Håller genusforskningens fundament på att vittra sönder?

Ok, fast allt jag gjorde var att lägga fram min teori om varför du varit mindre hård mot dina döttrar vilken jag fortfarande tror stämmer.

Som sagt om du som far visar detta förakt för små pojkars gråt så lär de ju sluta kommunicera ledsnad med dig, eller hur?
Vuxna män som inte kan på ett tydligt vis kommunicera att de är ledsna, eller som lär sig att det inte är ok vara lessen, men var arg är ok, får problem. Säger sig självt.

Så jag skulle väl säga att du redan tycks ha jobbat på att göra sönerna "svagare".

Vad tror du nånsin blir gjort om alla sitter i sitt safespace och bölar?

Undrar du inte varför författarna av studien skriver "gender differences" och inte "sex differences". De menar att könsskillnaderna är kulturellt betingade och inte biologiskt betingade.

Sluta cherry-picka de citat som passar din agenda. Skriv ut hela citatet i sin helhet så att andra läsare kan se det:

"In 93 % of the 1654 cases, variance ratios are greater than one, which means that males' variance is larger than females'. Males’ results are more widespread than females’ results. The difference is statistically significant in 48 % of cases. This pattern is found whatever the content area (reading, mathematics and science), the educational level (primary/secondary), the year of the survey, or the study sample design (grade-/age-based samples). In only two of the 1654 cases is the variance of the female population significantly higher than the variance of the male population.The variance ratios are lower than one but not significantly in 7 % of cases, which means that on those few occasions, female variance is larger in absolute terms than male variance."

Det som är understruket är ditt valda citat.

Läs tabell 2 din länkade studie så ser du att den högre manliga variabiliteten generellt inte är särskilt stor. T ex 1.20 betyder 20 % fler pojkar än flickor eller med andra ord 12 pojkar på 10 flickor.

Minns du resultaten för de länder där pojkar och flickor nådde nivå nivå 5 eller högre i matematik i PISA 2015:

Singapore 0.96, (M 35.6 %, F 34.0 %), M-F 1.05 : 1
Taiwan 0.87 (M 30.1 %, F 26.1 %), M-F 1.15 : 1
Hongkong 0.87 (M 28.3 %, F 24.7 %), M-F 1.15 : 1[/b]
BSJG Kina 0.88 (M 27.1, F 23.9 %), M-F 1.13 : 1
*Macao 1.06 (M 21.2 %, F 22.5 %), M-F 0.95 : 1
Finland 0.92 (M 12.2 % F 11.2 %), M-F 1.09 : 1
Korea 0.92 (M 21.7 %, F 20.0 %), M-F 1.09 : 1
Nederländerna 0.82 (M 17.0 %, F 14.1 %), M-F 1.20 : 1
Norge 0.85 (M 11.5 %, F 9.8 %), M- F 1.17 : 1
Sverige 0.82 (M 11.4 %, F 9.4 %), M-F 1.21 : 1
*Island 0.99 (M 10.4 %, F 10.3 %), M-F 1 : 1

(OECD snitt: 0.71, M-F 1.4 : 1)

Då kan vi komma överens om att den högre manliga variabiliteten varierar från land till land och är små till obefintliga i exempelvis Macao, Island och Singapore.

http://www.med.monash.edu.au/gendermed/sexandgender.html

"What is the difference between sex and gender?

Sex = male and female

Gender = masculine and feminine

So in essence:

Sex refers to biological differences; chromosomes, hormonal profiles, internal and external sex organs.

Gender describes the characteristics that a society or culture delineates as masculine or feminine."

Ridå!

Ytterligare kommentarer onödiga. Hur många gånger har jag påpekat för dig att skillnader i den högre manliga variabiliteten huvudsakligen beror på kultur, inte biologi?

Gender is the range of characteristics pertaining to, and differentiating between, masculinity and femininity. Depending on the context, these characteristics may include biological sex (i.e. the state of being male, female or an intersex variation which may complicate sex assignment), sex-based social structures (including gender roles and other social roles), or gender identity.

https://en.wikipedia.org/wiki/Gender

Men pratar vi inte äpple och päron nu. Länken du visade avsåg ju vad som anses manligt och kvinnligt i olika kulturella kontexter d v s gender. Förklara gärna hur detta hur detta resonemang påverkar variabilitet avseende intelligens om den nu kan mätas?

