Okej, det vart "förklara bort före och efter - kortet" du tog dig an. Visste jag väl.
Vi talade anstiftan här du och jag och din bristande kunskap gällande just den
men låt mig fråga en fråga så kanske poletten trillar ner....
.... är dådet mot Göran och Anki ett så kallat, för att tala fint, perdurerande brott ?
Tänk till och du och letsdoit må förstå varför jag understrukit ordet efter, är
det möjligtvis malplacerat.
1. nej det var inte det kortet jag tog
2. talade vi anstiftan, du och jag? hur kom den frågan upp oss emellan?
3. jag har ingen aning om huruvida det var ett perdurerande brott; det skall bli intressant att se om den aspekten kommer upp under rättegången. Jag har inga åsikter om den saken och behöver inte ha det
1. nej det var inte det kortet jag tog
2. talade vi anstiftan, du och jag? hur kom den frågan upp oss emellan?
3. jag har ingen aning om huruvida det var ett perdurerande brott; det skall bli intressant att se om den aspekten kommer upp under rättegången. Jag har inga åsikter om den saken och behöver inte ha det
1. Jodå.
2.Följ pilarna i inläggen du citerar och du skall se.
3. Kommer åklagare köra anstiftan kortet, eller ändras brotsrubricering under utredningens gång.
Det vet vi inte förrän vi läst stämningsansökan. Serru. Just nu har vi bara rubriceringen från den
första häktningsframställan i tråden. Hur är läget idag känns som en rättfärdigad fråga, eller ?
En annan fråga, anser du att brottet på Möllers var fullbordat och/eller avslutat, (brottet må än vara lyckat eller
eller mindre lyckat, en död en levande) , efter att Anki ringde efter hjälp ?
Beträffande JMs och MRs språkliga umgänge är det praktiskt taget omöjligt att säga något mer än att det förmodligen varit knaggligt, särskilt i början. Man kan kalla in hur många experter på invandrar- och nybörjarsvenska som helst utan att kunna dra några som helst säkra slutsatser huruvida de förstått eller missförstått varandra. CarlJanne har hänvisat till några språkligt sett ganska skapliga exempel om än innehållet kan diskuteras. Men det räcker inte så länge man inte har en nedskriven korrespondens eller inspelade samtal.
Man bör dock hålla i minnet att en invandrare som tidigt flyttar ihop med / binder sig till en inhemsk partner i stor utsträckning får sitt nya språk präglat av partnern. Även om invandraren troget följer kurserna i svenska och är språkbegåvad så kommer han att i viss utsträckning att låta som denna. Den präglingen kan sitta i även om de skiljs åt eftersom den språkliga mognadsprocessen går i faser och en ny situation ger en annan prägel på den fortsatta utveckligen. Men spåren av den första lär bli bestående.
Den här sortens kunskaper är intressanta men inte nödvändigtvis viktiga i en rättegång. Det beror på om frågan ställs och hur den då formuleras. Men de kan vara spännande för det jag ska säga nu.
Det finns något som heter forensisk lingvistik; jag vet inte hur stort ämnet är i Sverige numera. Jag kan inte hitta någon lättillgänglig artikel om det på svenska. Den engelska artikeln är stor och ger mycket, exempelvis:
There are principally three areas of application for linguists working in forensic contexts:
understanding language of the written law,
understanding language use in forensic and judicial processes, and
the provision of linguistic evidence.
Läs gärna på så gott ni kan och väv sedan ihop detta med funderingar runt de problem som kan uppstå när detta mycket komplicerade språkproblem ska tillämpas i invandrarsvenska sammanhang.
Mitt första exempel hämtar jag från detta forum för här illustreras invandrarnas problem med språkliga finesser som modus/modalitet, konjunktion/konditionalis, villkorssatsernas utformning i tal- och skriftspråk, samt implikationen och, slutligen, problemen med idiomatisk svenska.
