Jag har alltid önskat att vid ett återbesök så ska Linda istället för nån bondgård styra sin stads-suv mot en förort 'a la 2017.
Skyndsamt ta sig genom centrum bland stirrande araber, ta sig upp för en trapp med idel utländska namn på dörrarna medan hon i en voice over deklarerar att 'Nästa
bonde var med i BSF 2009, och nu ska vi se hur det gick sen!' och så plingar hon på dörren och hör en karl fräsa 'JA VAD FAN, JAG KOMMER!' och så öppnar en arbeslöshets-skäggig bonde i y-frontskalsong och t-shirt uppe på magen.
I hallens står ett par soppåsar och en svart säck med ölburkar och på golvet ligger oöppnade brev märkta
inkasso och
kronofogdemyndigheten och en katt smiter ut medan Linda tar ett djupt andetag och kliver in.
Dom sätter sig vid bordet, samma bord som tidigare stod i köket på en bondgård i Härjedalen, och bonden bjuder på kanellängd och kaffebryggaren fräser och han rör i lite väl mycket socker i det där rävgiftet och börja berätta
'Ja, det började ju med att Anki, som jag valde, inte ville skriva på äktenskapord. Ja, så hade hon ju skulder visade det sig. Jag tog lån på gården och löste det där, och en dag när jag kom hem låg ett papper på bordet om skilsmässa.. jag fick sälja gården, och ja här sitter jag nu' medan han kväver en rap.
Det hade varit nåt det