2016-11-21, 22:47
  #1
Medlem
Jag har länge undrat vad riksbanken håller på med. Närmare bestämt.
  • När de sänkt räntan till noll är det då inte dags att göra något annat. Inte bara för sakens skull utan för att jag tvivlar på att det längre gör någon verkan
  • Är det till slut negativ med negativ ränta
  • Är deras sätt att mäta inflation riktigt
  • Ett annat mål de har är att hålla vår valuta nere. Finns det inte gräns för hur långt man ska gå där

Någonting de inte verkar förstå är att det är en rad olika priser vi inte kan påverka. Om vi blir mer köpglada, så sjunker priser på elektronik och många andra importerade konsumtionsvaror i varje fall. Det enda sättet att motverka det är att handeln skulle bli riktigt riktigt ineffektiv och girig. Det är väl bara bra att vi kan köpa dessa varor billigare än nånsin. Det märks att räntan inte ökar inflationen eller efterfrågan, av anledningarna ovan tror jag.

Riktig låg ränta är ju trevligt till en början. Det blir lånefest, men det brukar bli baksmälla också. Det känns oansvarigt och värre ju längre det håller på.

Inflation definieras fortfarande som ökat konsumentprisindex. Det är mest mat och konsumtionsvaror, men våra levnadsomkostnader beror alltmer på andra saker. En sådan viktig sak är boendekostnaden. Riksbanken har visst planer på att börja räkna det och det vore på tiden. Frågan är om inflationen är så låg eller om det är deras sätt att mäta som är fel.

Det dom egentligen vill öka är väl efterfrågan eller? Då är det andra saker som spelar större roll. Vilja att arbeta, produktivitet, kvalité på det vi gör bl.a.

En annan anledning till den låga räntan är att riksbanken inte vill göra vår export för dyr. Det är ju bra, men hur långt ska man gå. Det blir till slut någon slags doping. Det är väl bättre att sälja på kvalité, om vi nu klarar det. Det blir dyrt med utlandssemester i varje fall.
Citera
2016-11-21, 23:27
  #2
Medlem
de följer sina direktiv och är inriktade på stabil 2% inflation.

De kan sänka räntan och trycka pengar det är de två vapen de har...

Att kronan sjunkit som en sten sista året har finns ju olika förklaringar på... riksbanken anser den är undervärderad... själv tror jag det beror på att Sverigebilden fått sig en rejäl törn utomlands och inte ses som lika stabilt längre...

KPI är ju på väg upp, man gör ju en sammanslagen bild, man vågar inte höja för mycket i ränta för då stryper man konsumtionen beroende på de massiva bolånen...

Än så länge är svensk industri produktiv, men faller kronan til skräpnivåer så kanske det blir annat...

i baltländerna är väl genomsnittslönen 400 - 600 euro , vi kanske hamnar där med ...

https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta-om-loner-och-arbetstid/fola2016/7-internationella-loner-och-arbetskraftskostnader_647898.html

det förklarar varför vi ser så många polacker och balter som jobbar i Sverige...
__________________
Senast redigerad av obisvenkanobi 2016-11-21 kl. 23:36.
Citera
2016-11-22, 01:12
  #3
Medlem
MADs avatar
Ingen har någon som helst aning om vad som borde göras. Riksbanken trevar omkring i mörkret likt alla andra.
Det intressanta blir vad riksbanken tänker göra vid nästa finanskris när de redan har en negativ ränta.
Något är seriöst fel på det ekonomiska systemet vi har idag. Det kommer inte sluta lyckligt.
Citera
2016-11-22, 07:03
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av obisvenkanobi
de följer sina direktiv och är inriktade på stabil 2% inflation.

De kan sänka räntan och trycka pengar det är de två vapen de har...

Att kronan sjunkit som en sten sista året har finns ju olika förklaringar på... riksbanken anser den är undervärderad... själv tror jag det beror på att Sverigebilden fått sig en rejäl törn utomlands och inte ses som lika stabilt längre...

KPI är ju på väg upp, man gör ju en sammanslagen bild, man vågar inte höja för mycket i ränta för då stryper man konsumtionen beroende på de massiva bolånen...

