Jag hoppas att du inte har rätt. Med tanke på hur situationen ser ut nu (med superlåga ränta, bubbelvarningar och massiv skuldsättning osv) så önskar man ju att den interna marknadskontrollen var stark och seriös, men många mäklare ser nog mellan fingrarna med mycket skit, och nu är inte köparna så eftertänksamma som de borde vara - Svensson har på tok för bråttom, och risken för missbedömningar är stor ...
Det är ju ganska lustigt också, att så många blankt förnekar att de befinner sig på en spekulationsmarknad, samtidigt som spekulerar hela dagarna, blåser upp den egna bostadens värde, köper övervärderade bostäder, planerar komplexa bostadstrappor (säljer den grejen just då kan jag hoppa dit nästa år, och så cashar jag in ordentligt 2020 osv) ...
De groteskt överdrivna priserna är ju klassiska symptom på spekulation, och det är nästan lite gulligt att det finns en snuttefilt för bostadsägare som inte ser spekulationen ... Snuttefilten heter "bostadsbrist". "Det är bostadsbrist" hojtar bostadsägarna, blåögda och fantasifulla som femåringar ...
De önskar verkligen att prisraketens existens beror på bostadsbrist, som självklart inte finns.
Det finns fördelningsproblem och det finns preferensproblem och det finns strukturproblem, men någon brist på bostadsytor finns det inte, och det har aldrig funnits det heller ...
Jag har bott i S-holm i över 20 år, och jag har aldrig sett nån bostadsbrist. Däremot har jag sett mentaliteten förändras, och man kräver så mkt pengar för boenden att många behövande inte ens bryr sig om att leta ... medelinkomsttagarna och fattiglapparna blir helt enkelt utfrysta, och trissar såklart inte upp några priser nånstans.
Det är knappast nyanlända, studenter, svetsare och dubbelarbetande, ensamstående mammor med 3 barn som höjer priserna i storstäderna ...
Nej, det vi ser är slutet på en klassisk spekulationskarusell, där färre och färre och dyrare och dyrare bostäder snurrar runt, i allt mindre kretsar ... de som har det bra ställt tror att det finns ett yttre tryck som driver upp priserna, men de välbeställda gör affärer med varandra, samtidigt som bankerna vräker ut snorbilliga lån ... det är bostadsägarnas spekulationskultur + de suspekta lånen som blåser upp bubblan ...
I slutet på spekulationskarusellen fryser allt fast, och sedan sjunker priserna snabbt ...
Till slut finns det bara två spekulanter kvar, som kommer för att stirra på samma funkisetta (som sålts 10 ggr på fem år), som kostar 8 miljoner, och ingen vill köpa ...
Då blir säljaren nervös, sänker lite, får sälja, och sedan sker en allmän tillbakagång ...
De lottlösa, presumtiva köparna är ytterst känsliga, och kommer att reagera så fort någon börjar sänka. Får man minsta vittring och tror att man kan vänta ut marknaden, som varit stängd i åratal, då gör man det ...
Just nu känns hela situationen också väldigt konstruerad - och skör ... det finns för många snorbilliga lån, amorteringskraven är låga (eller obefintliga), priserna skenar (och håller tom på att lämna löneutvecklingen efter sig), och köpkraften urholkas ...
Vi får mindre och mindre för våra bopengar, vilket bör oroa de flesta ...
Och nu har vi hamnat i en riktigt konstig sits, iaf i S-holm, för många av de gamla sossekåkarna i förorterna, som aldrig har haft nån status, är bättre byggda än vissa svindyra, centrala nybyggen, som man lånar flera miljoner för att bo i ...
Johanneshov, Hässelby och Farsta innehåller tex utmärkta, långlivade hus, medan ett högstatusområde som Hammarby sjöstad knappast imponerar tekniskt ...
__________________
Senast redigerad av Eremona2.0 2016-12-19 kl. 14:14.
Senast redigerad av Eremona2.0 2016-12-19 kl. 14:14.
