Bostadsbubbla i Sverige?

Du har givetvis rätt på denna punkt.

Jag har mycket svårt att tänka mig att någon som är okunnig har skrivit denna rapport. Ändå gör de ett sådant elementärt misstag. När det sker så säger min ryggmärg att det är avsiktligt i avsikt att vilseleda läsaren.

Di plockar givetvis ut varje halmstrå angående ränteavdraget eftersom det ingår i deras långsiktiga lobby kampanj.

Jag har inte lusläst rapporten än men det verkar mest vara en massa rövslickeri. Enda vettiga jag kan se är att de antyder höjt amorteringskrav.

Nu är ju inte jag någon ekonom, men pratar inte punkt ett och två emot varandra?
Jag menar, i skolan så var det första vi fick lära oss om inflation, det var att det krävdes köpkraft från konsumenter. Finns det för mycket köpkraft så blir marknaden överhettad med hög inflation, och tvärtom.

Om man fasar ut ränteavdragen så bör väl detta leda till hämning av inflationen?!

Inflationen har ju varit långt under målet i många år nu....

Det jag har efterfrågat är ett sätt att mäta bubblan. Har vi inte det vet vi ju inte om/när den pyst ur. Den mätningen sitter ni fortfarande och försöker komma på.

Här utgår jag snällt från att bubbelpratarna ser en spekulationsbubbla.
Och av det följer att köpare har köpt excess bostäder eller iaf boyta. Det högre priset till följd av spekulationen har lett till mer produktion. Dvs hade vi inte haft en bubbla hade dom inte spekulationsköpt lika mycket. Och färre bostäder skulle ha byggts.

Den enkla logiken måste ni väl ändå klara att följa.

Konsekvensen blir då att vi, om vi har en bubbla, har mer bostäder än vi behöver när spekulationsköpen upphör.

Och ser vi till att priser på småhus, fritidshus, hyreshus har stigit likvärdigt har vi en bubbla för alla dessa. Och när bubblan pyser ur står vi med betydande överskott för alla dessa.
I stort sett kommer vi inte att ha någon nyproduktion på decennier.


Alternativt har vi ingen bubbla utan priserna har stigit som en konsekvens av stigande produktionskostnad. Men när jag nämner det får ni psykbryt. Därför var jag snäll och utgick från att det fanns en bubbla. Får du ett sammanbrott av det också.

Att man kopplar skuld med omsättning har nog att göra med att det är med omsättningen man skall betala skulden.
På samma sätt så kopplar man BNP mot statsskuld. (Under antagandet att staten roffar åt sig en given andel av BNP).

Dock förutsätter det att låntagaren amorterar bort lånet. Vilket varken bolåntagaren generellt gör, eller staten. I stället betalar man ränta på lånet.

Så man borde koppla skuld mot tillgång och ränteutgift mot inkomst. Och det är min uppfattning att banker iaf gör detta för bolåntagare.

Nu talar man om "resistans" mot chock. Och menar att det skall finnas marginal. Och det kan väl vara en riktig tanke. Och där har vi de sk kontantinsatskravet, som stipulerar att skulden inte får vara hur stor som helst i relation till tillgången. Och så har man krav på ränteutgift mot inkomst. Något som idag landar på max 9% av disponibel inkomst.

När man nu har kontantinsatskrav på köpta bostäder så utestänger man unga köpare från dessa.
Då bör man ordna så att unga kan hyra bostad. Men med hyresregleringen har man hindrat detta.

Här rekommenderar man borttagande av hyresreglering och det är logiskt och riktigt. Har man kontantinsatskrav så får man inte spärra ut unga människor från hyresrätter också.

Visst finns det en motsats.

Stiger realräntan så lär det lånas mindre. (Stiger nominell ränta och KPI likvärdigt så går det inte se att det lånas mindre. Räntekostnaden ökar inte då).

Och att lägga på en skatt på ränteutgift, vilket dubbelbeskattning på ränta innebär, är likvärdigt med att höja realränta för låntagaren.
Så ett borttagande av avdrag för underskott av kapital kommer att leda till mindre lånande.
Och det kommer att leda till stillastående eller fallande bostadspriser. Vilket kommer att stoppa nyproduktion. Och leda till stor arbetslöshet bland byggjobbare och hantverkare. (Dvs vi får en situation som liknar finanskrisen i USA där bostadsbyggandet också stoppades).

