Baarneey:s guide till nyblivna T1
r:
Denna guide är i första hand avsedd att hjälpa de som ska börja läsa vid SU. Den är inte på något sätt uttömmande och jag har över huvud taget inte samma erfarenhet som de flesta andra i den här tråden. Emellertid är jag snart klar med T1 och har därför dels färsk kunskap om terminen, dels kan jag jämföra utgången av terminen med mina egna funderingar och förväntningar jag hade inför juristlinjen.
Allmänna frågor:
Är T1 på SU svår?
Nej, en normalbevågad individ med intresse för ämnet klarar sig galant och eftersom du kom in på juristlinjen är du förmodligen ganska intelligent. Jag blev antagen nästan sist av alla och jag har fått genomgående AB hittills. Det krävs bara att man pluggar smart för att uppnå höga betyg. Några förkunskaper inom juridik är inte heller nödvändiga.
Hur mycket studietid krävs det varje vecka?
Detta beror givetvis på ambitionsnivå och det är tentaperiod eller inte. Emellertid vill jag påstå att jag studerar mindre på juristlinjen än vad jag gjorde på gymnasiet och då har jag ändå som sagt AB på båda tentorna vi haft. Är det en vanlig vecka pluggar jag 5-6 h per dag inklusive obligatoriska moment såsom seminarier etc. Ifall det är tentaperiod eller inlämning av PM exempelvis kan det hända att jag sitter upp till 8 h men det är extremfall.
Mitt tips är att vara produktiv istället för upptagen. Sitt hellre och studera intensivt i fem timmar istället för att slöplugga i åtta timmar. Det är också viktigt att ha ett tydligt mål med varje studiepass som du kan utvärdera efteråt. På så sätt vet du om du varit effektiv eller inte och om du kanske måste ändra din studieteknik.
Vilken studieteknik är mest effektiv?
Testa dig fram! Det är viktigt att utgå från hur du ska examineras innan du börjar med pluggandet. På Jik:en får du t.ex. inte ha med någon kurslitteratur, till skillnad från Europarätten och Statsrätten. Således erfordras det att man kan mer kunskap utantill på Jik:en.
Detta är min studieteknik:
1. Jag börjar med pärmläsa all kurslitteratur och stryka under viktig information. Jag använder en färg för huvudregler och en färg för undantag. Denna process tar lång tid men det är så värt på tentan när man hittar informationen direkt. Dessutom använder jag flikar för viktiga områden i boken.
2. Därefter sammanfattar mina två kurskamrater och jag all kurslitteratur i ett gemensamt dokument. Oerhört värdefullt, dels eftersom man lär sig mycket när man får formulera informationen i böckerna med egna ord, dels på grund av att man får en överblick av ämnet och ganska snabbt kan man urskilja det viktigaste.
3. Sedan gör jag alla övningsfrågor som finns i studiematerialet (om det finns ett sådana). Ofta behandlar man övningsfrågor på seminarierna så ibland kommer detta steg tidigare i processen.
4. Nu gör jag ALLA tentafrågor minst två gånger. Först försöker jag lösa frågorna själv och sen diskuterar jag dem med mina kursare. Här är det viktigt att inte bara lära sig rätt svar utan även att lära sig på vilket sätt man ska presentera svaret för att få högsta poäng. Läs därför alltid tentasvar av gamla studenter!
5. Därefter gör jag upp en metod för hur tentafrågorna ska behandlas inom respektive område på tentan för att få så hög poäng som möjligt. Ofta får man mycket hjälp från sin seminarielärare i det här avseendet.
6. Sist tittar jag skummar jag igenom sammanfattningen och försäkrar mig om att jag kan alla koncept som presenteras.
Värt att nämna är att jag mycket sällan går på föreläsningar. De enda gångerna jag gör det är ifall jag på förhand vet att det är en bra föreläsare. På SU lägger föreläsarna upp sina "slides" från föreläsningarna på kurshemsidan och de använder jag dock ganska ofta. Speciellt om det handlar teorier som inte är saxade från kurslitteratur.
Specifika frågor för kurserna under T1:
Jik:en:
Under denna kurs har du som student vid SU ett rättsfallskoncentrat, ett caseseminarium och en tenta.
Hur får man maxpoäng på rättsfallskoncentratet?
Som student kan du på koncentratet erhålla noll poäng (underkänd), en poäng (godkänd), eller två poäng (utmärkt). Kraven för att få ett poäng är väldigt låga och ingen i min grupp blev underkänd. Enligt min lärare under Jik:en brukade denne ge ungefär två elever av trettio två poäng. Även om det är svårt att uppnå är det långt ifrån omöjligt. Jag uppnådde t.ex. två poäng.
