Ser på hela serien igen tror det är femte gången. Satan vad jag stör mig på Meadow , är inne på säsong två nu och spolar förbi varje scen som hon är med i.
Ser på hela serien igen tror det är femte gången. Satan vad jag stör mig på Meadow , är inne på säsong två nu och spolar förbi varje scen som hon är med i.
Om man läser i kommentarsfälten på Sopranosklipp på Youtube, så verkar det som att både A.J. och Meadow är två av seriens mest illa omtyckta karaktärer. Ofta på grund av att de uppfattas som bortskämda och gnälliga. Det är väl lite det som är tanken, kanske. Båda är ju tonåringar mer eller mindre hela serien och beter sig på sätt, som är typiska för tonåringar/yngre människor. A.J. hamnar ständigt i trubbel på olika sätt och vid ett tillfälle vill Tony skicka iväg honom till en militärskola. Meadows inställning till sin far och hans generation förklaras på ett bra sätt i den här artikeln från engelska Wikipedia.
Ironiskt nog dejtar hon Patsy Parisis son vid seriens slut.
Jag tror att syftet med karaktärerna A.J. och Meadow delvis är att belysa kontrasten mellan den äldre generationen, som håller fast vid sitt italienska arv och olika aspekter av dess levnadssätt, exempelvis de brottsliga, som har förts vidare från Tonys far och farbror till honom själv, och den yngre, mer frispråkiga, amerikanska generationen.
__________________
Senast redigerad av FromAnotherPlace 2016-12-11 kl. 06:57.
Dessa scener tycker jag de kunde skippat totalt, och bara låtit henne dött. Fast synd att hon dog Irl hade varit grymt och se henne vittna mot Tony om det gick så långt.
Jag tror att syftet med karaktärerna A.J. och Meadow delvis är att belysa kontrasten mellan den äldre generationen, som håller fast vid sitt italienska arv och olika aspekter av dess levnadssätt, exempelvis de brottsliga, som har förts vidare från Tonys far och farbror till honom själv, och den yngre, mer frispråkiga, amerikanska generationen.
Troligt är det en liten del av syftet. Hela serien har sådana referenser, även slutscenen där låten "Made In America" spelas vilket är en klar referens, enligt David Chase, till hur den italienska maffian faktiskt inte är särskilt italiensk längre utan den har blivit amerikansk. En annan god referens är när Paulie och Tony reser till Italien och hur felplacerade de är trots att de umgås med andra maffiamedlemmar.
Roligt är förresten hur det avslöjas i serien hur Paulie:
Faktiskt inte är helitalienare utan halvryss, pappan är ryss vilket med både dåtidens och dagens maffiastandard innebär att han egentligen inte så ska få vara en made man.
Troligt är det en liten del av syftet. Hela serien har sådana referenser, även slutscenen där låten "Made In America" spelas vilket är en klar referens, enligt David Chase, till hur den italienska maffian faktiskt inte är särskilt italiensk längre utan den har blivit amerikansk. En annan god referens är när Paulie och Tony reser till Italien och hur felplacerade de är trots att de umgås med andra maffiamedlemmar.
Roligt är förresten hur det avslöjas i serien hur Paulie:
Faktiskt inte är helitalienare utan halvryss, pappan är ryss vilket med både dåtidens och dagens maffiastandard innebär att han egentligen inte så ska få vara en made man.
Ja, det där med Italienresan har jag noterat också. Hur de liksom är främlingar i ''moderlandet'', hur de inte passar in varken bland civilbefolkningen eller italienska maffiosos. På samma sätt passar de inte heller riktigt in i USA helt och hållet. Det är som att de befinner sig i ingenmansland och varken riktigt räknas som amerikaner i USA eller italienare i Italien. En form av utanförskap var de än är. En annan referens till det här är ju hur...
...Furio kommer till New Jersey efter Tonys, Chris & Paulies besök i Neapel. Till en början verkar han vara fascinerad över mycket med det amerikanska livet, men sedan återvänder han till Italien för sin fars begravning och säger sedan någonting i stil med att ''det inte känns som hemma längre'' (parafras). Sedan verkar han vara deprimerad över att återvända till USA. Han har också hamnat i en sorts ingenmansland mellan den amerikanska och den italienska kulturen.
Angående det där med Paulie:
Det sägs väl aldrig att Paulies pappa var ryss? Det avslöjas att han var en soldat som hette Ross eller Russ. Så här står det om karaktärens bakgrund på engelska Wikipedia:
Citat:
According to The Sopranos: A Family History, Peter Paul "Paulie" Gualtieri, son of Gennaro Gualtieri (although Paulie's biological father was later revealed to be a World War II soldier named "Russ"), has been a troubled street kid from the age of nine.
Jag tror i alla fall inte att det avslöjas någonting om hans fars nationella tillhörighet, så möjligheten finns ju fortfarande att Paulie endast är halvitalienare via sin mors sida.
Inte lätt att välja ut barnskådisar, som sedan ska följa med i 8 år.
Fast var inte AJ snäppet värre ?
tyckte a.j var både obehaglig och obegåvad. Han hade aldrig svar på tal, utan man fick mest följa hans obehagliga tomma blick. Lite bättre blev han när han själv blev mer av en aktör men då var ju serien nästan slut. Meadow var också störigt, men mer övertygande, förutom med sin senaste pojkvän han var ju verkligen bara risig. Hon blev värre med åren faktiskt.
