Spädbarn misstänkt mördad, föräldrar gripna 2016-09-10

Nej. Absolut inte. Det är hormonstyrt och triggas av de enormt stora hormonsvängningarna från graviditeten till amningsperioden, då graviditetshormonerna plötsligt rasar och amningshormonerna samtidigt tar över. Och till detta hela chocken och utmattningen av själva förlossningen.

Sedan tror jag säkert att en pappa som redan har psykiska problem, kanske har en depression liggande på lur, inte mår direkt bättre av den nya situationen med nattvak, ökat ansvar, en kvinna som är helt förändrad och bara går upp i babyn och ställer krav på honom, o.s.v.. Men får han en depression eller psykos, så är det INTE en förlossningsdepression eller förlossningspsykos. Det inser du väl själv..?

Nej, men jag kan försöka leta rätt på det när jag får tid, om det är viktigt. Kanske finns någon jurist här på Flashback? Det jag VET är att det många gånger i domar jag läst, stått att brottet bedömts som grövre just p.g.a. den mördade (eller misshandlade eller våldtagna) är en närstående.

Japp. Barnadråp går ju inte till så, att barnet misshandlas under en lång period tills det till slut avlider. Utan det brukar gå till så, att modern kväver, stryper eller dränker barnet direkt efter förlossningen.

Då ber jag om ursäkt för mitt olyckliga ordval, borde självklart ha skrivit förlossningsdepression:

"Båda föräldrarna kan bli deprimerade"

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forlossningsdepression/

"Även som partner kan man bli deprimerad i samband med att barnet föds. Det gäller oavsett om man har haft psykiska besvär tidigare.

Som partner kan man känna ett stort ansvar vilande på axlarna och krav på sig att klara allt – både byta blöjor, stödja mamman och arbeta så att man har en bra ekonomi. Stressen och tröttheten kan påverka partnern på samma sätt som mamman.

Som partner kan man känna sig utanför när mamman riktar sin uppmärksamhet mot barnet. Man kan bli besviken på hur partnern är som förälder. Det kan bli konkurrens mellan föräldrarna om vem som är den bästa föräldern, eller så kan man bli arg på sin partner eller på barnet över hur livet har förändrats. En del föräldrar ville skaffa barn men gav sig aldrig tid att tänka igenom vilken stor omställning det innebär. Andra ville inte ha barn från början och mår dåligt av den anledningen.

När man blir förälder kan man också komma i kontakt med minnen av svåra saker från den egna barndomen och det kan göra att man får en depression.

Risken att båda föräldrarna blir deprimerade ökar om mamman får en förlossningsdepression. Då får partnern ett mycket större ansvar och kan känna sig maktlös."

Hur vet du att barnet misshandlats under lång tid? Den uppgiften har jag inte hittat någonstans?

Det är ju oerhört svårt att veta. Det jag motsade var Merwinnas (stavning?) uttalande om att närstående alltid för hårdare straff än icke närstående. Vilket alltså bara är hennes egna påstående och något som hon inte kan backa upp med en källa.

Ja, men om du läser texten igen så står det - av uppenbara skäl - inget om att pappan kan få en FÖRLOSSNINGSdepression.

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/nya-misstankar-i-mordfallet/


"De nya brottsmisstankarna gäller synnerligen grov misshandel under tiden 10 augusti, när spädbarnet bara var några dagar gammalt, till den 4 september och riktas mot båda föräldrarna, som nekar även till dessa misstankar."

Nej, men det står här: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forlossningsdepression/

Då får vi verkligen hoppas att båda två får livstidsfängelse. Vilka grisar.

Här är en dom, det som räknas upp är de försvårande omständigheterna som gör att straffet blir högre:

https://lagen.nu/dom/nja/2013s376

"Åklagaren har å sin sida hävdat att C.S. har planerat att döda C.M., att hon har insett att han förr eller senare skulle göra det vilket åsamkat henne lidande, att gärningen riktat sig mot en närstående, att den skett på allmän plats och inför de gemensamma barnen. Han ska därför enligt åklagarens mening dömas för mord till fängelse på livstid."

Ja, det är fullkomligt botten... Och det mest bisarra är, att samtidigt som det här pågick, så tog mamman massor av foton på babyn, gjorde söta fotoarrangemang och la ut på Instagram tillsammans med kärleksförklaringar till babyn och allmänna lyckoyttringar... Man ska ALDRIG tro på folks tomtebolycka när de lägger ut den på nätet. Mest troligt är att det är precis tvärtom hemma, för annars har man ju inte behovet att sitta på nätet och skryta för andra hela tiden. Man umgås med familjen i stället.

Var är alla nu, som skrev här att mamman absolut inte kunde ha skadat sitt barn, och absolut inte kunde vara WT eftersom hon gjorde så fina fotoarrangemang runt dottern..?