Den som inte har goda kunskaper i idiomatisk svenska förlorar mycket av den språkliga förståelsen och möjligheten att uttrycka sig själv. (Exempel. "slå in en öppen dörr" och "lämna en dörr öppen för") H*ns umgängessspråk tvingas därför tillbaka till en nyansfattig och förenklad nivå (som kan bli nog så tröttsam för en inhemsk diskussionspartner, som ser sina finare poänger försvinna)
Det finns alltid kulturella skillnader när det handlar om diskussionens form och om regler för argumentation. Dem kan vi inte gå in på, bara den universellt giltiga regeln att
den som har ett fattigt språk eller den som saknar argument i desperation tar till okvädningsord och skränande eller rent av våld. Detta sker av och till i denna tråd. Att fortsätta så är att inbjuda till en diskussion om rinkebysvenskans eventuella intåg i juridiken. Den vill vi väl inte ta?
Jag påstår att mycket av några medlemmars beteende här beror på sådana faktorer. Vi kan verkligen vara ledsna för deras skull när det ändå finns en god vilja att delta i diskussionerna på Aktuella brott och kriminalfall och det måste vi ta hänsyn till. Men det skulle också göra livet lättare för dem om de tog alla tillfällen att fördjupa sina språkkunskaper och hade roligt med det.
Och kom ihåg: det hjälper inte att kunna lagboken utantill. En lagtext ska förvisso vara så onyanserad men ändå så språkligt exakt att den inte kan missförstås. Ändå händer det med de texterna som med Koranen och med Bibeln - helt plötslgt behöver man uttolkare och då är det som gjort för konflikter. I samtliga fall har det dessutom utvecklats tolkningstraditioner som man också måste förstå sig på.
En underavdelning av forensic lingustics handlar om att använda språkvetenskapliga metoder för att identifiera författare /under the provision of linguistic evidence/.
Med metoder och knep hämtade därifrån kan man sporta med att jämföra olika skribenter och söka likheter och olikheter i språklig och (diskussions-)analytisk mognad. Den här tråden skulle kunna vara ett forskningsmäsigt eldorado för en lingvist. Men det är en fråga helt off topic och det vore fel att ta in fler exempel i detta inlägg.
Mitt andra exempel, som jag inte hunnit gå in på dessmer skulle handla om dessa problem i praktiken. Läsövningar hämtade ur olika FUP där man kan se hur nyanseringarna helt utlämnas åt 1. förhörsledares språkliga och kulturella kunskaper/föreställningar om andra språkgrupper, 2. den tilltalades eller vittnets kunskaper i och om det svenska språket och 3. tolkens kunskaper i svenska och alla dess nyanser.
Lägg märke till att det ofta kan finnas mycket stora skillnader mellan männens och kvinnornas förmågor och därmed möjligheter att bli rätt och riktigt hörda.
Ett fantastiskt studiematerial är FUPen i Yara-fallet!
Slutligen: att man har svenska som modersmål betyder inte att man per automatik förstår all juridik till perfektion. Det handlar inte bara om begreppen i sig, det handlar om kontext och det handlar om gammal praxis och utmaningar av praxis, tolkningstraditioner, eventuellt konflikterande sådana; det handlar om en föränderlig omvärld med föränderliga värderingar och om samspelet mellan juridisk expertis och politik av olika schatteringar med mera, med mera. Det handlar även om den enskildes läsvanor, förståelse för att juridik och lingvistik är knepiga områden, med mera i "mottagarändan" ... Det är därför vi vrider och vänder på vad som framkommer
Ledsen men det här är bara en massa trams som det är skrivet. Jag tvivlar inte på att du har en massa tankar runt det här, du har ju lagt ner mycket arbete, men det framskymtar inte tillräckligt tydligt i din text varför allt detta är relevant.
Stycket som börjar med "En underavdelning av forensic lingustics" är intressant och jag håller med dig. Men innehåller lite för lite information för att föra någonstans.
Du verkar försöka säga att vissa här saknar tillräcklig förmåga att förstå svenska och särskilt juridisk sådan och att deras synpunkter beror på detta. Det är lite chockerande faktiskt. Jag motsätter mig sådana personangrepp vare sig du siktar på personer, vilkas åsikter jag mer än stundtals delar eller sådana jag mer sällan håller med. Du gör dig skyldig till ett övergrepp bortom det språkliga.
