa borde ju omedelbart sätta i arbete med att fixa sina landsmäns tänder och hälsa.
Speciellt som Rooomson och Fridolin och svetsaren Löfven hävdar att 90% är högutbildade.