Måste fråga er som sett hela serien....
Jag har hela boxen med alla säsonger, men efter drygt halva säsong 1 tröttnade jag och gav upp, det har gått nåt år sen dess och nu har jag sett om mina favoritserier x antal gånger bla Prison break, Breaking bad, Lost, Desperate housewifes, Dallas och några till så jag funderar på att ge The sopranos en chans till eftersom väldigt många säger att den är så jävla bra... Frågan är då om säsong 1 är halvdålig enl er och att den blir bättre bara man har tagit sig igenom en el två säsonger? Påminner den något om ovan nämnda serier? För va jag kan minnas så tyckte jag den var rätt seg och händelselös, men det kan ha berott på att jag hade skyhöga förväntningar pga rankad som en av de bästa serierna all time high I flera undersökningar och sen jämförde jag den med mina favoriter plus att jag ännu hade andra serier som jag ännu inte hade tröttnat på då jag är en som kan se en serie 15-20 ggr om jag fastnat för dom! Jag lever mig in i dom och har svårt att sluta se dom och ägnar mellan 5-10 timmar om dagen när jag fastnat för något som jag gillar! Finns ett fåtal som har denna effekt på mig, bla ovannämnda serier plus några till. Så slutligen, bör jag se om säsong 1 och fortsätta se vidare el är övriga säsonger liknande säsong 1? Eller skiljer dom sig från S1? Vet att nästan alla som är inne på detta forum gillar serien så att fråga om den är bra ger mig inte nån ledning utan jag vill veta om S1 är snarlik övriga säsonger?
Tack på förhand!
Mvh Kimson941
Måste fråga er som sett hela serien....
Jag har hela boxen med alla säsonger, men efter drygt halva säsong 1 tröttnade jag och gav upp, det har gått nåt år sen dess och nu har jag sett om mina favoritserier x antal gånger bla Prison break, Breaking bad, Lost, Desperate housewifes, Dallas och några till så jag funderar på att ge The sopranos en chans till eftersom väldigt många säger att den är så jävla bra... Frågan är då om säsong 1 är halvdålig enl er och att den blir bättre bara man har tagit sig igenom en el två säsonger? Påminner den något om ovan nämnda serier? För va jag kan minnas så tyckte jag den var rätt seg och händelselös, men det kan ha berott på att jag hade skyhöga förväntningar pga rankad som en av de bästa serierna all time high I flera undersökningar och sen jämförde jag den med mina favoriter plus att jag ännu hade andra serier som jag ännu inte hade tröttnat på då jag är en som kan se en serie 15-20 ggr om jag fastnat för dom! Jag lever mig in i dom och har svårt att sluta se dom och ägnar mellan 5-10 timmar om dagen när jag fastnat för något som jag gillar! Finns ett fåtal som har denna effekt på mig, bla ovannämnda serier plus några till. Så slutligen, bör jag se om säsong 1 och fortsätta se vidare el är övriga säsonger liknande säsong 1? Eller skiljer dom sig från S1? Vet att nästan alla som är inne på detta forum gillar serien så att fråga om den är bra ger mig inte nån ledning utan jag vill veta om S1 är snarlik övriga säsonger?
Tack på förhand!
Mvh Kimson941
Jag tycker att hela serien håller en hög kvalitet. Jag tycker att det är ett nöje att följa serien från början till slut. Möjligtvis att den blir lite bättre efter s. 1, men min spontana tanke är att om du såg halva s. 1 utan att finna den intressant på något sätt, så tror jag helt enkelt inte att det är en serie för dig. Men du kan ju ge den en till chans. Ibland ändrar man ju uppfattning med tiden. Det har hänt att jag har försökt mig på att se filmer och TV-serier och inte gillat dem alls första gången, för att sedan ge dem ett till försök långt senare och älskat dem.
Jag tycker att hela serien håller en hög kvalitet. Jag tycker att det är ett nöje att följa serien från början till slut. Möjligtvis att den blir lite bättre efter s. 1, men min spontana tanke är att om du såg halva s. 1 utan att finna den intressant på något sätt, så tror jag helt enkelt inte att det är en serie för dig. Men du kan ju ge den en till chans. Ibland ändrar man ju uppfattning med tiden. Det har hänt att jag har försökt mig på att se filmer och TV-serier och inte gillat dem alls första gången, för att sedan ge dem ett till försök långt senare och älskat dem.
Tack för ditt svar! Jag ska ge den en chans till när jag har tröttnat på mina favoritserier ordentligt! Kan ju vara som du skriver, att man kommer att gilla den denna gången! Hoppas på det 😀
Jag har inte riktigt förstått hur New York-familjen är styrd. Carmine är väl bossen. Vad har Johnny Sack för ställning? Han har lite för mycket deg och inflytande för att "bara" vara capo. Eller är det uppdelat i stadsdelar? Typ Queens - Lupertazzi / Brooklyn - Sacrimoni. När Carmine, Sack och Tony diskuterar Ralph i säsong fyra känns det som Carmine har den högsta ranken av alla tre. Står han över Tony? Jag blir inte riktigt klok på alla släktträd man kan hitta på internet..