Den stora filmprojekts-tråden (för filmtittaren)

Tack!

Ja, en sjua och en åtta är definitivt en (mer än) godkänd inledning. Jag har förvisso valt bland årtiondets största filmer, men film är naturligtvis en subjektiv upplevelse och jag förväntar mig inte att alla tio filmer faller mig i smaken. Sherlock Jr. kan jag hur som helst varmt rekommendera!

Ja, mina förväntningar på Metropolis är höga! Jag läste IMDb:s beskrivning om Sunrise (A married farmer falls under the spell of a slatternly woman from the city, who tries to convince him to drown his wife) och fick upp ett slags omvänd Days of Heaven-historia i huvudet. Det stämmer nog inte alls.

Projekt #6: Horrorween 2016

Film #5: The Invisible Man (1933)

Handling: Vetenskapsmannen Jack Griffin (Claude Rains) har uppfunnit ett elixir som gör honom osynlig. Han åker ut till den engelska landsbygden till ett gammalt värdshus för att i lugn och ro hitta ett botemedel. Men han hittar inte den rätta formulan för att återfå synlighet, vilket gör honom mer och mer frustrerad. En sidoeffekt är att Griffin sakteligen blir galen och detta i kombination med att nyfikna bybor terroriserar honom för att få en glimt av "den osynlige mannen" gör att han helt förlorar kontrollen, börjar skrämma och spela byborna spratt och t.o.m. går så långt som till att mörda.

Omdöme: Detta var faktiskt den allra första filmen jag såg i Universal Monsters-serien när jag hyrde den på DVD i början av 2000-talet. Men jag mindes inte jättemycket från själva filmen och i kombination med att jag ville fokusera detta tema på just filmerna i The Invisible Man-serien, gjorde att jag såg om den.

Med ganska små medel är filmen både spännande, humoristisk och skrämmande, när Griffin blir mer och mer galen och upptäcker vilken makt han har som osynlig. T.ex. är bilolycksscenen ganska brutal. Likt Spencer Tracys roll som Mr. Hyde gör Claude Rains som Griffin en liknande förvandling från ganska harmlös till både och ond galen. Jag tror också det är en fördel att vi aldrig ser Rains i rollen (förutom i slutet), då enkom hans röst ger karaktären sådan tyngd.

Det kan inte understrykas nog hur tekniskt imponerade filmen är (med osynligheten) för att vara från 1933 och den känns väldigt effektiv och modern sitt berättande. En tidlös klassiker i mitt tycke.

Betyg: 3/5

Filmer som ingår i projektet:

Projekt #6: Horrorween 2016

Film #6: Son of Frankenstein (1939)

Handling: En av Dr. Frankeinsteins söner, Wolf (Basil Rathbone) har bott i USA större delen av sitt liv men återvänder till det gamla Frankensteins slott med sin fru och lille son. Många av byborna och inte minst borgmästaren blir nervösa att sonen ska gå i faderns fotspår och återuppväcka monstret, vilket Wolf försäkrar att han inte kommer att göra.

När Wolf anländer till slottet upptäcker han att Ygor (Bela Lugosi) fortfarande huserar där och att han gömt Frankensteins monster i källaren. Ygor har själv planer på att återuppliva monstret och hoppas att Wolf kan hjälpa honom.

Omdöme: Hade jag sett Son of Frankenstein som solofilm och inte någon av dem andra filmerna i Universals Frankenstein-serie hade jag kanske varit mer förlåtande, men jag kände mig ganska mätt på hela filmserien redan efter de två tidiga filmerna i mitt projekt. Även om denna film inte är helt lik de två andra och kan stå på egna ben, kände jag mycket lite motivation. Mitt engagemang i storyn var nära noll.

Basil Rathbone som jag mest förknippar som Sherlock Holmes kändes inte särskilt trovärdig i rollen som amerikan med en halvsnobbig brittisk accent, även om det kanske inte var något fel på själva rolltolkningen. Bela Lugosi som Ygor däremot spelade väldigt annorlunda jämfört med hur han brukar vara, så hans medverkan bringade mig lite förnöjsamhet. Slutet med branden höjde också spänningstemperaturen. Jag är kanske onödigt hård mot filmen och den var kanske inte så illa, men jag var bara så himla mätt på Frankenstein. Tyvärr.

Betyg: 2/5

Filmer som ingår i projektet:

Projekt #6: Horrorween 2016

Film #7: The Invisible Man Returns (1940)

Handling: Ägaren av en kolgruva, Geoffrey Radcliffe (Vincent Price) anklagas för att ha mördat sin bror Michael. Han lyckas fly från fängelset genom att inta ett osynlighetselixir som hans gode vän Dr. Frank Griffin givit honom. Dr. Griffin är brodern till Jack Griffin i originalfilmen, alltså den första Osynliga Mannen.