Än så länge är svensk industri produktiv, men faller kronan til skräpnivåer så kanske det blir annat...

i baltländerna är väl genomsnittslönen 400 - 600 euro , vi kanske hamnar där med ...

https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta-om-loner-och-arbetstid/fola2016/7-internationella-loner-och-arbetskraftskostnader_647898.html

det förklarar varför vi ser så många polacker och balter som jobbar i Sverige...

Jo de följer sina direktiv, men bör inte dom ifrågasättas eftersom deras åtgärder inte gör mycket verkan. Det kanske dom gör mot regeringen, det är inte säkert att dom är öppna med det.

Ok KPI är på väg upp. Frågan är om det är ett bra mått på inflation idag. Inflationen är antagligen högre än KPI. En chockhöjning av räntan har jag aldrig föreslagit, men att börja höja och omvärdera läget. Ska vi ändra sättet att mäta inflation. Är det inflation vi vill ha eller efterfrågan och hur mäter man det.

Låg kronkurs gör det för enkelt att exportera och driver inte på produktiviteten, som du antyder. Till slut kan vi bli ett låglöneland, som du säger.
Citera
2016-11-22, 08:27
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Jag har länge undrat vad riksbanken håller på med. Närmare bestämt.
  • När de sänkt räntan till noll är det då inte dags att göra något annat. Inte bara för sakens skull utan för att jag tvivlar på att det längre gör någon verkan
  • Är det till slut negativ med negativ ränta
  • Är deras sätt att mäta inflation riktigt
  • Ett annat mål de har är att hålla vår valuta nere. Finns det inte gräns för hur långt man ska gå där

Någonting de inte verkar förstå är att det är en rad olika priser vi inte kan påverka. Om vi blir mer köpglada, så sjunker priser på elektronik och många andra importerade konsumtionsvaror i varje fall. Det enda sättet att motverka det är att handeln skulle bli riktigt riktigt ineffektiv och girig. Det är väl bara bra att vi kan köpa dessa varor billigare än nånsin. Det märks att räntan inte ökar inflationen eller efterfrågan, av anledningarna ovan tror jag.

Riktig låg ränta är ju trevligt till en början. Det blir lånefest, men det brukar bli baksmälla också. Det känns oansvarigt och värre ju längre det håller på.

Inflation definieras fortfarande som ökat konsumentprisindex. Det är mest mat och konsumtionsvaror, men våra levnadsomkostnader beror alltmer på andra saker. En sådan viktig sak är boendekostnaden. Riksbanken har visst planer på att börja räkna det och det vore på tiden. Frågan är om inflationen är så låg eller om det är deras sätt att mäta som är fel.

Det dom egentligen vill öka är väl efterfrågan eller? Då är det andra saker som spelar större roll. Vilja att arbeta, produktivitet, kvalité på det vi gör bl.a.

En annan anledning till den låga räntan är att riksbanken inte vill göra vår export för dyr. Det är ju bra, men hur långt ska man gå. Det blir till slut någon slags doping. Det är väl bättre att sälja på kvalité, om vi nu klarar det. Det blir dyrt med utlandssemester i varje fall.

Konstlat billiga produkter blir alltid felallokerade

Sovjetsiskt statsprissatt bröd blev hönsmat.

Ukrainsk skattesubventionerad vodka för att hålla befolkningen på gott humör hamnade i vindrutespolaren.

Svenska gratispengar blir i förlängningen skräplån.
Citera
2016-11-22, 08:42
  #6
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Jag har länge undrat vad riksbanken håller på med. Närmare bestämt.[*]När de sänkt räntan till noll är det då inte dags att göra något annat. Inte bara för sakens skull utan för att jag tvivlar på att det längre gör någon verkan
Det gör man också. Det köps en väldig massa ränteobligationer.
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
[*]Är det till slut negativ med negativ ränta
Negativt för vem? Det är ett nollsummespel.
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
[*]Är deras sätt att mäta inflation riktigt
Ska man räkna på något annat sätt så behöver man förändra målet för att kompensera.
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
[*]Ett annat mål de har är att hålla vår valuta nere. Finns det inte gräns för hur långt man ska gå där
Nix. Finns ingen gräns.
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Inflation definieras fortfarande som ökat konsumentprisindex. Det är mest mat och konsumtionsvaror, men våra levnadsomkostnader beror alltmer på andra saker. En sådan viktig sak är boendekostnaden. Riksbanken har visst planer på att börja räkna det och det vore på tiden. l.
Problemet med boendekostnaden är att den sjunker som en effekt av sänkt ränta. Att använda en så räntekänslig produkt för att styra räntan verkar inte så begåvat.
Citera
2016-11-22, 09:43
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bortamatchen
Det gör man också. Det köps en väldig massa ränteobligationer.

