För bara några år sen brukade jag prata om hur tomt det skulle vara utan ett jobb och att jag garanterat hade fortsatt jobba. Sen gick jag in i väggen (även om jag tycker det låter så fånigt att säga så) att det inte längre var så otänkbart.
Nu har jag inte jobbat på över ett år och är i praktiken ekonomiskt oberoende vilket jag dock nått genom att flytta till ett varmt U-land. Som jag gillar så inget fel så. Men samtidigt kanske det inte är att kalla för ekonomiskt oberoende då jag anpassat mig efter ekonomin. Jag hade med en starkare ekonomi tagit andra val. Men jobba behöver jag inte.
I början var det rätt segt men sen kommer man in i det.
Mina dagar ser väl ut ungefär såhär:
Vakna sent så man har mer tid den svala sidan av dygnet
Dra och simma i havet
Hem, kolla börs, dricka kaffe, frukost
Dra till marknaden för kompleterande inköp av mat/gas etc.
Spela lite spel/plugga språk/träffa nån polare
Käka middag, ut och dricka lite öl om det är en av dom dagarna. Annars ta det lugnt hemma eller hos nån vän. Men det sociala blir den största delen av vardagen.
Sen på det blir det lite resor.
Egentligen ser livet ut ungefär som det gjorde hemma bara att tiden jag brukade jobba har bytts ut med att slösa tiden på något annat sätt. Hemma var det också träna/träffa polare utöver att jobba. Älskar att spela Rust så har inga problem att fördriva hela dagar med det.
Dock vill jag väl med tiden börja göra saker igen men det känns fortfarande för avlägset då jag vantrivdes så otroligt med jobbet och så innan jag stack.
Edit: Alltså att vara ekonomiskt oberoende betyder ju inte att man är på en konstant semester där man gör superintressanta saker varje dag. Jag har bara slutat jobba. Resten ser likadant ut förutom att det är 33c+ på dagen och runt 25 på natten