Enstaka inlägg men mycket få i denna tråd är skrivna på sådan grund. Svepande påståenden om sådana är problematiska. Var tydlig.
Nu vill även jag ha en wirre.
Vad vill du säga? Med max 5 meningar.
Med vänlig hälsning, / Lätt irriterad men även nyfiken.
__________________
Senast redigerad av Refraktor 2016-12-16 kl. 22:14.
Beträffande JMs och MRs språkliga umgänge är det praktiskt taget omöjligt att säga något mer än att det förmodligen varit knaggligt, särskilt i början. Man kan kalla in hur många experter på invandrar- och nybörjarsvenska som helst utan att kunna dra några som helst säkra slutsatser huruvida de förstått eller missförstått varandra. CarlJanne har hänvisat till några språkligt sett ganska skapliga exempel om än innehållet kan diskuteras. Men det räcker inte så länge man inte har en nedskriven korrespondens eller inspelade samtal.
Man bör dock hålla i minnet att en invandrare som tidigt flyttar ihop med / binder sig till en inhemsk partner i stor utsträckning får sitt nya språk präglat av partnern. Även om invandraren troget följer kurserna i svenska och är språkbegåvad så kommer han att i viss utsträckning att låta som denna. Den präglingen kan sitta i även om de skiljs åt eftersom den språkliga mognadsprocessen går i faser och en ny situation ger en annan prägel på den fortsatta utveckligen. Men spåren av den första lär bli bestående.
Den här sortens kunskaper är intressanta men inte nödvändigtvis viktiga i en rättegång. Det beror på om frågan ställs och hur den då formuleras. Men de kan vara spännande för det jag ska säga nu.
Det finns något som heter forensisk lingvistik; jag vet inte hur stort ämnet är i Sverige numera. Jag kan inte hitta någon lättillgänglig artikel om det på svenska. Den engelska artikeln är stor och ger mycket, exempelvis:
There are principally three areas of application for linguists working in forensic contexts:
understanding language of the written law,
understanding language use in forensic and judicial processes, and
the provision of linguistic evidence.
Läs gärna på så gott ni kan och väv sedan ihop detta med funderingar runt de problem som kan uppstå när detta mycket komplicerade språkproblem ska tillämpas i invandrarsvenska sammanhang.
Mitt första exempel hämtar jag från detta forum för här illustreras invandrarnas problem med språkliga finesser som modus/modalitet, konjunktion/konditionalis, villkorssatsernas utformning i tal- och skriftspråk, samt implikationen och, slutligen, problemen med idiomatisk svenska.
Den som inte har goda kunskaper i idiomatisk svenska förlorar mycket av den språkliga förståelsen och möjligheten att uttrycka sig själv. (Exempel. "slå in en öppen dörr" och "lämna en dörr öppen för") H*ns umgängessspråk tvingas därför tillbaka till en nyansfattig och förenklad nivå (som kan bli nog så tröttsam för en inhemsk diskussionspartner, som ser sina finare poänger försvinna)
Det finns alltid kulturella skillnader när det handlar om diskussionens form och om regler för argumentation. Dem kan vi inte gå in på, bara den universellt giltiga regeln att
den som har ett fattigt språk eller den som saknar argument i desperation tar till okvädningsord och skränande eller rent av våld. Detta sker av och till i denna tråd. Att fortsätta så är att inbjuda till en diskussion om rinkebysvenskans eventuella intåg i juridiken. Den vill vi väl inte ta?
Jag påstår att mycket av några medlemmars beteende här beror på sådana faktorer. Vi kan verkligen vara ledsna för deras skull när det ändå finns en god vilja att delta i diskussionerna på Aktuella brott och kriminalfall och det måste vi ta hänsyn till. Men det skulle också göra livet lättare för dem om de tog alla tillfällen att fördjupa sina språkkunskaper och hade roligt med det.