Radcliffe vet att mannen som mördat Michael är hans kusin Richard Cobb som Radcliffe hoppas kunna sätta fast och avslöja när han är osynlig. Samtidigt är polisen Radcliffe hack i hälarna efter fängelseflykten, då dem tror att han fortfarande är skyldig. Liksom i första filmen tar även galenskapen över hos Radcliffe desto längre han är osynlig, vilket får konsekvenser.

Omdöme: Den här filmen hade en rätt rörig inledning och det tog mig ett tag innan jag förstod sammanhanget, vem som var vem etc. Den började pang på. Jag vet heller inte riktigt om man kan kalla The Invisible Man Returns för en skräckfilm, då den mestadels utspelade sig på dagen och hade väldigt få skrämmande inslag. Den lutar mer åt drama- och komedihållet (Radcliffe spelade folk mer spratt) och att den "skrämmande" delen kanske var faktumet att Radcliffe var just osynlig.

Rösten har stor betydelse för karaktären och Vincent Price med sin distinkta stämma gör minst lika mycket för karaktären som Claude Rains gjorde. Kanske gillar jag t.o.m. Prices prestation lite bättre; han har en mycket behaglig röst.

Dock var filmen i sig hafsig och hastig, handlingen tunn och det kändes inte som man fick lära känna karaktärerna. Allting gick så fort. Jag blev också besviken på att skräckelementen i filmen i princip uteblev.

Betyg: 2/5

Filmer som ingår i projektet:

Filmprojekt 1: 1920-talet

Pansarkryssaren Potemkin (1925) [Броненосец Потёмкин/Bronenosets Potiomkin]

Filmen är delvis baserad på en verklig händelse från 1905, då den första ryska revolutionen ägde rum, då några matroser gjorde myteri på grund av att man ville ansluta sig till den pågående revolutionen. Dessutom är maten ombord rutten - "Ryska krigsfångar i Japan får bättre föda!". Filmen handlar helt enkelt om detta myteri och vad som sker i kölvattnet av besättningens uppror.

Regissören är den kände Sergej Eisenstein. Demagogen tillika experten på området Goebbels har hyllat filmen för dess effektiva propaganda. Jag har förståelse för att den är från en annan tid, men för mig blir det alltför svartvitt - alltför överdrivet och simplistiskt. Då föredrar jag de sovjetiska filmerna från senare tid, t ex Ballad om en soldat (1959) [Баллада о солдате/Ballada o soldate], som är mer nyanserade och till och med innehåller lite kritik här och där.

Det är en tekniskt välgjord film där akt 4 (av totalt 5) sticker ut - med den kända scenen vid Odessatrappan som jag skulle vilja påstå är långt före sin tid, så att säga. Musiken innehåller typiskt militära inslag och stycken som mer eller mindre, i den mån musik kan göra det, uppmanar till kamp och solidaritet. Det är åtminstone känslan jag får. Kanske att den förenklade propagandan fungerar bättre än vad jag vill tro...

I likhet med Schindler's List (1993) innehåller filmen en enda färgdetalj - nämligen en röd flagga som hissas upp i fartygets mast. För att vara en film från 1925 är den väldigt våldsam. Däremot, om man bortser från den fjärde akten som jag verkligen uppskattade, är den inte alls särskilt intressant. I karaktärsväg finns det absolut ingenting, vilket i och för sig inte är särskilt förvånande med tanke på att det trots allt är en kommunistisk propagandafilm, men det förtar inte det faktum att det försämrar filmen. Det finns ingen att bry sig om, vare sig i slutet eller under tidigare delar av filmen, och därför blir det inte så spännande som det skulle kunna ha blivit. Därtill är slutscenen alltför utdragen och musiken gör den teatralisk till gränsen på att bli en travesti. Har ni sett de där korta klippen på Facebook där man ska "vänta tills ni ser...", men så är det bara en GIF som upprepas utan att faktiskt komma fram till saken? Ungefär så känns slutscenen.

Exempel-GIF: https://i.imgur.com/1q32kus.gif

Pansarkryssaren Potemkin är i vissa avseenden ett för sin tid tekniskt mästerverk, men i mångt och mycket är den ointressant och överdriven. En femma kan den få.

5/10

Filmer som ingår i projektet:

Schwarzenegger X10

Mitt pågående 80-tals projekt läggs på is tills vidare såhär i höstmörkret. Till förfogande ställs istället Arnold, 10 gånger. Upplägget är enkelt - tio filmer med Arnold Schwarzenegger som jag ej sett tidigare!