Så här gjorde jag:
1. Printade det tilldelade rättsfallet jag fick. Markerade det viktiga med färgpennor. Försökte urskilja rättsfrågan.
2. Skrev ett första utkast där fokus mest låg på att få ner den mest väsentliga informationen och strukturera den på ett bra sätt.
3. Läste gamla PM som fanns på kurshemsidan och tittade särskilt på språket. Språket i koncentratet är oerhört viktigt om du vill uppnå två poäng.
4. Lät min släkting (verksam jurist) läsa både rättsfallet och koncentratet och tog del av vederbörandes synpunkter.
5. Tog hjälp av två äldre juriststudenter som läste och kommenterade koncentratet.
6. Skrev klart koncentratet.
Hur får man maxpoäng på caseseminariet?
På caseseminariet kan du få noll poäng (underkänd), två poäng (godkänd), eller fyra poäng (utmärkt).
Caset består delvis av en presentation som förbereds i grupp och dels en efterföljande i diskussion i klassen för alla grupper. Kraven för fyra poäng verkade variera från seminariegrupp till seminariegrupp. I vår grupp var det inte alls svårt att få fyra poäng. Det krävdes bara en hyfsad presentation och att man räckte upp handen två gånger under diskussionerna och framförde någon synpunkt.
Hur får man AB på tentan?
Jag använde modellen för studieteknik som redogjorts för ovan. Beträffande Jik:en används även lagboken, därför är det definitivt nödvändigt att du markerar med färgpennor i den, både huvudregler och undantag.
Tentan på Jik:en genomgick en förändring HT 16 och består nu av följande:
1. Avtalsfråga (5 p.)
2. Skadeståndsrätt (5 p.)
3. Straffrätt (5 p.)
4. Rättsfall (5 p.)
Max: 20 + 6 extrapoäng från koncentratet och caset= 26 p.
De tre förstnämnda frågorna följer denna mall:
Given fråga inom respektive område
a) En delfråga om ett givet scenario som ger upp till tre poäng.
Hur jag löste denna typ av fråga: Utgick från metoden som jag numera kunde som ett rinnande vatten.
b) En delfråga som kan utgå från ett scenario men som kräver ett mer teoretiskt svar där du ska koppla till centrala koncept inom juridiken.
Hur jag löste denna typ av fråga: Här är det oerhört viktigt att du har läst Vad är rätt? och Finna rätt. Har du läst dem med den ovan anförda metoden är dessa frågor inte svåra.
Vad gäller rättsfallet är det bara att förbereda sig genom att plugga på gamla rättsfallsfrågor på gamla tentor och dem som finns i studiematerialet. Använd din tid väl så att du inte måste stressa med denna fråga. Här finns många relativt enkla poäng att plocka!
Europarätten:
Under denna kurs har du som student vid SU en PM, ett caseseminarium och en tenta.
I den här kursen får man inte ta med sig poäng till tentan på liknande sätt som under Jik:en. Du kan alltså bara få godkänt på PM och caset. Kraven för att nå godkänt på dessa är inte alls höga. Beträffande PM skrev jag den med ungefär samma process som vid rättsfallskoncentratet. Var dock noga med att du följer formalia! På caset fick alla som deltog godkänt oavsett delaktighet så här behöver du inte alls oroa dig.
Hur får man AB på tentan?
Jag använde modellen för studieteknik som finns beskriven ovan. Dock får man ha sig hjälpmedel under ordinarie tentamen. Därför skrev jag upp de modeller som fanns på "slides" från föreläsningar (framförallt om de inte uttryckligen fanns i kurslitteraturen). Jag skrev även upp de frågemetoder som jag gjort själv och som baserades på facit på gamla tentafrågor. Allt detta skrev jag upp i seminariematerialet, där det fanns många tomma sidor och som var tillåtet att ta med på tenta.
Tentan i Europarätten har nyligen förändrats, jämfört med tidigare år har den fler frågor men som består av mindre fakta. Examinationen bestod först av en dugga som gjordes precis innan ordinarie tentamen skrevs. Duggan kunde ge upp sex poäng och bestod av lika många frågor som hade olika svarsalternativ, men inga hjälpmedel var tillåtna. Själva ordinarie tentamen bestod av fyra frågor med tillhörande delfrågor.
Statsrätten:
Det är den kursen jag läser just nu och jag kan därför inte lämna några bra tips angående denna kurs än.
Hoppas den här guiden hjälper någon i alla fall!