Och kom ihåg: det hjälper inte att kunna lagboken utantill. En lagtext ska förvisso vara så onyanserad men ändå så språkligt exakt att den inte kan missförstås. Ändå händer det med de texterna som med Koranen och med Bibeln - helt plötslgt behöver man uttolkare och då är det som gjort för konflikter. I samtliga fall har det dessutom utvecklats tolkningstraditioner som man också måste förstå sig på.
En underavdelning av forensic lingustics handlar om att använda språkvetenskapliga metoder för att identifiera författare /under the provision of linguistic evidence/.
Med metoder och knep hämtade därifrån kan man sporta med att jämföra olika skribenter och söka likheter och olikheter i språklig och (diskussions-)analytisk mognad. Den här tråden skulle kunna vara ett forskningsmäsigt eldorado för en lingvist. Men det är en fråga helt off topic och det vore fel att ta in fler exempel i detta inlägg.
Mitt andra exempel, som jag inte hunnit gå in på dessmer skulle handla om dessa problem i praktiken. Läsövningar hämtade ur olika FUP där man kan se hur nyanseringarna helt utlämnas åt 1. förhörsledares språkliga och kulturella kunskaper/föreställningar om andra språkgrupper, 2. den tilltalades eller vittnets kunskaper i och om det svenska språket och 3. tolkens kunskaper i svenska och alla dess nyanser.
Lägg märke till att det ofta kan finnas mycket stora skillnader mellan männens och kvinnornas förmågor och därmed möjligheter att bli rätt och riktigt hörda.
Ett fantastiskt studiematerial är FUPen i Yara-fallet!
Slutligen: att man har svenska som modersmål betyder inte att man per automatik förstår all juridik till perfektion. Det handlar inte bara om begreppen i sig, det handlar om kontext och det handlar om gammal praxis och utmaningar av praxis, tolkningstraditioner, eventuellt konflikterande sådana; det handlar om en föränderlig omvärld med föränderliga värderingar och om samspelet mellan juridisk expertis och politik av olika schatteringar med mera, med mera. Det handlar även om den enskildes läsvanor, förståelse för att juridik och lingvistik är knepiga områden, med mera i "mottagarändan" ... Det är därför vi vrider och vänder på vad som framkommer
2.Följ pilarna i inläggen du citerar och du skall se.
3. Kommer åklagare köra anstiftan kortet, eller ändras brotsrubricering under utredningens gång.
Det vet vi inte förrän vi läst stämningsansökan. Serru. Just nu har vi bara rubriceringen från den
första häktningsframställan i tråden. Hur är läget idag känns som en rättfärdigad fråga, eller ?
En annan fråga, anser du att brottet på Möllers var fullbordat och/eller avslutat, (brottet må än vara lyckat eller
eller mindre lyckat, en död en levande) , efter att Anki ringde efter hjälp ?
Nej då!
I det ursprungliga inlägget hade jag skiljt bort "anstiftan" genom att anta och utgå ifrån att det inte kan påvisas. Och jag tog upp "samförstånd" som alternativ genom att fråga om ifall ett sådant kunde visas efter händelsen, till och med under häktestiden, om det då vore användbart. Det hela var en fråga som handlade om "anstiftan" och "samförstånd" primärt, inte om före och efter. Jag tog alltså upp "samförstånd", samtidigt som jag knöt an till frågan om MR var ensam gärningsman eller om JM var med. Det inlägget var fullt med frågetecken, inte bara som dekoration utan därför att jag undrade om frågan var användbar.
Jag har inte den bittersta aning om vad förövaren hade för avsikter och syften, därför kan jag inte ha åsikter om huruvida det var lyckat eller ej. Har jag sagt något som provocerar fram den frågan?
Skillnader och likheter
Visst går det att hitta massor med skillander om man jämför fallen.
Det som jag tyckte gjorde jämförelsen intressant var vilken typ av personer som kan tänkas begå sådana här brott. Vad är det dom saknar, som de flesta har? Vad är det för fel på dom?