Filmer blir följande:

Conan the Barbarian (1982)
The Running Man (1987)
Predator (1987)
Total Recall (1990)
True Lies (1994)
End of Days (1999)
The 6th Day (2000)
The Expendables (2010)
Escape Plan (2013)
Maggie (2015)

Filmprojekt 1: 1920-talet

The General (1926)

Buster Keaton i farten igen! Här spelar han Johnnie, som är för viktig i sin roll som lokförare för att få ta värvning i armén. Inbördeskriget har nämligen precis brutit ut. Ett litet missförstånd uppstår och han framstår som en fegis inför sin flickvän. Hon blir sedan kidnappad, tillsammans med Johnnies andra ögonsten - loket The General. Han beger sig in bakom fiendens linjer för att återta båda två! Inte riktigt lika våghalsiga stunt som i Sherlock Jr., men vissa såg ändå riktigt farliga ut.

Fotot är det väl inget fel på. En del scener är riktigt imponerande - bl a den när en bro kollapsar i slutet, tydligen en av de dyraste scenerna att spela in under hela stumfilmseran. I helhet är det dock ingenting som förtrollar en. De två ljudstyckena som byter av varandra spelas konstant under hela filmens dryga 70 minuter. Jag tyckte inledningsvis om musiken väldigt mycket, men strax före att jag var halvvägs genom filmen började jag tröttna på att det hela tiden var samma sak, om och om igen. Och så igen. Och igen.

Tyvärr är denna repetitiva karaktär inte begränsad till filmens musik. Även scenerna är i mångt och mycket väldigt upprepande: många scener liknar varandra alltför mycket. Jag fastnade dessvärre inte alls för detta. En del scener är rejält påkostade eller avancerade med en hel del folk i bild, men merparten av filmen utspelar sig på ett litet lok med enbart Keaton i bild. Då är en speltid på drygt 70 minuter alltför lång - åtminstone när man har Sherlock Jr. i bakhuvudet, där man hann med oerhört mycket mer på bara 45 minuter.

5/10

Filmer som ingår i projektet:

Vill minnas att jag gav The General 3/5 i betyg men skulle nog behöva se om den känner jag. Är ju ett par scener där som sticker ut visuellt, som när han hugger ved på tåget och missar slaget i bakgrunden samt det där kikhålet i duken har fastnat på minnet. Blev också sugen på att se den där Sherlock Jr. nu när du jämför med den.

Som sagt, ett väldigt intressant projekt som jag alltid läser recensionerna på. Välskrivet!


Fullt förståeligt att man tar en paus från de större projekten. Mitt eget Mitchumprojekt blev översållad av en massa andra sidoprojekt innan jag blev klar med den och du har ju ändå fler filmer.

Ser sjukt mycket fram emot vad du tycker om True Lies! En av mina absoluta Arnold-favoriter som det inte pratas om så mycket nuförtiden. Härlig actionkomedi med hög underhållningsfaktor vad gäller både spänning, action och komedi. Såg nästan sönder VHS-utgåvan vi hade på den under 90-talet.

Projekt: Schwarzenegger X10

Escape Plan (2013)

Ray Breslin har ett lite annorlunda yrke. Han bryter sig ut ifrån högrisksfängelser till vardags. En dag blir han kontaktad av någon annan än sin vanliga arbetsgivare för ett jobberbjudande med dubbelt arvode mot vad han brukar få. Breslin accepterar och finner sig snart i ett fängelse som faktiskt är omöjligt att ta sig ifrån. Eller?

Här så vävs vi snabbt in i ett actionfylld & snabbt rymningsfilmtema. En gravt seriös Sylvester Stallone spelar den stenhårda säkerhetsexperten Ray Breslin.

Filmen går i princip på tomgång enda tills Ray Breslin kommer fram till det obrytbara fängelset. Här stöter vi för första gången på Schwarzeneggers karaktär Emil Rottmayer, minst lika stenhård som Stallones karaktär men inte alls lika spänt seriös.

Rottmayer & Breslin ska rymma och det är helt enkelt det som filmen till stor del handlar om.

Arnold gör vad han ska och han gör det bra, han utklassar Stallone skådespelarmässigt och det är synd att Arnold inte har mer speltid. Filmen passar inte Arnold perfekt men han lyckas ändå göra sitt bästa!

Det är lite för CGI-proppat och fängelset känns lite för dystopiskt ut för att falla mig helt i smaken. Det sagt så kan jag ändå se underhållningen i det och uppskatta det fartfyllda tempot.

+ i kanten för att vi får se 50 Cent i en biroll! Höjdpunkten i filmen får bli när Arnold håller en minuts lång monolog på tyska i en isoleringscell!

Filmbetyg: 35/100

Arnoldbetyg: 6/10


Filmer som ingår i projektet:

Projekt: Schwarzenegger X10

#2 Total Recall (1990)

Året är 2070! Douglas Quaid är en byggarbetare som återkommande drömmer om mars. Han bestämmer sig för att köpa ett minne av en Marsvisit, något som snart ska komma att ifrågasätta hela hans existens.