Negativt för vem? Det är ett nollsummespel.

Ska man räkna på något annat sätt så behöver man förändra målet för att kompensera.

Nix. Finns ingen gräns.

Problemet med boendekostnaden är att den sjunker som en effekt av sänkt ränta. Att använda en så räntekänslig produkt för att styra räntan verkar inte så begåvat.

Det är ju förstås en åtgärd värd att pröva att köpa ränteobligationer. Jag är mer inte på att finanspolitik inte längre är verkningsfullt och att det inte är det som är problemet. Jag är mer inne på att vi måste ta tag i det som egentligen är själva kärnan i ekonomin. Produktionen av varor och tjänster samt kvalitén av dem. Bättre produktivitet och kvalité och kanske mer arbete. Bättre utbildning är på lång sikt viktigt för kvalité och produktivitet. Vi har sannerligen halkat efter där.

Negativ ränta eller relativt mycket låg ränta är kanske samma sak. Resultatet blir lånefest och sen blir det skulder och det brukar bli svårt att betala tillbaka.

Jag tycker nog att man måste börja räkna på annat sätt. Tycker inte att måttet KPI fungerar så bra längre. Exakt vad som ska in? Ja det ska ju avspegla folks ökande eller minskande kostnader totalt. Tjänster köper vi alltmer. Boendekostnader är räntekänsliga ja men det är en stor kostnad. Den ökar ju fast räntan sjunker.
Citera
2016-11-22, 10:50
  #8
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Det är ju förstås en åtgärd värd att pröva att köpa ränteobligationer. Jag är mer inte på att finanspolitik inte längre är verkningsfullt och att det inte är det som är problemet. Jag är mer inne på att vi måste ta tag i det som egentligen är själva kärnan i ekonomin. Produktionen av varor och tjänster samt kvalitén av dem. Bättre produktivitet och kvalité och kanske mer arbete. Bättre utbildning är på lång sikt viktigt för kvalité och produktivitet. Vi har sannerligen halkat efter där.

Negativ ränta eller relativt mycket låg ränta är kanske samma sak. Resultatet blir lånefest och sen blir det skulder och det brukar bli svårt att betala tillbaka.

Jag tycker nog att man måste börja räkna på annat sätt. Tycker inte att måttet KPI fungerar så bra längre. Exakt vad som ska in? Ja det ska ju avspegla folks ökande eller minskande kostnader totalt. Tjänster köper vi alltmer. Boendekostnader är räntekänsliga ja men det är en stor kostnad. Den ökar ju fast räntan sjunker.
De verkliga problemen är egentligen inte RBs roll. De har ett fåtal uppgifter och en stabil inflation är en av dem. De skall administrera en valuta. Inte ansvara för hur valutan fördelas.

Man bör inse en sak. Skulderna är inte bara svåra att betala tillbaka. De är fullständigt systematiskt omöjligt. Det är inte ens meningen att de ska betalas tillbaka.

Klart att du kan leta reda på något som skall in så att räntan matematiskt blir högre och använda det som argument för att höja räntan. Frågan är då varför? Man skulle lika gärna kunna bestämma att räntan alltid ska vara 5% sedan får resten lösa sig själv.

Vad är det du vill uppnå? Är du orolig för höga skulder så kan RB köpa rubbet sedan skriva av dem. zim zalabim och alla skulder är borta och kronan kollapsar på köpet.
Citera
2016-11-22, 12:54
  #9
Medlem
folketsvans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GrevePlasma
Ska vi ändra sättet att mäta inflation. Är det inflation vi vill ha eller efterfrågan och hur mäter man det.

På bloggen Copyriot har det i flera inlägg framförts en del kritik mot hur man mäter, och förstår, inflationen (Kolla till exempel här och klicka vidare därifrån). Till exempel, vilket var nytt för mig, att en allt större del av mätningen görs på helt subjektiva bedömningar. Att mäta inflation var lätt när det gällde industriproducerade konsumtionsvaror men blir svårare i en tjänsteekonomi.