Mvh
Baarneey
r:Denna guide är i första hand avsedd att hjälpa de som ska börja läsa vid SU. Den är inte på något sätt uttömmande och jag har över huvud taget inte samma erfarenhet som de flesta andra i den här tråden. Emellertid är jag snart klar med T1 och har därför dels färsk kunskap om terminen, dels kan jag jämföra utgången av terminen med mina egna funderingar och förväntningar jag hade inför juristlinjen.
Allmänna frågor:
Är T1 på SU svår?
Nej, en normalbevågad individ med intresse för ämnet klarar sig galant och eftersom du kom in på juristlinjen är du förmodligen ganska intelligent. Jag blev antagen nästan sist av alla och jag har fått genomgående AB hittills. Det krävs bara att man pluggar smart för att uppnå höga betyg. Några förkunskaper inom juridik är inte heller nödvändiga.
Hur mycket studietid krävs det varje vecka?
Detta beror givetvis på ambitionsnivå och det är tentaperiod eller inte. Emellertid vill jag påstå att jag studerar mindre på juristlinjen än vad jag gjorde på gymnasiet och då har jag ändå som sagt AB på båda tentorna vi haft. Är det en vanlig vecka pluggar jag 5-6 h per dag inklusive obligatoriska moment såsom seminarier etc. Ifall det är tentaperiod eller inlämning av PM exempelvis kan det hända att jag sitter upp till 8 h men det är extremfall.
Mitt tips är att vara produktiv istället för upptagen. Sitt hellre och studera intensivt i fem timmar istället för att slöplugga i åtta timmar. Det är också viktigt att ha ett tydligt mål med varje studiepass som du kan utvärdera efteråt. På så sätt vet du om du varit effektiv eller inte och om du kanske måste ändra din studieteknik.
Vilken studieteknik är mest effektiv?
Testa dig fram! Det är viktigt att utgå från hur du ska examineras innan du börjar med pluggandet. På Jik:en får du t.ex. inte ha med någon kurslitteratur, till skillnad från Europarätten och Statsrätten. Således erfordras det att man kan mer kunskap utantill på Jik:en.
Detta är min studieteknik:
1. Jag börjar med pärmläsa all kurslitteratur och stryka under viktig information. Jag använder en färg för huvudregler och en färg för undantag. Denna process tar lång tid men det är så värt på tentan när man hittar informationen direkt. Dessutom använder jag flikar för viktiga områden i boken.
2. Därefter sammanfattar mina två kurskamrater och jag all kurslitteratur i ett gemensamt dokument. Oerhört värdefullt, dels eftersom man lär sig mycket när man får formulera informationen i böckerna med egna ord, dels på grund av att man får en överblick av ämnet och ganska snabbt kan man urskilja det viktigaste.
3. Sedan gör jag alla övningsfrågor som finns i studiematerialet (om det finns ett sådana). Ofta behandlar man övningsfrågor på seminarierna så ibland kommer detta steg tidigare i processen.
4. Nu gör jag ALLA tentafrågor minst två gånger. Först försöker jag lösa frågorna själv och sen diskuterar jag dem med mina kursare. Här är det viktigt att inte bara lära sig rätt svar utan även att lära sig på vilket sätt man ska presentera svaret för att få högsta poäng. Läs därför alltid tentasvar av gamla studenter!
5. Därefter gör jag upp en metod för hur tentafrågorna ska behandlas inom respektive område på tentan för att få så hög poäng som möjligt. Ofta får man mycket hjälp från sin seminarielärare i det här avseendet.
6. Sist tittar jag skummar jag igenom sammanfattningen och försäkrar mig om att jag kan alla koncept som presenteras.
Värt att nämna är att jag mycket sällan går på föreläsningar. De enda gångerna jag gör det är ifall jag på förhand vet att det är en bra föreläsare. På SU lägger föreläsarna upp sina "slides" från föreläsningarna på kurshemsidan och de använder jag dock ganska ofta. Speciellt om det handlar teorier som inte är saxade från kurslitteratur.
Specifika frågor för kurserna under T1:
Jik:en:
Under denna kurs har du som student vid SU ett rättsfallskoncentrat, ett caseseminarium och en tenta.
Hur får man maxpoäng på rättsfallskoncentratet?
Som student kan du på koncentratet erhålla noll poäng (underkänd), en poäng (godkänd), eller två poäng (utmärkt). Kraven för att få ett poäng är väldigt låga och ingen i min grupp blev underkänd. Enligt min lärare under Jik:en brukade denne ge ungefär två elever av trettio två poäng. Även om det är svårt att uppnå är det långt ifrån omöjligt. Jag uppnådde t.ex. två poäng.