Här har vi slafsigt, 80-tals futuristiskt, testosteronpumpad Arnold-action i högform. Futurismen påminner mycket om den i den enda andra Verhoeven jag sett - den fantastiska Robocop. I Total Recall är den lite smutsigare, lite tråkigare och ja, helt enkelt lite sämre.

Jag gillar första halvan av filmen, som utspelar sig på jorden, mest! När vi förflyttar oss vidare upp till mars blir det lite för mycket pangpang-katt & råtta lek för min smak. Dock härligt att njuta av ur ett Arnold-perspektiv!

Jag måste tyvärr säga att detta var en film som blir sämre och sämre ju längre den fortskrider. Det sagt så blir den heller aldrig riktigt dålig, utan den spårar bara ut lite väl mycket.

Detta är fjärde Philip K. Dick-filmatisering jag ser & jag är väldigt glad att jag har munsbitar som Morning Patrol & Natural City kvar att se.

Arnold spelar Arnold bra med lagom mycket Arnold-faktor. Höjdpunkten får nog bli när Arnolds karaktär förklädd till en fet dam försöker ta sig igenom gränskontrollen till mars!

Filmbetyg: 55/100

Arnoldbetyg: 7,5/10


Filmer som ingår i projektet:

Filmprojekt 1: 1920-talet

Safety Last! (1923)

Filmen inleder med en finurlig scen där vi luras att tro att huvudpersonen, Harold Lloyd, ska hängas när han i själva verket bara väntar på ett tåg. Harold ska flytta in till den stora staden för att ”make good”, så att han kan gifta sig med sin flickvän. Om flickvännen skrivs det, ganska tidigt i filmen:

There were certain days of the week when she could be sure of a letter from him. They were Monday, Tuesday, Wednesday, Thursday, Friday, Saturday and Sunday.

I ett rasande tempo bjuds vi på en massa dråpliga situationer, som inledningsvis hänför sig till olika fordon och vilket håll de ska åka – Lloyd har nämligen hamnat på villovägar och måste undvika att bli försenad till arbetet. Därefter blir det ett missförstånd med polisen och vi får ett minst sagt våghalsigt stunt från Lloyds kamrat som klättrar upp för en byggnad.

Mildred, hans älskade, bestämmer sig för att överraska honom med ett besök i staden, samtidigt som han för sina sista pengar köper kedjan till ett smycke han tidigare skickat henne. En av de roligaste scenerna i filmen är definitivt när han, under en förmodad utförsäljning av de tyger han som affärsbiträde säljer, förklarar den ena tanten vinnare i en ”boxningsmatch” när tumult uppstår.

... 8, 9, 10, out!

När Mildred kommer på besök, visar det sig att han i sina brev kanske överdrivit sin framgång – och påstått sig vara lite mer framträdande i företaget än vad en expedit normalt sett är, och så småningom får Harold för sig att klättra upp för en skyskrapa för att få belöningen om tusen dollar som chefen utlovat om man kan påverka marknadsföringen positivt. Därefter följer den avslutande delen som innehåller en av filmhistoriens mest kända scener.

Det blir lätt att man jämför med Sherlock Jr.. Man experimenterade mer med fotot i Keatons film, då tänker jag bl a på när han hamnar i en biofilm och scenerna byts ut stup i kvarten. Oavsett så kan jag inte avgöra vilken som är bäst. Det här är också en riktigt bra stumfilmskomedi. I slutet skrattade jag rakt ut (inte första gången!) – ”I’ll be right back – soon as I ditch the cop.”

Marknadsföringen var det inget fel på här – säkerheten kom verkligen sist!

8/10

Filmer som ingår i projektet:

Ja, det finns en del scener som är riktigt trevliga, men det är alltför repetitivt för att den ska vara bättre än "helt okej". Sherlock Jr. kan jag varmt rekommendera!
Kul att läsa, och tack!

Längesen sen sist men några sedda under dessa månader. Projektet går sakta men säkert framåt.
Skrev i början att jag trodde att jag skulle klara det på 3 månader, börjar närma sig 1 år:P

Tar mkt längre än jag hade väntat mig. Har även sett en del filmer från dessa årtal som ej varit med i projektet. Bla the jazz singer, its a wounderful life, noturious, harmonica , to kill a mocking bird mfl

Its a wonderful life hamnade på topp 5 över årets sedda filmer




i sista minuten 3/5
rashomon 2/5
ikuru 3/5
bicycle thief 2/5
sunrise song of two humans 3/5


Filmprojekt klassiska filmer 1900-1960talet


Filmer kvar i Projektet 21/56 kvar


sedda





topplistan

Nästa

Som sagt sakta framåt men förhoppningsvis blir det 3-4 till innan året är slut yojimbo är en film jag hört mkt gott om kanske blir den.