Bostadsbubbla i Sverige?

Inflation = ökad penningmängd

Absolut, viljan att låna för att köpa har funnits tidigare. Däremot lånar vi mer när det är billigare. Sen är det skillnad att låna till att köpa en bil eller att låna för att köpa en bostad.

Har byggnadskostnaderna ökat i relation till uppgången i bostadspriser? Finns det någon graf eller liknande på detta? (möjligt att jag har missat det om det postats tidigare i tråden)

Mordförsök kan leda till mord, men mordförsök är inte detsamma som mord.

Men om de nu inte är bostäder du vill ha som referens att mäta mot. Vad är det då.


Du behöver återkomma med vad du menar med inflation. (Och hur den mäts).


Fast viljan att låna till bostäder har vi alltid haft. Det är inget nytt. Och vi lånar till andra varor utan att de stiger i pris. Dina funderingar haltar väldeliga.

Sedan har vi stigande byggnadskostnad som stiger och där bostadspriserna stigar på samma sätt och ungefär lika mycket.
Varför är det inte så enkelt som att byggnadskostnaderna är det som driver upp bostadspriserna?
[/quote]


Brukar vanligtvis inte läsa dina inlägg alls, men det fetmarkerade fick mig att reagera... menar du på fullaste allvar att du faktiskt tror att detta är den främsta anledningen till dagens bostadspriser? Du tror alltså inte att den låga räntan, och således den låga månatliga kostnaden/utgiften/whatever för att låna mångmiljonbelopp, har och har haft inverkan på dagens prisbild på det "ägda" boendet? Om du tror att det faktiskt haft inverkan, ta gärna fram måttstocken och mät upp hur stor du anser att denna inverkan är. Det går bra att svara i procent.

Du verkar sitta på mångårig statistik kring andrahandshyror, langa fram den nu.

Kraftiga förändringar i kostnaden för att bo skulle mycket riktigt dra ner värdet på bostäderna. En av följderna skulle bli tvärnit på nybyggandet. Men vi har en eftersläpning innan lavinen av konkurser skulle mynna ut i lägre byggkostnader. Eftersom inget kommer att byggas alls så blir egentligen byggkostnaden irrelevant som referens.

Ökad penningmängd kanske är ett nödvändigt men knappast ett tillräckligt kriterium. Vad som behövs är väl att mer pengar jagar samma varor, vilket brukar leda till ökade priser. Om en ökad peningmängd korrelerar med ökat välstånd (=ökad antal varor) så behöver inte priserna påverkas överhuvudtaget. Då talar vi helt enkelt om en icke-inflationsdriven tillväxt. Vi producerar mer och penningmängden justeras för att reflektera detta.

Frågan blir ju givetvis vad som ska ingå när man beräknar inflationen. Idag ingår inte en del saker som vi ser ökar i pris (läs:bostäder och villor) och endast de löpande kostnaderna för dessa ingår i KPI.
Hur ska man förhålla sig till att vissa varor förändras under tid? En tomat är en tomat, både idag och för 10 och 20 år sedan, men en telefon har helt andra egenskaper under samma period. Vissa varor kvalitetsjusteras i sin vikting på ett sätt som döljer en prisökning, och då inte anses utgöra inflation.

Jag tror inte att det finns ett rätt sätt att mäta detta, för vi har inget facit att gå till, utan det handlar nog om att hitta en så rättvisande bild som möjligt. Att bara mäta penningmängden tror jag blir missvisande.

Ökad penningmängd är inte inflation och att använda denna siffra rakt av skulle få helt galna effekter.

Jag skummade igenom lite redovisningar från byggbolag. Spontant verkar det skumt att bolagen inte gör mer vinst. Men jag lyckas inte sätta fingret om det ligger en hund begravd eller inte. Pengar kanske smusslas ut genom kreditkostnader eller liknande.

Att vi har ökade byggkostnader är visserligen sant. Det är enligt mig dock en effekt av ökad köpkraft. Så man bygger bostäder av högre kvalitet och materialval eftersom köparna kan och vill betala för detta. Arbetarna ser också de högre priserna och vill givetvis ha sin del av kakan och pressar upp lönerna.

De största prisökningarna sker dock i områden där det inte byggs något alls eftersom utrymme saknas. Då är referensen till byggkostnader helt irrelevant.

Som enskild komponent vore det fel ja, men den är en del av pusslet eftersom ökad mängd pengar utan ökad produktivitet innebär att det befintliga penningvärdet späds ut, dvs inflation.


Exakt, det är att folk vill betala priserna som drivit upp byggkostnaderna, inte tvärtom.


Japp, hade Alpha101 haft rätt i sin tes om byggkostnaden som empiriskt faktum till varför priserna stigit skulle inte det du skriver vara verklighet, vilket det såklart är, vi är helt överens där.

"normalt". Är det något slags medelvärdestänkande du håller på och yrar om.
Jesses, när signaturen Trillske får syn på detta kommer du att få så mycket stryk att du inte kan sitta på en vecka.

Vad du säger är alltså att det finns utrymme för ytterligare höjning i bostadspriser innan man når taket på betalviljan.
Så enligt ditt förmenande verkar det råda en slags inverterad bubbla, som pyser ur i takt med att priserna stiger.

Tja, kanske det.

Tack för ett tänkvärt inlägg! Du får gärna utveckla resonemangen lite, gällande skillnaderna mellan sf och stockholm, och om man ser tydliga samband mellan hyra och lånkostnaderför boende i sf.

Eftersom spöket Trillske inte kommer att kunna presentera någon statistik som säger att andrahandshyrorna har stått still, så kan man dock se att andra tycker tvärtom.

http://www.hemhyra.se/tips/sa-dyrt-ar-det-att-hyra-bostadsratt

Jag ser inget vettigt sätt att vikta in penningmängden som en komponent.

Att två personer byter bostad med varandra till allt högre belåningsgrad ökar penningmängden. Alla prylar kostar fortfarande samma sak. Även lönerna är oförändrade. Till och med boendekostnaden är oförändrad.

Tycker du verkligen att vi har inflation då?

Enligt mig så behöver krediterna även leta sig ur i konsumtions leden. Då ska det driva upp löner och priser. Vilket mäts av KPI. Som ni noterar sker detta endast i begränsad omfattning av en massa anledningar som har väldigt lite med bostadsmarknaden att göra.