Christine Schürrer går hem till en kvinna med två små barn. Med hammare försöker hon slå hon ihjäl mamman och slår ihjäl två små barn. Min minnesbild av själva brottet är fortfarande tydlig därför att det visar på ett agerande som är så fruktansvärt brutalt och omänskligt att det är omöjligt att förstå. Brottet var uppenbart planerat under en tid, så det går inte att skylla på en ingivelse eller plötsligt uppkommen svårkontrollerad ilska eller tillfällig sinnesförvirring.
JM planerar under ganska lång tid hur hon ska lura IF på 2,5 miljoner. I förberedelserna ingår giftermål och att teckna en livförsäkring. JM gör ett första försök i februari 2015, som misslyckas. Vid nästa försök i augusti 2015, så dör Aki och det är bara för JM att kvittera ut livförsäkringsbeloppet. Tror hon. Hur ska man kunna förstå en person som under ett drygt halvår planerar att ta livet av sin make, tillika far till två gemensamma små barn, totalt cyniskt och utgående från främst pengar som motiv, även om vi också fått veta att dom bråkat mycket.
Hur planeringen var inför mord och mordförsök på föräldrar vet vi mindre om. Föräldrarnas likvida situation, flyktingsexet och IFs avslag på JMs begäran om utbetalningen av de 2,5 miljonerna, kan ha påverkat JMs relation till föräldrarna och även hennes syn på dom. Mycket hände den närmaste tiden före mordet och mordförsöket. Det hon är misstänkt för, att antingen själv ha deltagit i mord och mordförsök, eller att ha fått MR att mörda och försöka mörda "för hennes skull" framstår ändå som så cyniskt och bestialiskt att det är svårt att förstå hur någon människa kan agera så.
En viktig skillnad är den betydelse som pengar har som motiv i JMs fall. En stor andel av seriemördare har pengar som motiv. Även om sådana människor finns, så är dom lyckligtvis få.
Visst finns den här typen av brutalitet även i andra fall. Ett par exempel som slår mig är Juha Valjakkala (som senare bytt namn ett par gånger) och Manson med kumpaner, som bl.a. slaktade ST (på LKVNs avatar emellanåt). Mansons slakt var ju ett misstag kan man säga, eftersom dom slaktade fel personer.
Hur kunde Anki överleva?
Det som ser ut som ett "effektivt dödande" upphörde innan Anki var död. Vad hände? Extrem tur att Ankis skador var svåra, men inte dödande? Översköljdes de två mördarna (om de var två) med blod och påverkades av detta, trots den kallblodighet som planering, förberedelser och mordet på Göran visar prov på?
letsdoit:
Jag kan bara instämma i vad du skriver om Johan Fahlander: Hans talanger kommer att sättas på prov.
Hur mycket beror naturligtvis i hög grad på vad exakt dom har. Lite bevis utöver den långa raden av indicier, tillsammans med motiv och tillfälle kan nog vara bra att ha...
–
Om det nu mot all rimlig förmodan slutar med att JM går fri från alltihop i brist på tillräcklig
bevisning så ska då mamman och eventuellt systern också kanske behöva skaffa sig
skyddad identitet? https://dinarattigheter.se/hur-far-jag-hjalp/vad-ar-skyddad-identitet/
Gå under jorden? En mor i behov av ständigt personskydd?
I annat fall kanske leva i evig skräck för vad som kan hända igen ty här
har man helt uppenbart att göra med en människa som inte drar sig för någonting, som
tappat alla spärrar.
Och försatt på fri fot igen, ha lyckats med att överlistat rättsväsendet och blivit bibringad
känslan av ren oövervinnelighet, så är det nog långt ifrån givet att de senaste månadernas
"fängslande" erfarenheter kommer att innebära ett beslut om att leva ett annat,"fridsammare"
liv hädanefter fritt från alla planer på att göra andra illa för snöd ekonomisk vinnings skull.
"Ett ofullbordat verk" kan det tänkas finnas en vilja att gripa sig an...
Och det är inte Schuberts ofullbordade symfoni som man då har i åtanke direkt...