Så här gjorde jag:
1. Printade det tilldelade rättsfallet jag fick. Markerade det viktiga med färgpennor. Försökte urskilja rättsfrågan.
2. Skrev ett första utkast där fokus mest låg på att få ner den mest väsentliga informationen och strukturera den på ett bra sätt.
3. Läste gamla PM som fanns på kurshemsidan och tittade särskilt på språket. Språket i koncentratet är oerhört viktigt om du vill uppnå två poäng.
4. Lät min släkting (verksam jurist) läsa både rättsfallet och koncentratet och tog del av vederbörandes synpunkter.
5. Tog hjälp av två äldre juriststudenter som läste och kommenterade koncentratet.
6. Skrev klart koncentratet.
Hur får man maxpoäng på caseseminariet?
På caseseminariet kan du få noll poäng (underkänd), två poäng (godkänd), eller fyra poäng (utmärkt).
Caset består delvis av en presentation som förbereds i grupp och dels en efterföljande i diskussion i klassen för alla grupper. Kraven för fyra poäng verkade variera från seminariegrupp till seminariegrupp. I vår grupp var det inte alls svårt att få fyra poäng. Det krävdes bara en hyfsad presentation och att man räckte upp handen två gånger under diskussionerna och framförde någon synpunkt.
Hur får man AB på tentan?
Jag använde modellen för studieteknik som redogjorts för ovan. Beträffande Jik:en används även lagboken, därför är det definitivt nödvändigt att du markerar med färgpennor i den, både huvudregler och undantag.
Tentan på Jik:en genomgick en förändring HT 16 och består nu av följande:
1. Avtalsfråga (5 p.)
2. Skadeståndsrätt (5 p.)
3. Straffrätt (5 p.)
4. Rättsfall (5 p.)
Max: 20 + 6 extrapoäng från koncentratet och caset= 26 p.
De tre förstnämnda frågorna följer denna mall:
Given fråga inom respektive område
a) En delfråga om ett givet scenario som ger upp till tre poäng.
Hur jag löste denna typ av fråga: Utgick från metoden som jag numera kunde som ett rinnande vatten.
b) En delfråga som kan utgå från ett scenario men som kräver ett mer teoretiskt svar där du ska koppla till centrala koncept inom juridiken.
Hur jag löste denna typ av fråga: Här är det oerhört viktigt att du har läst Vad är rätt? och Finna rätt. Har du läst dem med den ovan anförda metoden är dessa frågor inte svåra.
Vad gäller rättsfallet är det bara att förbereda sig genom att plugga på gamla rättsfallsfrågor på gamla tentor och dem som finns i studiematerialet. Använd din tid väl så att du inte måste stressa med denna fråga. Här finns många relativt enkla poäng att plocka!
Europarätten:
Under denna kurs har du som student vid SU en PM, ett caseseminarium och en tenta.
I den här kursen får man inte ta med sig poäng till tentan på liknande sätt som under Jik:en. Du kan alltså bara få godkänt på PM och caset. Kraven för att nå godkänt på dessa är inte alls höga. Beträffande PM skrev jag den med ungefär samma process som vid rättsfallskoncentratet. Var dock noga med att du följer formalia! På caset fick alla som deltog godkänt oavsett delaktighet så här behöver du inte alls oroa dig.
Hur får man AB på tentan?
Jag använde modellen för studieteknik som finns beskriven ovan. Dock får man ha sig hjälpmedel under ordinarie tentamen. Därför skrev jag upp de modeller som fanns på "slides" från föreläsningar (framförallt om de inte uttryckligen fanns i kurslitteraturen). Jag skrev även upp de frågemetoder som jag gjort själv och som baserades på facit på gamla tentafrågor. Allt detta skrev jag upp i seminariematerialet, där det fanns många tomma sidor och som var tillåtet att ta med på tenta.
Tentan i Europarätten har nyligen förändrats, jämfört med tidigare år har den fler frågor men som består av mindre fakta. Examinationen bestod först av en dugga som gjordes precis innan ordinarie tentamen skrevs. Duggan kunde ge upp sex poäng och bestod av lika många frågor som hade olika svarsalternativ, men inga hjälpmedel var tillåtna. Själva ordinarie tentamen bestod av fyra frågor med tillhörande delfrågor.
Statsrätten:
Det är den kursen jag läser just nu och jag kan därför inte lämna några bra tips angående denna kurs än.
Hoppas den här guiden hjälper någon i alla fall!
Mvh
Baarneey
__________________
Senast redigerad av Baarneey 2016-12-31 kl. 02:04.
Senast redigerad av Baarneey 2016-12-31 kl. 02:04.
.