Bostadsbubbla i Sverige?

Om priserna t ex stiger väldigt mycket på grund av kraftigt sänkta räntor på lån till bostadsköp, räknas det då som "luft" eller måste en "bostadsbubbla" bokstavligen innehålla luft för att finnas till? Grundar sig egentligen den här långa tråden på någon form av oförmåga att förstå metaforer?

Du förstår inte. Jag använder mig av BNP/capita, har ju inte skrivit något annat, men jämför med hur det utvecklas mot den verkliga inflationen. Ditt problem är att du låtsas att inte begripa vad den verkliga inflationen är för något eller så fattar du helt enkelt inte. Det är därför du får felaktiga data, att BNP/capita ökar när det i själva verket minskar. Å vojne, du skulle se utvecklingen på 80-talet jämfört med de senaste 10 åren som varit helt bedrövliga.

Förmodligen.

Hur skulle priserna kunna stiga pga att kunder lånefinansierar sig???

Om det finns en efterfrågan och betalvilja så ökar bara producenterna produktionen. Det är då lönsamt att leverera. Av vilken outgrundlig anledning skulle leverantörerna INTE ha gjort det just här. När dom gör det i andra fall.

Den frågan har jag ställt tidigare och får inget svar på.

När ni nu inte kan besvara det varför i all världen fortsätter ni mena att det skulle ske?
Borde ni inte i stället tänka: "Hoppsan, det har jag inte tänkt på. Jo, men så är det naturligtvis. Det kan inte ha blivit mer lönsamt"?

Produktionen har ökat men det tar tid att planera och bygga bostäder. Prisjusteringen sker alltså med en fördröjning.

Senaste åren och prognos:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/indikatorer-for-bostadsbyggande/
Och tidigare år:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Bostadsbyggandet-okar-kraftigt/

Det blir nog svettigt när vi hamnar i en miljö med fallande priser och en massa pågående byggprojekt. Vi är nog där om ett par år. Då fortsätter priserna nedåt trots att det inte är särskilt lönsamt att bygga nytt längre eftersom det är ännu mindre lönsamt att avbryta de byggen som pågår.

Hitta på ett eget begrepp då, som jag sa, och visa hur du räknar ut det och förklara sedan därefter varför det bättre beskriver någonting. Istället för att framstå som en pajas kanske du vinner lite respekt.

Jag skiter väl i BNP/capita. Jag skiter rätt mycket i BNP också faktiskt.

När det kommer till bostadsbubble-diskussionen så är ju hela BNP-grejen totalt ointressant. Det intressanta är ju istället att räkna på familjernas ekonomi. Det är i familjernas ekonomi hemligheten kring bostädernas värdering finns. För att komma åt denna hemlighet behöver man lite kunskap och en miniräknare.

Vilka då internationellt vedertagna regler?

I vilka länder har man lagstiftat om amortering?
Och i vilka länder beskattar man kapitalinkomster men har inte avdrag för underskott av kapital?

Att ensidig ta bort rätt till avdrag för underskott av kapital är att bryta mot reciprocitetsprincipen. En princip som skattesystemet bygger på. Att bryta mot fundamentala systemprinciper är det bara folk som inte förstår principer som fantiserar ihop. Det är på samma nivå som att ha högertrafik i landet men sedan säga att taxi och bussar kan köra vänstertrafik.

Att ta bort rätt till avdrag för underskott av kapital är en stor skattehöjning. Denna skattehöjning kommer att leda till minskad investeringsvilja (iom att lånefinansierade investeringar blev mycket dyrare). Hyrorna kommer att höjas iom att Fastighetsbolagen får högre kapitalkostnad. Och privatpersoner kommer att försöka minska sin belåning. I praktiken är det gigantisk ökning av realränta. Tar folk detta på allvar har vi snart inga pengar kvar.

Och en stark ökning av realränta leder till att minskade investeringar och amortering av lån och allmänkostnadshöjning, vilket kommer att minska ekonomiska aktiviteten och leda till fallande BNP.

Att införa amorteringskrav som leder till ökad amortering leder till att folk minskar ned sina skulder istället för att konsumera varor och tjänster. Det leder till minskad efterfrågan och lägre vinster, ökad arbetslöshet. Dvs lägre ekonomisk aktivitet och därmed mindre skatteintäkter. Och fallande BNP.

Dvs depression.

Uppenbarligen klarade du inte att ha de ganska basala tankarna ovan i huvudet.

Att det tar tid att rampa upp skiljer inte från andra varor som produceras. Det kan handla om att projektera en ny fabrik. Det går inte så fort.

Och ledtid är inget större bekymmer. Det är bara att öka antalet projekt man kör samtidigt.

Här ser vi färdigställda bostäder i småhus.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0101__BO0101A/LagenhetNyKv16/table/tableViewLayout1/?rxid=48e7127f-5d26-483d-946a-f89c1161a393
(Du kan behöva pivotera medsols för att se alla värden).

Och det är ju tom färre som byggs nu än det var 2007. Men småhuspriserna har ökat drastiskt sedan dess.
Detta borde du väl ha kollat tidigare. Om prisökningarna handlar om överpriser så skulle vi ha varit upp i 20000 bostäder per år nu. Minst. Varför ser vi ingen upprampning i takt med att priserna ökar?
Hur förklarar du detta? Skulle folk bara så och stirra lite enfaldigt på extrema vinstmarginaler? Du kan inte mena det på allvar. Hur har du tänkt angående detta egentligen?

Jodå. När pengar trycks används de av människor. Annars hade de inte tryckts. Att trycka pengar är ett sätt att använda pengar. Du spär ut pengars värde.

Omsättningstakten minskar. (Har för mig att jag visat det).

Dvs det ligger mer och mer fordringar på bankinstitut som inte byter ägare. Dvs pengar som inte används. De är för priser och efterfrågan som om de inte fanns. Att räkna med dom i något bisarrt försök att avgöra värdeförändring av valutan gör ingen fungerande person.

(Det kan bli stora belopp när någon äldre säljer ett obelånad hus och likviden bara ligger på bankkontot i år efter år).

Jaha? Är det "bara" att öka antalet projekt man kör samtidigt? Det kanske man kan göra om ett projekt innebär att man knappar in lite värden i ett excel-ark och sammanställer detta i en PP-presentation.

Ett byggprojekt kräver dock utbildad arbetskraft, material, mark och maskiner. Byggindustrin kan inte bara växla upp eller växla ner på några månader och fungera som en stabiliserande kraft på prisbilden när finansmarknaderna får ett ränteryck.

Nu har priserna stigit och därmed byggtakten. Det ser man i diagrammen jag länkade till och det ser man också mycket tydligt i statistikdatabasen som du länkade till om du ändrar från "Småhus" till "Flerbostadshus". Det byggs 3 gånger mer bostäder i flerbostadshus nu jmf med 2007 vilket är logiskt eftersom flerbostadshus ger större vinster i en bostadsbubbla som dagens, där bolånetorskar gladeligen betalar motsvarande ett halvt livs besparingar för en liten låda. De svenskar som trots allt ändå vill bygga sitt drömhus just nu får betala väldigt mycket p g a att byggjobbarna och maskinerna är upptagna med att bygga de bostäder som du nyss valde att bortse från.

Skulle sluta i en katastrof.

25 procent klarar inte av en ökad boendekostnad motsvarande 1000 kr.

Där har du ett skäl till varför ingen politiker vågar införa det. Eller är det Finansinspektionens som hotar med det med jämna mellanrum om jag inte misstar mig?

Hur som helst kommer kostnaderna att öka inom kort.

Orolig?