Vidare så leder högre realränta till att det blir dyrare att lånefinansiera köp öht. Därav måste konsumenterna minska sina inköp. Många butiker/leverantörer kommer då att sänka priser och sänka sina löner i den mån det går för att öht överleva. Detta kommer närmast att leda till fallande KPI.

Rimligen skall principen om dubbelbeskattning av ränta gälla generellt. Dvs näringslivet får inte heller dra av ränteutgifter. Det innebär att investeringar blir dyrare och det innebär att Fastighetsbolagen får högre kapitalkostnad. Vilket kommer att leda till högre hyror. De enda som kan betala är hyresgästerna. Och det kommer att leda till minskad konsumtion inte bara bland hyresgäster utan även folk med ägda bostäder.
Och den minskande konsumtionen kommer att leda till att butiker får slå igen, vilket drar upp arbetslösheten ytterligare.

Tror inte vi ska bli förvånade om arbetslösheten fördubblas med en sådan ändring. Och jag tvivlar starkt på att någon regering är speciellt intresserad av att genomföra den.

Man får väl konstatera att IMF inte använde hjärnan när dom skrev att ta bort ränteavdrag. Vad som än ligger bakom resonemanget så lär det inte vara något ekonomiskt rationellt, utan snarare politiskt i något avseende.

Du har givetvis rätt om hur man bör mäta.

Mäta tillgång mot omsättning är helkorkat. Enda logiska förklaringen jag kan se till att man gör detta systematiskt är att man försöker ljuga med statistik.

De flesta är nog överens om att hyresmarknaden är dysfunktionell. Personligen tycker jag man bör fortsätta utförsäljningen och flytta över beståndet till den marknadsbaserade BRF marknaden.
Då kan boende och fastighetsägaren göra upp på ett marknadsmässigt sätt utan att staten behöver blanda sig i och förändra gällande villkor och rättigheter för de inblandade. Sedan kan man använda vinsten till att bygga nya hyreshus där man sätter marknadshyra.

Det hjälper förstås inte de som gnäller. Eftersom de beståndet förändras från bostäder de inte kan få pga att det är lång kötid till bostäder de inte har råd med.

Det är bättre att tvinga fram en buffert på kostnadssidan än i tillgångar. Med en tvingande amortering så byggs även en buffert i tillgångar över tid. Lägg till regel som i USA att man har valet att lämna bostaden och skulden försvinner.

Återinför sedan fastighetsskatten och använde pengarna till att sänka vinst skatten på bostäder. Då kommer pensionärerna börja lämna villaområdena och vi får fart på omflyttningen igen.

Är inte grejen med en bubbla att den inte går att mäta? Eller hur mätte man bubblan i USA?

Jo precis, i samma ögonblick som den går att mäta har den spruckit.

Vore kul att få en pågående bubbla utpekad av skeptikerna i tråden. Finns det någon sådan någonstans?

Om den inte går att mäta så kanske den inte finns i sinnevärlden.


Vilken då bubbla?

Du tänker väl inte på den tillfälliga försvagningen i bostadspriser som startade ca 2008?
Och som återhämtas nu när konjunkturen är bättre.

Om det hade varit en bubbla så hade priserna stannat kvar på den urpysta nivån.

Det heter så ja. Ökningen av penningmängden = inflationen. Inflationen har gjort svenskarna tungt skuldsatta och fattiga. Små sketna bostäder i Rinkeby eller i Gamla stan har de inte råd med. Inflationen gjorde inte svenskarna skuldfria, det blev tvärtom, eller hur? På samma sätt skulle verklig deflation göra svenskarna starkare och mindre skuldsatta - och bubblan skulle börja pysa.

Bättre, antar jag, med bubbla som pyser istället för en bubbla som smäller. Men det finns ju alltid två olika sidor på varje mynt.

Så om något inte går att mäta finns det inte?

Det var alltså ingen husbubbla i USA?
Om vi utgår ifrån att det fanns det, skulle det inte gå att hävda att bubblan inte har spruckit helt, utan enbart lappats ihop tillfälligt med hjälp utav statlig inblandning, och därav har priserna inte gått ner ytterligare?