Ledsen men det här är bara en massa trams som det är skrivet. Jag tvivlar inte på att du har en massa tankar runt det här, du har ju lagt ner mycket arbete, men det framskymtar inte tillräckligt tydligt i din text varför allt detta är relevant.
Stycket som börjar med "En underavdelning av forensic lingustics" är intressant och jag håller med dig. Men innehåller lite för lite information för att föra någonstans.
Du verkar försöka säga att vissa här saknar tillräcklig förmåga att förstå svenska och särskilt juridisk sådan och att deras synpunkter beror på detta. Det är lite chockerande faktiskt. Jag motsätter mig sådana personangrepp vare sig du siktar på personer, vilkas åsikter jag mer än stundtals delar eller sådana jag mer sällan håller med. Du gör dig skyldig till ett övergrepp bortom det språkliga.
Enstaka inlägg men mycket få i denna tråd är skrivna på sådan grund. Svepande påståenden om sådana är problematiska. Var tydlig.
Nu vill även jag ha en wirre.
Vad vill du säga? Med max 5 meningar.
Med vänlig hälsning, / Lätt irriterad men även nyfiken.
Ah, fem punkter, ok?
1. Genom att visa på en viss typ av kommunikationsproblem,
2. som inte bara kan radas upp utan måste förklaras på något sätt (andras sätt kan vara bättre än mitt, men ingen har ställt upp frivilligt)
3. hoppas jag att a. kunna vända stämningen i denna tråd, inte genom att hoppa på, det var alls inte avsikten, utan genom att försöka förstå och förklara; (jag vill att tråden ska vara inkluderande, inte exkluderande, så eftersom detta är flashback så ska inga förkunskaper behövas och ingen ska behöva stila eller be om ursäkt)
4. till båtnad för oss alla (jag har inga juridikkunskaper, det är jag öppen med, men jag vill förstå mer och tycker att denna tråd är bra för det)
5. och så hoppas jag b. att även andra personer utanför denna lilla krets ska kunna ta till sig och jobba vidare med juridisk lingvistik på ett mer jordnära sätt - gammal som jag är så vet jag inte längre om alls någon sysslar med frågan numera, så det var kanske övermaga
1. Genom att visa på en viss typ av kommunikationsproblem,
2. som inte bara kan radas upp utan måste förklaras på något sätt (andras sätt kan vara bättre än mitt, men ingen har ställt upp frivilligt)
3. hoppas jag att a. kunna vända stämningen i denna tråd, inte genom att hoppa på, det var alls inte avsikten, utan genom att försöka förstå och förklara; (jag vill att tråden ska vara inkluderande, inte exkluderande, så eftersom detta är flashback så ska inga förkunskaper behövas och ingen ska behöva stila eller be om ursäkt)
4. till båtnad för oss alla (jag har inga juridikkunskaper, det är jag öppen med, men jag vill förstå mer och tycker att denna tråd är bra för det)
5. och så hoppas jag b. att även andra personer utanför denna lilla krets ska kunna ta till sig och jobba vidare med juridisk lingvistik på ett mer jordnära sätt - gammal som jag är så vet jag inte längre om alls någon sysslar med frågan numera, så det var kanske övermaga
Här följer ett stycke text som mottagits i ett PM av en användare som ännu väntar med
att medverka själv i tråden.
Det är reflektioner kring infallsvinklar gällande motiv.
"Allvarlig psykisk störning vid gärningen kan misstänkas enligt P7an. För min del ser jag narcissism som utgångsläge till motiv mot föräldrarna med tanke på vad hon själv uppger i denna utredning.
JM är uppenbart en uppmärksamhetssökande person.
" Storasystern ska alltid ha stått i fokus för föräldrarnas uppmärksamhet"
" Hon själv var illa omtyckt och förskjuten av båda föräldrarna."
"Alltid känt sig förtryckt och att hon aldrig blivit hörd eller sedd"
" I yngre tonåren ska hon ha blivit mer utåtagerande, misskött skolan och revolterat mot föräldrarna."
" Försök hon gjort att bilda familj beskriver hon som ett sätt "försöka att passa in", inte minst för att infria föräldrarnas förväntningar."