En idiot är väl en idiot i vilken kontext som helst oavsett hur manlig/kvinnlig han/hon är med denna kontexts mått mätt.

Om du däremot kan påvisa att man mäter intelligens helt olika i olika kulturer som någonstans korrelerar med genderattribut så kan det väl vara relevant.

http://www.medicalnewstoday.com/articles/232363.php

Det beror på sambandet när man ska inkludera biologiskt kön. Står så i ditt citat från Wikipedia.

"Sex differences

The differences between male and female sexes are anatomical and physiological; "sex" tends to relate to biological differences.

For instance, male and female genitalia, both internal and external are, of course, different; similarly, the levels and types of hormones present in male and female bodies are different.

Gender differences

Gender tends to denote the social and cultural role of each sex within a given society.4 Rather than being purely assigned by genetics as sex differences generally are, gender roles are adhered to as an (often subliminal) response to family interactions, the media, peers and education.5

The World Health Organization (WHO) describe "gender" like so:6

"Gender refers to the socially constructed characteristics of women and men - such as norms, roles and relationships of and between groups of women and men. It varies from society to society and can be changed."

Gender roles in particularly patriarchal societies are much more rigid than those in more liberal countries. In Saudi Arabia, for instance, a woman's gender role is as the homemaker, they are subservient to men and not provided certain freedoms such as driving."

Om man justerar för socialt betingade skillnader kan eventuellt kvarvarande skillnad vara biologisk. Ex: variabiliteten 1.3 (13 M : 10 F) sjunker till 1.1 eller mindre (11 M : 10 F). Denna skillnad kan bero på spatial förmåga som pojkar generellt har lite mer av än flickor.

Så det du säger är att spatial förmåga fluktuerar baserat på kulturell kontext men att test av intelligensen är statiskt. Därför kan man inte säga att variabiliteten hos män är större än hos kvinnor?

Men det blir väl bara relevant om resultaten inte är samstämmiga. Om resultaten visar samma var du än mäter så borde det ju vara tillförlitligt

Ja, det var precis det jag sa.

I Norge har ändringarna medfört att fler styrelser innehåller kvinnor med inte att fler norska kvinnor sitter i bolagsstyrelserna.

Skillnaden består i att det huvudsakligen är samma kvinnor som istället har fler uppdrag, i viss mån kompletterade av svenska och andra nordiska kvinnor.

Orsaken till att inte fler kvinnor har fått chansen är givetvis att det inte finns fler lämpliga kvinnor nu än tidigare. Det tar nämligen samma tid för kvinnliga och manliga civilekonomer med examina från NHH och civilingenjörer att utbilda sig.

Nu råkar det dock förhålla sig så att även i Norge studerar betydligt färre kvinnor än män till civilekonom vid NHH eller till civilingengör. Eftersom det givetvis är helt uteslutet att tillsätta människor med otillräckliga kvalifikationer, dvs med sämre utbildningar, så får det fåtal kvinnor som fullgjort nämnda utbildningar otaliga förfrågningar att sitta i diverse styrelser. De har det därmed betydligt bättre förspänt än sina manliga studiekamrater.

Tyvärr det hittills inte medfört några statistiskt gynnsamma resultat i de aktuella bolagen. Det har heller inte medfört att fler kvinnor fått chansen eller att fler kvinnor valt att studera till civilekonom vid NHH eller till civilingengör, trots att de kvinnor som valt att göra så har en utstakad framtid.

Det enda som åstadkommits är att norska kvinnliga styrelseproffs har så mycket uppdrag att de knappt hinner med samt att svenska och danska styrelseproffs rekryterats till Norge och därmed dränerat utbudet av kvinnor med rätt utbildning och meriter i dessa länder.

Fast nu är ju styrleseposter lite mer än enbart civilekonom och civilingenjör. Du har styrelser inom snart sagt alla möjliga områden i vårt samhälle. Och gällande just civilekonom så har jag för mig att det faktiskt är ett överksott på de universitetsutbildningarna av kvinnor (och varit ett tag).
Med andra ord så ja...du kan möjligen finna ett underskott i en viss generation av kvinnliga meriterade civilekonomer, men knappast om du kommer ner i åldrarna 30-40 ex. där är det nog mer jämnt.