Citat:
När man ska räkna ut inflationen i ett land, går det helt enkelt inte att använda samma varukorg i år efter år. Vissa varor försvinner, andra kommer till, nästan alla byter skepnad i någon mån. Vad blir följden av detta?
Ett lättbegripligt exempel: Många som tidigare köpte cd-skivor för 300 spänn i månaden betalar nu bara 100 spänn för ett Spotifyabonnemang. Om statistikerna utgår från att det är “samma” produkt som säljs, så kommer det att bli en klar deflationsfaktor, som bidrar till att hålla nere den totala inflationssiffran – vilket i sin tur bidrar till att centralbankerna håller nere styrräntan.

Men statistikerna har andra möjligheter att räkna på priset på ett Spotifyabonnemang. De skulle kunna ta fasta på att konsumenten får tillgång till så mycket mer musik, jämfört med vad samma belopp gav i cd-skivor. Då skulle det alltså röra sig om en kvalitetsförbättring, som statistikerna på något sätt måste kvantifiera. Vem som helst förstår att en sådan kvantifiering av “consumer surplus” är en fruktansvärt godtycklig sak.

Det är uppenbart att Riksbanken, liksom alla andra, har famlat i blindo sedan 2008. Själv tror jag att hela den ekonomiska vetenskapen måste göras om i grundet för att bli verkningsfull. Den gamla världen håller på att rasa samman, vilket de ekonomiska teoriernas misslyckande med att förklara vad som sker är ett uttryck för. Nationalekonomin kommer nog inom en snar framtid att ställas jämte fysiokratin, merkantilismen och andra förgångna ekonomiska tankesystem.
Citera
2016-11-22, 13:31
  #10
Medlem
Om du efterlyser mer verkningsfulla åtgärder så kan man ta bort restriktionen för Riksbanken att inte köpa obligationer direkt av Riksgälden. Sen kan Riksgälden ge ut nollkupongare med obegränsad löptid som Riksbanken köper och direkt skapa pengar för staten att spendera rätt in i ekonomin. Pengarna kan t.ex. användas till infrastrukturinvesteringar, rusta upp försvaret och att ställa om till en fossilfri ekonomi. Stiger inflationen av detta kan man successivt höja räntan och i nödfall skatterna.
Citera
2016-11-22, 14:18
  #11
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Simora
Om du efterlyser mer verkningsfulla åtgärder så kan man ta bort restriktionen för Riksbanken att inte köpa obligationer direkt av Riksgälden. Sen kan Riksgälden ge ut nollkupongare med obegränsad löptid som Riksbanken köper och direkt skapa pengar för staten att spendera rätt in i ekonomin. Pengarna kan t.ex. användas till infrastrukturinvesteringar, rusta upp försvaret och att ställa om till en fossilfri ekonomi. Stiger inflationen av detta kan man successivt höja räntan och i nödfall skatterna.
Det blir väldigt svårt att få till. Grundlagen måste förändras och vi behöver slingra oss ur internationella avtal. Vi har också balansregeln i statens budget som behöver avskaffas.

Något lättare om RB helt enkelt skriver av de fodringar som redan köpts. Då kommer staten kunna ställa ut nya obligationer utan att bryta mot balansregeln, lag eller avtal.
Citera
2016-11-22, 14:29
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av folketsvan
På bloggen Copyriot har det i flera inlägg framförts en del kritik mot hur man mäter, och förstår, inflationen (Kolla till exempel här och klicka vidare därifrån). Till exempel, vilket var nytt för mig, att en allt större del av mätningen görs på helt subjektiva bedömningar. Att mäta inflation var lätt när det gällde industriproducerade konsumtionsvaror men blir svårare i en tjänsteekonomi.



Det är uppenbart att Riksbanken, liksom alla andra, har famlat i blindo sedan 2008. Själv tror jag att hela den ekonomiska vetenskapen måste göras om i grundet för att bli verkningsfull. Den gamla världen håller på att rasa samman, vilket de ekonomiska teoriernas misslyckande med att förklara vad som sker är ett uttryck för. Nationalekonomin kommer nog inom en snar framtid att ställas jämte fysiokratin, merkantilismen och andra förgångna ekonomiska tankesystem.
Multikulti är ett riktigt jävla misslyckande. Marxismen är ett stort jävla misslyckande. Feminismen är ett stor gigantiskt jävla misslyckande. Nationalekonomin är enbart en del i det.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in