Hon har hela sitt liv försökt anpassa sig för att få uppmärksamhet och stå i centrum. Har hon narcissistiska drag är denna önskan inte inom normala referensramar och det bäddar för offerroll, avundsjuka, hat, uppmärksamhetsbehov - en evig jakt på bekräftelse.
Mamman skyltar med att hon inte direkt bejublar invandring.
När man inte får uppmärksamhet som omtyckt och populär så får man väl uppmärksamhet som drama queen, attention whore eller göra nån dramatisk revolt.
Här ska omhändertas invandrare. Här ska pippas invandrare. Här ska bli sambo med invandrare.
The black sheep of the family.
Bollen är i rullning - det rör ju på sig, hon får uppmärksamhet.
... är hon narcissistisk så kvittar det i vilken riktning det rör sig:
Uppmärksamhet är målet.
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst." H Söderberg
Om det sen leder till att man snarare vänds ryggen via sexskandaler i media så eskalerar väl känslan av utanförskap, kränkning och hat.
Att vara empatistörd underlättar väl inte framtida tankar på hämnd.."
41-åringen flyttad – togs på bar gärning i häktesdusch
Citat:
För tredje gången utreds den 41-åriga kvinnan för incidenter på häktet i Uppsala.
Efter att än en gång ha försökt skicka lappar i häktesduschen har hon nu förflyttats – till häktet i Karlstad.
Enligt handlingar från Kriminalvården har kvinnan motsatt sig förflyttningen.
Än en gång ska hon ha försökt skicka lappar till sin 18-årige pojkvän genom att använda personliga förvaringsboxar i den gemensamma häktesduschen som olovlig brevlåda.
Togs på bar gärning
Enligt Aftonbladets källor kunde två vårdare se hur kvinnan la ner två nya lappar i pojkvännens låda i samband med att hon skulle hämta schampoo. Vid samma tillfälle upptäcktes också en tredje lapp som 41-åringen tros ha lagt i den aktuella lådan vid ett tidigare tillfälle.
Som tidigare beslagtogs lapparna av Kriminalvården efter upptäckten.
Efter att incidenten avslöjats togs beslut inom Kriminalvården att den 41-åriga kvinnan skulle byta häkte.
Hennes nya placering blev häktet i Karlstad - nästan 30 mil från Uppsala där den 18-årige pojkvännen sitter häktad.
Sa den har svenska kvinnan har I sitt trygga land ba bestamt sig for att hanga med barn,valdigt unga man som har gatt igenom traumas och krig,for att sen anvanda dom till att utfora mord pa sin family?
Wow.
Helt annan niva av skruvad vit kvinna
Wow
Nej då!
I det ursprungliga inlägget hade jag skiljt bort "anstiftan" genom att anta och utgå ifrån att det inte kan påvisas. Och jag tog upp "samförstånd" som alternativ genom att fråga om ifall ett sådant kunde visas efter händelsen, till och med under häktestiden, om det då vore användbart. Det hela var en fråga som handlade om "anstiftan" och "samförstånd" primärt, inte om före och efter. Jag tog alltså upp "samförstånd", samtidigt som jag knöt an till frågan om MR var ensam gärningsman eller om JM var med. Det inlägget var fullt med frågetecken, inte bara som dekoration utan därför att jag undrade om frågan var användbar.
Jag har inte den bittersta aning om vad förövaren hade för avsikter och syften, därför kan jag inte ha åsikter om huruvida det var lyckat eller ej. Har jag sagt något som provocerar fram den frågan?
, just så.
Funkar inte riktigt detta, va ? Men vad fan, jag köper din "bortförklaring" , typ.
Har du ingen aning om vad förövaren hade för avsikter och syften, se på fan. Vad sägs
om att båda skulle dö ? Det var nog syftemålet det tror jag utan att känna mig allt för
begåvad. Det ena dådet lyckades, det andra inte. Och på tal om misslyckat mord, har
Anki fortfarande personskydd ? Blev att tänka på den frågan i o m att du använde ordet
"förövaren". Förövaren som i singularis, eller ?
, just så.